Sköta och kontrollera eget avlopp

Verksamhetsutövaren

Fastighetsägaren, eller den som annars ansvarar för en enskild avloppsanläggning, är enligt lagens mening en verksamhetsutövare. Detta medför vissa skyldigheter. Som verksamhetsutövare ansvarar du för att följa de villkor som finns i tillståndet/godkännandet för din avloppsanläggning. Om du bryter mot dessa villkor kan miljönämnden fatta beslut om föreläggande eller förbud mot utsläpp av avloppsvatten. Dessa beslut kan förenas med vite.

Verksamhetsutövaren är enligt lag skyldig att regelbundet kontrollera avloppsanläggningen för att förebygga och förhindra att olägenheter för människors hälsa eller miljön uppstår. För att du ska kunna ta hand om och kontrollera din avloppsanläggning på rätt sätt är det viktigt att du skaffar den kunskap som krävs. Om det uppstår brister i avloppsanläggningen är det verksamhetsutövarens ansvar att åtgärda dessa.

Om du har en större avloppsanläggning, som tar emot en föroreningsmängd som motsvarar mer än 25 personekvivalenter (pe), måste du även skicka in en egenkontrollrapport till miljökontoret minst en gång per år.

Tillsynsmyndigheten

Som tillsynsmyndighet ansvarar miljönämnden för att kontrollera att miljöbalkens regler efterlevs. Inspektörer på miljökontoret utför därför tillsyn på enskilda avloppsanläggningar för att kontrollera funktion och uppmärksamma eventuella brister som behöver åtgärdas.

Om avloppsanläggningen efter tillsyn konstateras ha brister kan miljönämnden förelägga att åtgärder ska vidtas, alternativt förbjuda utsläpp av avloppsvatten från fastigheten. Miljökontoret ger också rådgivning för att underlätta för verksamhetsutövaren att fullgöra sina skyldigheter.

För att minska risken för stopp i avloppet och andra funktionsproblem i anläggningen är det viktigt att tänka på vad man spolar ner. Snus, aska, lacknafta, färgrester, nagellack och läkemedel är exempel på sådant som inte ska ut i avloppet eftersom människors hälsa samt djur- och växtlivet i våra vattendrag påverkas negativt. Det kan också störa biologin i avloppsanläggningen och därmed bidra till försämrad rening. Anläggningens funktion kan också bli förstörd och behöva åtgärdas.

Vanliga bovar och enkla tips

• Undvik att spola ner matfett i avloppet. Det orsakar lätt stopp i avloppet när fettet stelnar i ledningarna. Torka ur stekpannor och kastruller noggrant med hushållspapper och släng pappret i tunnan för matavfall. Flytande fett kan exempelvis fyllas i en petflaska och sedan slängas i tunnan för restavfall (brännbart).
• Använd inte toaletten som sopkorg. Ställ in en papperskorg i badrummet för våtservetter, bindor, tamponger, tops, hår, tandtråd, bomullstussar och annat som inte ska hamna i toaletten.
• Har du katt? Släng inte kattsanden i toaletten. Lägg den i tunnan för restavfall (brännbart) istället.
• Spola aldrig ner snus eller fimpar i toaletten. De innehåller giftigt kadmium som sedan hamnar i våra vattendrag, och i det vatten som vi alla är beroende av. Släng fimparna och snuset i tunnan för restavfall (brännbart) – men se naturligtvis till att fimparna slocknat ordentligt först!
• Målarfärg, färgrester, lösningsmedel, nagellack, med mera, klassas som farligt avfall och ska lämnas till återvinningscentral.
• Överblivet läkemedel lämnas till valfritt apotek som ser till att det tas omhand på rätt sätt.

Du bör kontrollera din avloppsanläggning minst en till två gånger per år. Detta är viktigt för att upptäcka eventuella brister som behöver åtgärdas.

Idag finns många olika typer av avloppslösningar och tekniker på marknaden. Det innebär att det blir allt svårare att ge generella råd kring skötsel och kontroll av en avloppsanläggning. I de flesta fall tillhandahålls informationen av produktens leverantör. Det är då viktigt att du följer de instruktioner och skötselintervall som rekommenderas.

Det är viktigt att du för protokoll över den skötsel och kontroll du utför på avloppsanläggningen, inklusive påfyllning och utbyte av eventuella fällningskemikalier eller filter. Du bör notera när och hur du kontrollerat anläggningen, om du upptäckt några brister och hur du eventuellt åtgärdat dem. Miljökontoret kan nämligen vilja ta del av protokollet vid framtida tillsynsbesök.

Sköt om ditt avlopp, Avloppsguiden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om du har en större avloppsanläggning, som tar emot en föroreningsmängd som motsvarar 25-200 personekvivalenter, är du skyldig att årligen skicka in en egenkontrollrapport till miljökontoret. Egenkontrollrapporten för föregående verksamhetsår ska vara miljökontoret tillhanda senast 31 mars.

Egenkontroll för större avloppsanläggning, blankett Pdf, 577 kB.

Har du fått en notering om avvikelse på din slamtömningsfaktura från MittSverige Vatten & Avfall? Det betyder att slamtömmaren har noterat brister i avloppsanläggningen i samband med slamtömningen, en brist du som ägare måste åtgärda så snart som möjligt. I vissa fall kan du göra arbetet själv. I andra fall kanske du behöver kontakta miljökontoret och ta hjälp av en gräventreprenör eller en VVS-firma.

Vi rekommenderar att du börjar med att själv kontrollera din avloppsanläggning.

Sköt om ditt avlopp, Avloppsguiden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Exempel på vanliga brister och hur du åtgärdar dem

Kontakta miljökontoret för råd eller om du är osäker på vad som gäller i ditt fall.

Infiltration bristfällig

Vid denna avvikelsenotering har slamtömmaren noterat att vattennivån i slamavskiljaren är för hög, eller att avloppsvatten rinner tillbaka till slamavskiljaren från utloppsledningen när slamavskiljaren tömts. Detta är en indikation på att det efterföljande reningssteget har satt igen och behöver åtgärdas. Det kan även indikera att bädden är felaktigt konstruerad eller att fel teknisk lösning har använts till de förutsättningar som finns på platsen.

Det är viktigt att det inte står grundvatten i det efterföljande reningssteget (exempelvis infiltration eller markbädd) för då fungerar inte den biologiska reningen av avloppsvattnet. Reningen i infiltrationer och markbäddar är beroende av syre för att fungera. Vid brister i reningen finns risk för spridning av smittämnen till intilliggande dricksvattenbrunnar och ytvatten, samt näringsämnen till mark och vattenmiljön.

OBS! Ändringar i efterföljande reningssteg, som infiltration eller markbädd, är tillstånds-/anmälningspliktiga. Det innebär att du måste skicka in en ansökan/anmälan till miljökontoret och invänta miljönämndens beslut innan du påbörjar några arbeten.

Anlägga och förbättra eget avlopp Länk till annan webbplats.

Kunde inte avvattnas på grund av bristfällig infiltration

Vid denna avvikelsenotering har slamtömmaren inte kunnat utföra slamtömningen, förmodligen för att vattennivån i slamavskiljaren är för hög. Detta är en indikation på att det efterföljande reningssteget har satt igen och behöver åtgärdas. Se punkten ovan! Kontakta också MittSverige Vatten & Avfall så snart som möjligt och beställ en heltömning.

Brunnsringar förskjutna (betongbrunn)

När brunnsringarna är förskjutna så fungerar inte slamavskiljningen på rätt sätt och kan i förlängningen innebära att infiltrations- eller markbädden sätter igen. Dessutom kan regn eller smältvatten tränga in och överbelasta slamavskiljaren. Även utläckage av orenat avloppsvatten kan ske. Felet kan ibland åtgärdas genom omgrävning och tätning mellan ringarna eller genom byte till ny slamavskiljare. Denna åtgärd behöver du inte kontakta miljökontoret för att utföra. Det anses vara underhåll av anläggningen.

Mellanvägg trasig/saknas

En fungerande slamavskiljare avskiljer flyt- och bottenslam, vanligtvis i två eller tre kamrar. Om någon mellanvägg är trasig eller saknas, alternativt om mellanväggar saknas helt så riskeras igensättning av infiltrations- eller markbädden. Det kan vara mycket besvärligt eller nästan omöjligt att åtgärda på befintlig slamavskiljare. Byte till ny slamavskiljare rekommenderas. Denna åtgärd behöver du inte kontakta miljökontoret för att utföra. Det anses vara underhåll av anläggningen.

Lock trasigt/tungt lock

En slamavskiljare måste ha ett tätt lock, annars kan regnvatten och smältvatten tränga in och överbelasta avloppsanläggningen. Med tiden kan detta leda till igensättning i infiltrations- eller markbädden. Byt till ett nytt, tätt lock. Denna åtgärd behöver du inte kontakta miljökontoret för att utföra.

Brunnslock som öppnas manuellt får inte väga mer än 15 kilo. Om locket öppnas genom att dra det åt sidan får det väga högst 35 kilo. Locket får inte heller vara låst, övertäckt eller fastfruset inför slamtömningen.

T-rör saknas

Ett fungerande T-rör sitter i utloppet från slamavskiljaren och ser oftast ut som ett liggande T med en del ner under vattenytan, cirka 30-45 centimeter (se skissen nedan). T-rörets funktion är att förhindra att ytslam åker ut till det efterföljande reningssteget och sätter igen infiltrations- eller markbädden.

I en slamavskiljare av betong är detta rör ganska enkelt att ersätta. Observera att det kan vara livsfarligt att gå ner i en slamavskiljare eller liknande som tagits i bruk, då gaserna kan orsaka medvetslöshet. Kontakta därför en VVS-handlare för tips och råd. I slamavskiljare av plast/glasfiber är konstruktionen ofta svåråtkomlig och besvärlig att ersätta, ta därför hjälp av en VVS-handlare för råd. Denna åtgärd behöver du inte kontakta miljökontoret för att utföra. Det anses vara underhåll av anläggningen.