Kontakt

Fladdermöss och ljusföroreningar

Hur vanligt är det med fladdermöss i Sundsvalls kommun? Vilka arter finns? Och hur kan vi skapa fler miljöer för det artskyddade djuret? Det ska ett fyraårigt naturvårdsprojekt ge svar på.

”Fladdermöss och ljusföroreningar” är namnet på ett naturvårdsprojekt som drivs av Sundsvalls kommun tillsammans med föreningen BatLife.

Det är en så kallad lokal naturvårdssatsning, LONA, som till hälften finansieras av staten.

Fladdermöss är skyddade enlig artskyddsförordningen. Det betyder att de inte får fångas, dödas eller flyttas – även deras fortplantningsområden och viloplatser är skyddade.

Syftet med projektet är dels att inventera fladdermöss och se om och var vi kan skapa fler miljöer för fladdermöss. Vi har också tillverkat fladdermusholkar som kommer sättas ut på olika platser i kommunen. Det kan också bli aktuellt att öppna upp gamla jordkällare och bergrum där fladdermöss trivs.

Dessutom vill vi öka kunskapen om ljusföroreningar och hur det påverkar växter och djur. Ljusföroreningar är ett underskattat miljöproblem och innebär att fåglar stressas av störd dygnsrytm, flyttfåglar förvirras, trädens blomning och lövfällning kan påverkas, fladdermössen störs och omgivningen dammsugs på insekter.

Vid till exempel kyrkor, som ofta är bebodda av fladdermöss, kan kattuggla, sparvhök och lärkfalk lättare fånga sina byten om byggnaderna är belysta. Det kan också vara så att fladdermössen inte vågar sig ut för att leta mat om det är ljust, och därmed dör av svält.

I projektet har vi gjort en så kallad habitatkartläggning där man tar reda på var det med störst sannolikhet finns fladdermöss. Det görs med hjälp av GIS (geografiskt informationssystem) som söker ut miljöer där fladdermöss förväntas finnas utifrån de förutsättningar som de gynnas av i naturen.

Med hjälp av en speciell utrustning inventerar vi sedan dessa områden för att se om det finns fladdermöss där i verkligheten.

Fladdermössen använder sig av ekolokalisering för att orientera sig och fånga insekter så man kan med hjälp av en så kallad autobox spela in deras ultraljud. Eftersom olika arter sänder ut olika frekvens på sitt ljud så kan man artbestämma vilka fladdermöss som finns i området.

Då får man ta hjälp av ett datorprogram som omvandlar ultraljudet till en hörbar frekvens för oss människor. I programmet kan man även titta på ett så kallat spektrogram som visar frekvensen av inspelningen.

Projektet pågår under fyra år, 2023-2026.