För förskolan, grundskolan årskurs 1–3 och anpassade grundskolan

Tillsammans med kockan Anna, reser vi tillbaka i tiden och upplever hur det var att bo och arbeta i skogen.

Vi funderar på vad träden användes till förr och hur vi använder dem idag. Hur var det att arbeta i skogen, vad åt de och hur klädde de sig?

Vi provar på några av de arbetsuppgifter som både små och stora skogsarbetare hade. Sedan äter vi kolbulle tillsammans och kurar runt elden i kojan.

Mötesplats

När du bokat skolprogram hos oss får du ett mejl med information om tider och mötesplats.

För att platsen ska vara lätt att hitta bifogar vi en karta. Kartor finns även på området vid stora parkeringen, Danslogen, Skyttepaviljongen samt vid Vinfabriken, Hantverks- och Sjöfartsmuseet.

Kläder efter väder

Det är viktigt att informera eleverna om kläder efter väder och säsong. Programmet är utomhus och innebär att vi går omkring en del.

Mat

Programmet innehåller smakprov. Om eleverna vill och har möjlighet får de gärna ha med sig egen dryck och mindre fika som de kan äta under skolprogrammet efter gemensam överenskommelse.

Lägg lunch och längre fikastunder utanför skolprogrammen.

Värmestuga och grillar

Värmestuga med bänkar, bord och mikrovågsugn finns i Skyttepaviljongen.

Grillar finns vid lekplatsen och vid Tunet.

Toaletter

Toaletter och RWC finns i Skyttepaviljongens nedre våning och i Östbergsgården.

Avbokning

Avboka i så god tid som möjligt innan programmet.

Mejla info.norra@sundsvall.se eller ring till Ulrika Stenbäck 073–275 62 20.

Det är bra att tillsammans med eleverna fundera över dessa frågor.

Innan besöket:

• Vad betyder skogen för dig?
• Hur tror du att det var att arbeta och bo i skogen förr i tiden?
• Vad är könsroller och hur har dessa förändrats över tiden?
• Vad är normer?

Efter besöket:

• Finns det några skillnader på hur vi använder skogen idag jämfört med förr i tiden?
• Livet förr var ofta orättvist. Varför var det så tro du?
• Är normer något som förändras eller ser de lika ut genom tiderna?

Hur var besöket?

Skicka era synpunkter till info.norra@sundsvall.se.

• Vad var bra?
• Vad ska vi utveckla?
  

Tips

Sundsvallsminnen är en portal för Sundsvallsområdets lokalhistoria. Här kan du söka information och källmaterial om människor, miljöer, händelser och företeelser i det historiska Sundsvallsområdet.

Sundsvallsminnen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

”Skogen är den fattiges tröja” sas det ofta förr. Med det menas att den gav människan mat, värme och skydd.

Genom alla tider har människor i Norrland utnyttjad skogen för sin överlevnad. Först genom jakt, fiske och samlande av bär, växter, bränsle och byggnadsmaterial. Senare också för bete och odling.

Kor och getter vallades av barn och kvinnor i skogen. Hitflyttade finnländare brände skogen och odlade i askan. Samerna med sina renar kom till Medelpads skogar under vintern. Under 1600-talet började man bygga järnbruk och träkol blev en viktig vara.

Från mitten av 1800-talet flottades trädstockar i älvarna till ångsågar vid kusten. Där blev de till brädor och plankor som såldes ut i världen. Genom historien har många människor haft skogen som sin bostad och arbetsplats, vinter som sommar. Alla skogens resurser användes!

Sågverksepoken

Havet, älvarna och skogen är Medelpads styrka och rikedom, förr som nu. Historien om sågsverksepoken börjar med att svenska staten skjuter till pengar för att rensa älvarna under första delen av 1800-talet.

Trävaruprodukter skulle säljas ut i Europa och världen. Brädor, plankor och bjälkar som sågats och huggits vid vattendrivna sågar buntades samman i stora flottar och skickades ner längs älvarna.

Svartvik

I Norrland fanns skogarna kvar, i söder var de uthuggna. Utländska investerare köpte upp skog, vattensågar och hamnar. I Matfors fanns en effektiv vattensåg och sågat virke flottades på Ljungan ner till Svartvik. I Ljungans utlopp fungerade Svartvik som en lastageplats, där bräder och plank togs upp ur vattnet, tvättades och torkades.

Livet som skogsarbetare

I skogarna fälldes, lastades och kördes timmerstockarna till närmsta upplägg med häst och timmersläde. Arbetet med att avverka skog var tungt och slitsamt, ibland också farligt. Ofta bodde skogsarbetarna i enkla kojor under hela vintern. Vår timmerkoja på Norra Berget är byggd för att likna sådana huggarkojor.

Det var kallt, smutsigt och trångt att bo tillsammans i en koja. Ofta var det män och pojkar som arbetade som skogshuggare. Men från 1930-talet var det vanligt att kvinnor eller flickor arbetade som kockor i kojorna och lagade mat till arbetarna.

Skogsföretag och Sundsvall

Skogsarbetarna jobbade hårt och hade låga löner. De som ägde mycket av skogen var företag, ofta med sågverk nere vid kusten. Skogsföretagens ägare tjänade mycket pengar och blev väldigt rika.

Sundsvall och Norrlandskusten blev under slutet av 1800-talet ett av världens största sågverksdistrikt och staden Sundsvall växte och fick ett rykte som en framåt och modern storstad. I grunden byggde rikedomen på mäns, kvinnors och barns slit och yrkesskicklighet i skogarna och på sågverken.

Läroplan (Lgr22). Ur centralt innehåll.

Språk och kommunikation:

• Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för eleverna, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.

Läroplan (Lgr22). Ur centralt innehåll.

Biologi:

• Årstidsväxlingar i naturen. Några djurs och växters livscykler och an­pass­ningar till olika livsmiljöer och årstider.
• Djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter.

Historia:

• Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med be­ty­del­se för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden.
• Hemortens historia och vad närområdets platser, byggnader och vardagliga före­mål kan berätta om livet där under olika tider.
• Mänskliga rättigheter inklusive alla människors lika värde och bar­nets rättig­heter i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (barn­kon­ventionen).

Teknik:

• Några föremål och något tekniskt system i elevernas vardag, hur de är anpassade efter människans behov samt hur de har förändrats över tid.
  
• Hur några föremål i elevernas vardag används och fungerar. Enkla me­ka­nis­mer, till exempel i verktyg och leksaker av olika slag. Begrepp som an­vänds i samband med detta.

Läroplan (Lgr22). Ur centralt innehåll.

Biologi:

• Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till natur­bruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.
  

Historia:

• Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kar­tor, kan berätta om det förflutna.
• Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.

Idrott och hälsa:

• Sammansatta motoriska grundformer med och utan olika redskap.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten och dess tillämp­ning i praktiken.

Teknik:

• Möjligheter, risker och säkerhet vid teknikanvändning i vardagen, till exem­pel vid användning av elektricitet och vid överföring av information i digitala miljöer.
• Konsekvenser av teknikval: olika tekniska lösningars för- och nackdelar för människa och miljö.

Läroplan (Lgr22). Ur centralt innehåll.

Biologi:

• Lokala och globala ekosystem. Sambanden mellan populationer och till­gäng­liga resurser. Fotosyntes, cellandning, materiens kretslopp och ener­gins flöden.
• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av bio­logisk mångfald och ekosystemtjänster.
• Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av levnadsförhållanden, kost, sömn, motion, stress och beroendeframkallande medel samt hur häl­so­problem kan begränsas på individ- och samhällsnivå.

Historia:

• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika orsaker till indu­stria­lise­ringen och konsekvenser av denna för människor och miljö.
• Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bild­andet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
  

Idrott och hälsa:

• Planering och genomförande av friluftsaktiviteter i skilda miljöer under oli­ka årstider.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten och dess tillämp­ning i praktiken.
  

Teknik:

• Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala as­pek­ter av hållbar utveckling.
  
• Hur tekniken möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.
• Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon indu­striell process, till exempel vid tillverkning av livsmedel och för­pack­ningar.

Läroplan (Gy11). Övergripande mål och riktlinjer.

Det är skolans ansvar att varje elev

• har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet,
• har kunskaper om de mänskliga rättigheterna,
• kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling,
  
• har kunskaper om samhälls- och arbetsliv.