Granskning av kommunens jämställdhetsintegrering av arbetsmiljöarbetet

Syfte och granskningsfrågor

Granskningen syftar till att bedöma om kommunen har ett jämställdhetsintegrerat arbetsmiljöarbete.

Granskningen har besvarat följande revisionsfrågor:

• har styrelsen och nämnder fastställda mål för arbetsmiljön?
• har målen ett jämställdhetsperspektiv?
• finns dokumenterade handlingsplaner kopplade till målen?
• har handlingsplanerna ett jämställdhetsperspektiv?
• finns styrdokument, rutiner och riktlinjer för hur kommunen ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete?
• har de övergripande dokumenten jämställdhetsintegrerats?
• förekommer kartläggningar av upplevda skillnader utifrån kön?
• förekommer uppföljning och analys av könsuppdelade indikatorer och nyckeltal?
• finns ett systematiskt angreppssätt kring arbetsmiljöfrågor, personalomsättning och sjukfrånvaro?

Granskningen avser kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, individ- och arbetsmarknadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, lantmäterinämnden, miljönämnden, stadsbyggnadsnämnden och vård- och omsorgsnämnden.

Bedömning

Vår bedömning är att det finns ett sammanhängande system för systematiskt arbetsmiljöarbete i kommunen. Vi anser att det finns en tydlig dokumenthierarki från strategi och plan till riktlinjer för genomförande. Av riktlinjerna framgår att jämställdhetsperspektivet, i form av arbete mot diskriminering, ska integreras i arbetsmiljöarbetet.

Nämndernas mål för arbetsmiljön fokuserar i stor utsträckning på att minska sjukfrånvaron även om ett antal nämnder har kompletterande mål. De mål för arbetsmiljön som anges i kommunens plan för god arbetsmiljö mot diskriminering fokuserar framför allt på att på att få fungerande processer för arbetsmiljöarbetet och följsamhet mot lagkrav. Vår bedömning är att jämställdhetsperspektivet i målformuleringarna, framför allt på nämndnivå, kan förtydligas genom att tydliggöra att målen ska uppnås för kvinnor och män.

Av granskningen framgår att det de senaste åren pågår ett aktivt utvecklingsarbete rörande jämställdhet och arbetsmiljöarbete i kommunen. Nya styrdokument och riktlinjer har tagits fram och det framgår tydligt av dessa att arbete mot diskriminering i stor utsträckning ska vara en del av det ordinarie arbetsmiljöarbetet. Det framgår dock att det i implementeringen är mindre tydligt hur detta ska genomföras.

Vi kan i granskningen konstatera att alla styrelser och nämnder har mål som i större eller mindre omfattning kan hänföras till arbetsmiljön. Målen är dock av skiftande karaktär och är olika precisa. Dessutom saknas det för ett antal nämnder indikatorer som närmare preciserar målen och gör att de är svåra att följa upp. Hälften av styrelserna och nämnderna har mål som med lite god vilja kan sägas ha ett jämställdhetsperspektiv, men även för flera av de nämnder som har det, framkommer perspektivet i formuleringen ”män och kvinnor”.

Utifrån intervjuer med förvaltningsdirektörer och granskning av handlingsplaner kan vi konstatera att det finns ett behov av att förtydliga på vilket sätt diskriminering/jämställdhet ska inkluderas i det ordinarie arbetsmiljöarbetet.

Medarbetareundersökningen och lönekartläggningen är verktyg som kan användas för att kartlägga upplevda och faktiska skillnader utifrån kön. För att kartläggningar ska vara användbara krävs att resultatet analyseras och tas tillvara i framtida planering.

Av den medarbetarundersökning vi har tagit del av framgår att frågor rörande särbehandling och diskriminering är inkluderade. Vi anser dock att undersökningen kan kompletteras med frågor kopplade till upplevelser av jämställdhet på arbetsplatsen, såsom om problem hanteras likvärdigt oavsett kön och om medarbetare upplever att förutsättningar till utveckling är likvärdiga oavsett kön.

Uppföljning och analys av könsuppdelade indikatorer och nyckeltal sker inom bland annat lönekartläggning, medarbetarundersökning och rörande sjukfrånvaron. Det finns dock en problematik i medarbetarundersökningen och det är att det ur integritetssynvinkel inte är lämpligt att analysera allt för små grupper, men inte heller arbetsgrupper med en allt för stor dominans av endera könet. I de sistnämnda grupperna skulle också undersökningen ge goda insikter om hur könsfördelningen skulle kunna jämnas ut om frågorna hade kunnat delas upp på kön.

Rekommendationer

Utifrån granskningens resultat rekommenderar vi kommunstyrelsen att:

• hitta en gemensam syn på nämnds- och förvaltningsnivå kring hur kommunens mål rörande jämställdhet ska tolkas och fastställ en ”lägsta nivå” i det jämställdhetsintegrerade arbetsmiljöarbetet ska fungera.
• överväga att komplettera medarbetarundersökningen med frågor kopplade till upplevelser av jämställdhet på arbetsplatsen.
• överväga att se över behoven av ett mer systematiskt arbetssätt med avslutssamtal vid avslut av tjänst.

Utifrån granskningens resultat rekommenderar vi kommunstyrelsen och nämnderna att:

• bredda arbetet med jämställdhetsintegrerat arbetsmiljöarbetet från att primärt fokusera på sjuktal.
• använda nämndmål och indikatorer för att styra mot önskad nivå på arbetet.
• initiera ett arbete i/mellan arbetsgrupper med stora skillnader i kön för att analysera frågor kring jämställdhet som inte kan fångas upp i medarbetarenkäter och för att identifiera åtgärder som på sikt kan minska skillnader.

Texten här ovanför är en sammanfattning

Om du vill kan du beställa hela dokumentet här: Beställ dokument Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Då måste du ange diarienummer: KS-2022-00335-2.

Ange hur du vill ha dokumentet:

1. som pdf via e-post. Det är kostnadsfritt men tyvärr kan vi inte skicka den som tillgänglighetsanpassad pdf.
2. utskriven och skickad med vanlig post. Om det är fler än 50 sidor tillkommer en avgift på minst 100 kronor, enligt beslut i kommunfullmäktige 2016.