Liv och arbete i ett sågverkssamhälle

Fotograf: Okänd. © Sundsvalls museum.
Upplev hur barn och vuxna arbetade, bodde och levde på ett av Sundsvalls alla sågverk i slutet av 1800-talet. Det var då som Sverige industrialiserades på allvar.
Många människor flyttade från det invanda på landsbygden till ett nytt liv i staden och många flyttade till ett helt nytt land. Hur kändes det att vara ny i ett okänt och ovant samhälle? Vad innebar alla förändringar för arbetare, bönder och herrgårdsfolk?
Vilka följder fick industrialismen för samhället och människorna och hur påverkar det oss idag?
Tillsammans reder vi ut historien när vi tittar på utställningen om Svartviks industrisamhälle och på området. Om säsongen tillåter kan vi också besöka Gillska stugan, en arbetarbostad från 1850-talet.
Boka skolprogrammet
Bokning
Rekommenderad årskurs
Grundskola årskurs 7-9, anpassad grundskola, gymnasiet, SFI och Komvux.
Max antal
25 elever.
Tidsåtgång
60–90 minuter.
Period att boka 2025
April: tisdag–torsdag vecka 14 och 15.
Mötesplats
Svartvik Café & Butik, Svartviks industriminnen.
Mötesplats
När du bokat skolprogram hos oss får du ett mejl med information om tider och mötesplats.
Kläder efter väder
Det är viktigt att informera eleverna om kläder efter väder och säsong. Programmet är utomhus och innebär att vi går omkring en del.
Mat
Programmet bjuder inte på mat eller smakprov. Om eleverna vill får de gärna ha med sig egen dryck och mindre fika, som de kan äta under vandringen på stående fot, exempelvis frukt.
Om vi inte kommer överens om annat lägg lunch och längre fikastunder utanför skolprogrammet.
Toaletter
Toaletter och RWC finns i Café Svartviks lokaler och i fristående byggnad utanför Café Svartvik.
Avbokning
Avboka i så god tid som möjligt innan programmet.
Mejla info.norra@sundsvall.se eller ring till Ulrika Stenbäck 073–275 62 20.
Lärarhandledning
Skolprogrammet är utformat som en vandring på området. Fokus ligger på industrialismen.
Målet är att eleverna ska lära sig mer om:
- Hur förändrade industrialismen samhället?
- Vad var sågverksepoken?
- Hur påverkade och förändrade industrialismen människors sätt att leva?
- Hur har industrialismen påverkat vårt samhälle idag, både lokalt och nationellt?
Det är bra att tillsammans med eleverna fundera över dessa frågor.
Innan besöket:
- När började Sverige industrialiseras?
- Vad innebär orättvisa för er?
- Vad är mänskliga rättigheter?
- Vad är demokrati?
Efter besöket:
- Vilka följder fick industrialismen för människorna i Norrland?
- Kan vi se spår efter sågverksepoken och industrialiseringen i dagens samhälle?
- Vilka tankar och känslor får ni när ni hör om hur människor levde i Svartvik förr i
tiden?
Hur var besöket?
Skicka era synpunkter till info.norra@sundsvall.se.
- Vad var bra?
- Vad ska vi utveckla?
Tips
Sundsvallsminnen är en portal för Sundsvallsområdets lokalhistoria. Här kan du söka information och källmaterial om människor, miljöer, händelser och företeelser i det historiska Sundsvallsområdet.
Sundsvallsminnen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Havet, älvarna och skogen är Medelpads styrka och rikedom, förr som nu. Historien om sågsverksepoken börjar med att svenska staten skjuter till pengar för att rensa älvarna under första delen av 1800–talet. Trävaruprodukter ska flottas ner till kusten.
Svartvik
I Norrland fanns skogarna kvar, i söder var de uthuggna. Utländska investerare köpte upp skog, vattensågar och hamnar. I Matfors fanns en effektiv vattensåg och sågat virke flottades på Ljungan ner till Svartvik. I Ljungans utlopp fungerade Svartvik som en lastageplats, där bräder och plank togs upp ur vattnet, tvättades och torkades.
Under flottningen blev det sågade virket smutsigt och tvättades med hjälp av vattentryck från vattentornet. Tornet finns fortfarande kvar att titta på. Arbetarna lastade sedan virket på skepp som fraktade det med sig ut i världen.
Ångsågar
Ångkraften kom till Sundsvall 1849. Tunadalssågen är den första av fler än fyrtio ångsågar som byggs omkring Sundsvallsbukten fram till mitten av 1900–talet.
Ångan kommer till Svartvik först i början av 1870–talet. Nu är det stockarna som fraktas nerför älven och sågningen sker vid kusten. Svartvik växte och med två ångsågar i drift var det ett av de större sågverken i Sundsvall.
Här arbetade bland annat
- sågare
- stabbläggare
- kapare
- ribbkullor
- ströpojkar
- timmerdragare
- kolare.
Alla hade sin plats och det fanns jobb till de flesta, åtminstone på sommaren. När isen la sig blev många arbetslösa.
Livet i ett sågverkssamhälle
Att leva och arbeta i ett sågverkssamhälle var hårt och slitsamt, särskilt om du var arbetare. Barn, kvinnor och män var alla tvungna att arbeta hårt för att överleva.
På andra sidan vägen låg arbetarbostäderna, ”rökåkarna” på rad. Här trängde familjerna in sig i ett rum. Det blev smutsigt och trångt att leva så många på liten yta. De delade dass och hämtade vatten i den gemensamma brunnen. Lekkamrater och grannar fanns alltid nära till hands, men de var också nyfikna och hade dömande blickar.
Svartvik var ett av alla de sågverkssamhällen där det nya industrisamhället började växa fram under slutet av 1800–talet. Ur orättvisa och kamp föds nya idéer. Om demokrati och rättvisa, krav på kvinnors och barns ökade status och rättigheter i samhället och mycket mer som vi tar för självklart idag.
Genom att uppleva Svartviks industriminnen och dess historia kan vi lättare förstå dagens samhälle.
Koppling till läroplan
Läroplan (Lgr22). Ur centralt innehåll.
Historia:
- Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika orsaker till industrialiseringen och konsekvenser av denna för människor och miljö.
- Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
Samhällskunskap:
- Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och etnicitet. Begreppen makt, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet.
- Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel med avseende på lönebildning, arbetsmiljö och arbetsrätt.
- Vad begreppen demokrati och diktatur, monarki och republik samt parlamentarism och presidentstyre innebär. Exempel på hur dessa olika stats- och styrelseskick kan fungera.
Teknik:
- Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter av hållbar utveckling.
- Hur tekniken möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.
- Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel vid tillverkning av livsmedel och förpackningar.
Läroplan (Gy11). Övergripande mål och riktlinjer.
Det är skolans ansvar att varje elev
- har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet,
- har kunskaper om de mänskliga rättigheterna,
- kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling,
- har kunskaper om samhälls- och arbetsliv.