I skolan serveras minst två rätter dagligen. En vegetarisk rätt och en rätt med varierande proteinkälla. En dag i veckan är helt vegetarisk. Ett svinnsmart alternativ kan serveras utöver ordinarie utbud, då skapar måltidspersonalen en ny rätt av mat som blivit över sedan tidigare.

I förskolan serveras en rätt dagligen med varierande proteinkälla. I större förskolor med bufféservering kan serveringen kompletteras med en vegetarisk rätt.

Till maten i skolan och förskolan serveras en grönsaksbuffé, lättmjölk eller vatten samt knäckebröd med bordsmargarin. Vid soppa serveras även mjukt bröd med pålägg.

Måltidsavdelningen arbetar ständigt med att utveckla våra recept och menyer, utifrån synpunkter och nyheter som vi inspireras av. Detta sker i samarbete mellan måltidsplanerare och kockar. Våra menyer är näringsberäknade för att leva upp till skollagens krav på näringsriktiga skolmåltider och vi följer Livsmedelsverkets riktlinjer samt kommunala styrdokument. Måltiderna ska vara goda, hälsosamma och hållbara samt matcha våra matgästers behov.

Förskolans meny är gemensam för alla förskolor och revideras vartannat år. Skolans meny gäller för alla skolor och revideras löpande. Även äldreomsorgens meny är gemensam för samtliga äldreboenden och revideras löpande.

Dessa maträtter innehåller ofta lite fiber och protein, samtidigt som de innehåller mycket fett vilket betyder att näringsinnehållet inte stämmer överens med de riktlinjer vi har att förhålla oss till. För att matgästen ska få i sig tillräckligt med energi för att orka med dagen behöver intaget av lunchen fördelas mellan fett, kolhydrater och protein. Vissa av rätterna fungerar även sämre att tillaga från grunden i stora mängder/volymer. Tanken är att menyn både ska innehålla rätter som de allra flesta är bekanta med samt lite nya rätter för att ge matgästerna möjlighet att upptäcka andra maträtter och smaker.

Mellanmål serveras till alla barn i förskolan och till elever som går på fritids. Mellanmålet ska innehålla en bra proteinkälla, spannmål i någon form, frukt och/eller bär, grönsaker och mjölk eller ett berikat växtbaserat alternativ. Det serveras olika former av mellanmål för att skapa en variation så att det inte är lika alla dagar. Exempelvis kan det serveras smörgås och mjölk, smoothie och smörgås eller keso/kvarg/yoghurt med granola och bär.

Verksamheten har som mål att minimera andelen hel- och halvfabrikat. Generellt har köken större möjlighet att tillaga soppor, grytor och gratänger från grunden, jämfört med tex köttbullar och biffar. Grytor kompletteras ofta med baljväxter och rotfrukter vilket är positivt för hälsa, klimat och ekonomi.

Barn och ungdomar som äter fisk ett par gånger i veckan, och varierar mellan feta och magra sorter, har lättare att få i sig de näringsämnen kroppen behöver för att må bra. Därför rekommenderar Livsmedelsverket att fisk serveras minst en gång i veckan. I skolan och förskolan serveras fisk en till två gånger i veckan, vi försöker skapa en variation av vilka fiskrätter som serveras. Fiskpinnar och inbakad fisk serveras mer sällan eftersom dessa produkter oftast innehåller liten mängd fisk och stor mängd panering samt högre andel fett på grund av fritering/stekning. Fisken som serveras ska vara MSC- eller ASC-märkt.

Äter man varierat och från alla livsmedelsgrupper är det enkelt att få i sig tillräckligt med protein. Måltiderna som serveras är planerade och näringsberäknade för att uppfylla näringsrekommendationerna.

Jämfört med andra spannmål är ris ofta en resurskrävande gröda med högre klimatpåverkan än exempelvis potatis, pasta eller matgryner. På grund av detta är antalet serveringar av ris begränsade. I stället för ris har vi valt att i större utsträckning servera svenska gryner som är mer näringsrika. Genom att välja inhemska gryner gynnar vi också våra svenska bönder. När gryner serveras finns även kokt potatis som alternativ.

Maten ska tillagas så nära matgästerna och serveringstillfället som möjligt. I kommunen finns både tillagningskök och mottagningskök. Huruvida maten lagas på plats beror på förskolan eller skolans storlek samt lokalernas utformning och kapacitet.

Mat med mycket tillsatt socker innehåller ofta lite näring. Barn och ungdomar får generellt i sig för mycket socker vilket kan orsaka, övervikt, dåligt näringsintag och försämrad tandhälsa. Därför ska vi inte servera sockerrika livsmedel till frukost, lunch eller mellanmål. Detta gäller även vid högtider, avslutningar och utflykter. I en välplanerad meny kan däremot sockerrika tillbehör som ketchup, senap och sylt/gelé serveras när de är en självklar del av maträtten.

Det serveras en grönsaksbuffé till alla luncher inom förskola och skola. För att grönsakerna ska tilltala matgästen och ge ett bra näringsintag behöver vi variera vilka sorters grönsaker som serveras mellan bladgrönt, kålsorter, rotfrukter och salladsgrönsaker. Majoriteten av grönsakerna som serveras är i säsong alternativt frysta/konserverade.

Till frukost, lunch och mellanmål serveras Nyckelhålsmärkt bordsmargarin. Bordsmargarin märkt med Nyckelhålet får bara innehålla en begränsad mängd fett och salt samt har en mer hälsosam fettfördelning.

Verksamheterna har ett gemensamt mål och det är att minimera andelen hel- och halvfabrikat och istället laga så mycket mat som möjligt från grunden. Förutsättningarna för att laga mat från grunden varierar mellan köken, beroende på exempelvis antal tillagade portioner och utrustning.

För att främja goda matvanor så bör intaget av mättat fett minskas. Det innebär att vi väljer magra mejeriprodukter och att lättmjölk serveras. Lättmjölk innehåller lika mycket näring som en fetare mjölk, men mindre mängd mättat fett.