Staden som förvandlade sig
Montage. © Sundsvalls museum. Fotograf: N. G. Nilsson.
Sundsvalls läge har i alla tider lockat till sig människor från när och fjärran. I slutet av 1800-talet blomstrade industrierna och från den livliga hamnen hördes många främmande språk.
Mellan stadens trähus samlades både familjer och djur i trädgårdar. Så en dag i juni 1888 ändrades allt. En kraftig brand bröt ut och nästan nio av tio Sundsvallsbor blev hemlösa. När röken lagt sig påbörjades arbetet att bygga upp staden på nytt – från en brokig trästad till en välplanerad och rikt dekorerad stenstad.
Följ med på en visning i utställningen och hör om människors levnadsvillkor och samhällets förändring under stenstadens framväxt.
Boka skolprogrammet
Bokning
Visning
Inomhus. Sundsvalls museum, Kulturmagasinet
Rekommenderad årskurs
Förskoleklass, grundskola årskurs 1–9, anpassad grundskola, gymnasium, SFI och komvux.
Tidsåtgång
Visning 60 – 90 minuter
Period att boka
1 mars 2024 – 10 januari 2025.
Mötesplats
Kulturmagasinets reception.
Till Sundsvall i slutet av 1800-talet kom stora skeppslaster med varor från hela världen. Industrin och handeln blomstrade, så hände det som inte fick hända, den stora stadsbranden. Vad var det som hände i Sundsvall under branden och hur blev det efteråt?
Följ med på en visning som handlar om Sundsvalls samhällsförvandling när vi gick från trästad till stenstad i slutet av 1800-talet. Hur levde, arbetade och roade sig människorna i Sundsvall förr? Hur var det att vara barn, kvinna eller man? Om könsroller, kärlek och jämställdhet. Genom människors berättelser från förr lär vi oss om hemortens historia.
Visningen passar bra för arbete kring hemortens historia. Om barn, kvinnor och mäns levnadsvillkor förr och skildringar av livet förr och nu. Om historiska källor och skildringar av livet förr.
Verkstad
Du kan välja att kombinera visningen med en verkstad. Vi reflekterar över branden och centrala samhällsfunktioner från förr till idag.
En visning om Sundsvalls förvandling från en trästad till en stenstad, om det ökande välståndet och de sociala klyftorna. Vi berättar om dåtidens normer kring sexualitet, prostitution, kön och sedlighet. Hur levde stadens ogifta mödrar och deras barn? Hur såg människorna på sex, preventivmedel och abort?
Vi lär oss om Sveriges demokratisering och om rättighetskamper. Vilka fick exempelvis rösta förr och vilka får rösta idag? Var samhället jämställt och är det jämställt idag? Vi lär oss om fackförbundens bildande och följer det svenska välfärdssamhällets framväxt.
Visningen passar för arbete kring demokrati, rösträtt, jämställdhet, sexualitet, välfärd och vad historiska källor kan berätta om människors strävan att påverka och förbättra sina och andras levnadsvillkor.
Grundskolan
Läroplan (Lgr22). Ur det centrala innehållet.
Årskurs 1–3
Samhällsorienterade ämnen:
- Hemortens historia och vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om livet där under olika perioder.
- Skildringar av människors levnadsvillkor förr i tiden, till exempel i barnlitteratur, sånger och filmer. Minnen berättade av människor som lever nu.
- Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
Årskurs 4–6
Historia:
- Likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män under tidsperioden.
- Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barn, kvinnor och mäns levnadsvillkor.
Årskurs 7–9
Historia:
- Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika orsaker till industrialiseringen och konsekvenser av denna för människor och miljö.
- Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män.
Gymnasieskolan
Läroplan (Gy11). Övergripande mål och riktlinjer.
Det är skolans ansvar att varje elev
- har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet.