Sociala investeringar

I december 2014 togs det politiska beslutet att Sundsvalls kommun skulle inrätta en social investeringsfond. Syftet var att pröva nya metoder för att minska framtida utanförskap bland barn och unga. Under 2015 skrevs riktlinjer för arbetet och verksamheter i kommunen kunde ansöka om att få genomföra ett socialt investeringsprojekt. I nuläget pågår tio stycken pilotprojekt med insatser till alltifrån de allra minsta barnen till unga vuxna.

Bakgrunden till den sociala investeringsfonden är det stora antal människor som lever i utanförskap. Ett utanförskap som är ojämnt fördelat och som leder till mänskligt lidande och ohälsa. Problemet är långsiktigt och bör därför hanteras utifrån en helhetssyn på människan. Kommunens styrsystem, uppföljningssystem, ersättningssystem och organisation präglas ofta av det motsatta. God samverkan i kombination med sociala investeringar kan bidra till att både minska utanförskapet i samhället och förbättra den offentliga sektorns effektivitet. Det handlar om att tänka långsiktigt och se tidiga insatser som en investering och inte som en extra kostnad.

Genom att mäta och värdera effekterna av utanförskap och tidiga insatser med stöd av ekonomiska kalkyler, kan vi visa på hur en klok satsning på kort sikt många gånger leder till stora intäkter på lång sikt. Det arbetssätt som sociala investeringar utgör handlar om en process i fyra steg.

1. Det första steget ska svara på frågan ”Hur ser utanförskapet ut?”. För att svara på den frågan genomförs kartläggningar av vilka behov som finns bland Sundsvalls kommuns invånare.
2. Steg två handlar om att svara på frågan ”Vilka insatser behövs?”. Kommunens verksamheter får identifiera tänkbara insatser och skicka in idéer på nya metoder och arbetssätt. De metoder som matchar behoven bäst och som har någon form av vetenskaplig evidens får skriva fram en ansökan om att genomföra ett pilotprojekt.
3. I det tredje steget söks svar på frågan ”Vilka arbetssätt är mest effektiva? Pilotprojekten genomförs och följs upp två gånger per år, där projektet får redovisa vad som gjorts i projektet samt eventuella effekter som uppkommit.
4. I slutet av projektet utvärderas de sammantagna effekterna och ett politiskt beslut tas kring om projektet ska implementeras och skalas upp eller inte. Besluten ska grundas på långsiktighet. Det är det avslutande steget i processen, steg 4, vilket svarar på frågan ”Hur når vi ut till dem som behöver?”.

Genom detta arbete vill Sundsvalls kommun förbättra insatserna till barn och unga och förebygga framtida utanförskap.

Projektet PulsSmart syftar till att testa om utökad fysisk aktivitet i skolan kan leda till förbättrade skolprestationer och stärkt psykiskt välbefinnande bland mellanstadieelever.

Projektet är ett samverkansprojekt mellan Sveriges Kommuner och Regioner, Sundsvalls kommun, Region Blekinge, Karlskrona kommun och Olofströms kommun.

I Sundsvall deltar Sankt Olofsskolan och Ljustadalens skola. Insatsen består av fysiska aktivitetspass om 20 minuter som utförs tre dagar i veckan. Detta utöver de ordinarie lektionerna. Aktivitetspassen ska hålla en intensitetsnivå motsvarande 60-75% av maxpuls. Exempel på aktiviteter under passen är dans och hinderbanor. För att säkerställa intensitetsnivån används pulsband. I anslutning till aktivitetspassen genomförs kognitiva tester vid utvalda tillfällen för att skatta elevernas koncentrationsförmåga samt förmåga att sortera bort irrelevant stimuli.

Deltagarna får också besvara validerade enkäter om hälsa och livskvalitet för att skatta det psykiska välbefinnandet. Utöver det analyseras deltagarnas provresultat på nationella proven i årskurs 3 samt årskurs 6 för att se om någon förbättring sker.

Projekttid

2019 - 2022

Enhet/förvaltning

S:t Olofsskolan och Ljustadalens skola, Barn- och utbildningsförvaltningen

Projektledare

Lennart Johansson
E-post: lennart.johansson@edu.sundsvall.se
Telefon: 076-697 61 66

Bredsands Brobyggare var ett socialt investeringsprojekt som genomfördes vid Bredsands skola mellan 2016-2019 i syfte att öka måluppfyllelsen och öka språkförståelsen hos somalisktalande barn på förskola och skola. Projektet var mycket lyckat och visade på stora samhällsvinster. Därför påbörjades under 2022 projektet Sundsvalls brobyggare, som är en uppskalning av den brobyggarverksamhet som bedrivits på Bredsands skola.

I projektet arbetar fyra stycken brobyggare, två somalisktalande och två arabisktalande. Brobyggarna fördelar arbetstid på S:t Olofsskolan, Bredsands skola, Ljustadalens skola, Gångvikens skola och Hellbergsskolan.

Syftet är att öka elevernas måluppfyllelse och ge föräldrarna förbättrade verktyg att stötta sina barn känslomässigt och i skolarbetet.

Exempel på aktiviteter som ingår i projektet är:

• Läxhjälp med elever, lärare och föräldrar
• Stöd vid inskolning i förskola och skola
• Relationsskapande arbete
• Vara en länk mellan föräldrar och offentliga verksamheter så som skola, förskola, socialtjänst, fältassistenter, fritidsgård, polis, hälso- och sjukvård

Kontaktperson

Johan Karlsson, biträdande rektor S:t Olofsskolan
E-post: johan.x.karlsson@sundsvall.se
Telefon: 072-1466346

Projektet Bredsands Brobyggare handlar om att få fler elever med somalisk bakgrund att lyckas i det svenska skolsystemet så att de i nästa steg kommer in i samhället och bort från utanförskap.

För att lyckas med det arbetar två brobyggare som kan likväl det svenska språket, kulturen och systemet som det somaliska. Genom brobyggarna får skolan och förskolan i Bredsand till starkare samarbeten med de somaliska barnens vårdnadshavare. Brobyggarna möjliggör bättre kommunikationen genom att det inte behövs några tolkar. Brobyggarna kan även skapa personliga relationer till föräldrarna. Föräldrarnas förmåga att hjälpa sina barn och skolans möjlighet att stötta föräldrarna ökar därmed.

En viktig aktivitet i skolan är extra undervisning efter skoltid. Här deltar brobyggare, pedagoger, somaliska barn och somaliska föräldrar. Pedagogerna går igenom arbetet i skolan och barn och föräldrar får arbeta tillsammans. Detta har lett till att barnen och föräldrarna går hem och arbetar vidare hemma, vilket i sin tur har lett till bättre utveckling i skolan hos de somaliska barnen.

Bredsands Brobyggare har varit mycket framgångsrikt och övergick därför i januari 2020 från att vara ett projekt till att implementeras i den ordinarie undervisningen i skolan och förskolan.

Projekttid

Juni 2016 – december 2019. Implementerades i januari 2020

Enheter/förvaltning

Bredsands skola och Draghällans förskola, Barn- och utbildningsförvaltningen

Kontaktperson

Johan Karlsson, rektor Bredsands skola
E-post: johan.x.karlsson@sundsvall.se
Telefon: 072-146 63 46

El Sistema är en världsomspännande rörelse som med musikens kraft hjälper människor att påverka sina liv till det bättre.

Verksamheten grundades 1975 i Venezuela och finns i dag i mer än 65 länder. I Sundsvalls kommun startade El Sistema under hösten 2016 som ett socialt investeringsprojekt och implementerades sedan i den ordinarie verksamheten i början av 2020.

Verksamheten bedrivs med alla elever i förskoleklass samt åk 1 och på Humlans förskola med barn som är 4 och 5 år. Ansvariga för undervisningen är Sundsvalls Kulturskola och undervisningen sker på skoltid. Eleverna i årskurs 1 får lära sig spela instrument och orkester, medan fyra-, fem- och sexåringarna övar sång och rytmik. Elever i åk 2-6 har möjlighet att delta i verksamheten genom elevens val.”

Med musiken som verktyg stimulerar El Sistema barnens utveckling inom olika områden; språk, koncentration, social kompetens med flera. Regelbundna musiklektioner, två gånger i veckan, och systematisk träning i instrumentspel, orkester och kör syftar till att förbättra måluppfyllelse i skolan bland de deltagande barnen. På Vänstays som hålls flera gånger per år uppträder barnen inför sina föräldrar och anhöriga.

El Sistema i Sundsvall samarbetar med Nordiska Kammarorkestern (NKO), där de professionella musikerna är förebilder och inspiratörer. Vid några tillfällen har El Sistema-elever spelat tillsammans med NKO.

Projekttid

Juni 2016 – december 2019. Implementerades i januari 2020

Enheter/förvaltning

Gångvikens skola och Humlans förskola, Barn- och utbildningsförvaltningen

Kontaktperson

Petra Carlsvärd, rektor Gångvikens skola
E-post: petra.carlsvard@sundsvall.se
Telefon: 060-19 25 90

Det ska kännas bra för varenda elev att gå till skolan. Det var det övergripande målet för projektet En skola för alla på Vibackeskolan på Alnö som bedrevs mellan 2016 och 2020. Det handlar om att fokusera på aktiviteter och insatser för att skapa trygghet, trivsel och närvaro i syfte att förbättra närvaro och skolresultat

Projektets aktiviteter för att nå detta kan delas in i fem delar:

• Förstärkt elevhälsa
• Kollegialt lärande
• Förstärkt handledarskap
• Miljö
• Elevinflytande.

Inom dessa delar har projektet bland annat arbetat aktivt med så kallade hemmasittare utifrån en modell från Magelungen. Man har haft utbildningar i värdegrundsfrågor bland pedagogerna och man har utökat handledartiden som handledarna har med eleverna. En förändring i elevhälsoarbetet som har genomförts är att skolan nu har riktade elevhälsoträffar som på ett tydligare sätt än tidigare utgår ifrån elevernas behov.
Under projekttiden ökade meritvärdena från i genomsnitt 188 till 207. Gymnasiebehörigheten ökade från 77 % till 84 %

Projekttid

2016 - 2020. En skola för alla implementerades i skolans verksamhet under 2020.

Enhet/förvaltning

Vibackeskolan, Barn- och utbildningsförvaltningen

Kontaktperson

Marlene Svensson, processledare på kommunstyrelsekontoret
E-post: marlene.svensson@sundsvall.se

Fritidsbanken jobbar med att samla in sport- och fritidsutrustning från allmänheten som iordningställs för att sedan lånas ut till människor i Sundsvall.

Syftet med verksamheten är att fler ska motionera, utöva en idrott och bli aktiva i föreningar. Förhoppningen är även att färre ska behöva välja bort fritidsaktiviteter på grund av ekonomiska skäl.

Fritidsbanken startade 2016 som ett projekt och hette då Sportoteket. Projektet riktade sig till barn och unga upp till 25 år. I och med att projektet implementerades i januari 2020 blev namnet istället Fritidsbanken då den blev ansluten till den ideella föreningen med samma namn.

Fritidsbanken samlar in utrustning genom anvisade insamlingsplatser för sport- och fritidsutrustning på kommunens tre avfallsstationer i Johannedal, Svartvik och Kretsloppsparken. Det finns även insamlingskärl vid Gärdehovs idrottsanläggning.

I syfte att få in utrustning söker projektet hela tiden samarbete med föreningar, företag och skolor. Några av de viktigaste samarbetena hittills är de med:

• Mitt Sverige Vatten och Avfall
• Mitthem
• St:Olofsskolan
• Ljustadalens skola
• Bredsands skola
• Sundsvalls slalomklubb
• Sundsvalls Hockey.

Utrustningen får sedan lånas gratis under två veckor.

Fritidsbanken bemannas även av deltagare i kommunens arbetsmarknadsinsatser Kom i jobb och Extratjänst. På så sätt bidrar Fritidsbanken också till att stödja och hjälpa deltagare att komma tillbaka till den ordinarie arbetsmarknaden.

I utvärderingar av projektet kan man se att verksamheten verkligen gör skillnad och hjälper många som annars inte skulle få chansen att prova på olika aktiviteter och idrotter.

Projekttid

Augusti 2016 – juli 2019. Implementerades i januari 2020

Enheter/förvaltning

Kultur- och fritidsförvaltningen och Individ- och arbetsmarknadsförvaltningen (IAF)

Kontaktperson

Per Jutterström
E-post: per.jutterstrom@sundsvall.se
Telefon: 070-106 26 78

• Hemsida
• Facebook Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Projektet Heltidsmentor bedrevs på Höglundaskolan 2018-2021 och genomfördes i ett lärararbetslag som hade en årskurs på Höglundaskolan. Projektet följde 150 elever från årskurs 7-9. Eleverna kom i huvudsak från St:Olofsskolan, Höglundaskolan och Skönsmons skola.

Lärararbetslaget tilldelades tre heltidsmentorer, vilka under projekttiden ansvarade för mentorsuppdraget, medan ämneslärarna tog ansvar för kunskapsuppdraget. Tillsammans ansvarar de för skolans hela uppdrag med eleverna. Bakgrunden var att allt fler elever är i behov av ett vuxet nära ”här och nu stöd” och allt fler familjer efterfrågar mer stöd från skolan för sina barn. Tanken var är att pröva ifall skolan kunde nå längre i sitt arbete om de organiserade sig på ett annat sätt.

Syftet med projektet var att se om det är möjligt att nå bättre skolresultat och bättre arbetsmiljö genom att dela och specialisera lärares sammansatta och komplexa uppdrag.
Efter projekttiden slut hade 66 % av eleverna förbättrat sitt meritvärde från åk 7 till åk 9. Man valde även att utvärdera de 20 % av eleverna i målgruppen med lägst måluppfyllelse. Majoriteten av dem höjde sin måluppfyllelse från årskurs 7-8 till årskurs 9. Närvaron var oförändrad bland eleverna men deras av känsla av sammanhang – som mättes via enkäter – förbättrades avsevärt.

Höglundaskolan valde att inte implementera projektet efter projekttidens slut. Detta på grund av svårigheter att hitta en ekonomisk hållbar modell att finansiera heltidsmentorerna med.

Projekttid:

2018 - 2021

Enhet/förvaltning:

Höglundaskolan, Barn- och utbildningsförvaltningen

Kontaktperson:

Marlene Svensson, processledare på kommunstyrelsekontoret
E-post: marlene.svensson@sundsvall.se

Projektet IM Possible syftade till att öka skolnärvaron bland eleverna på gymnasiets IM-program. Förhoppningen var att färre elever skulle hoppa av skolan och att fler skulle bli behöriga till ett nationellt program.

IM Possible bestod av två personer, en behandlingspedagog och en resurspedagog, som hade i uppdrag att erbjuda olika typer av insatser till elever med skolfrånvaro. De erbjöd intensiva, individuella insatser till elever med omfattande problem med skolfrånvaro och social problematik samt förebyggande insatser till elever som av en eller annan anledning ligger i riskzonen för att bli hemmasittare.

Exempel på vanligt förekommande insatser till eleverna med omfattande skolfrånvaro var:
• Bygga relationer med eleverna (promenader, fika, telefon, sms och så vidare)
• Skjuts till och från skolan
• Stöd under skoltid
• Vara en länk mellan elev, vårdnadshavare och skola
• Stöd och vägledning till vårdnadshavare gällande samhällsstöd (LSS, BUP och så vidare)
• Delta i möten med olika professioner för att samverka kring eleven.

I utvärderingen av projektet framkom att 40 % av eleverna som fått individuella insatser förbättrade sina betyg jämfört med innan projektet. 90 % av eleverna förbättrade sin närvaro under projekttiden och 12 % fler av eleverna på IMA (IM-programmet individuellt alternativ) fick behörighet till ett nationellt gymnasieprogram, vilket var nästan en fördubbling jämfört med innan projektet.

Projekttid

Augusti 2017 – februari 2021

Enheter/förvaltning

Västermalms skola, Barn- och utbildningsförvaltningen i samverkan med Socialtjänsten

Kontaktperson

Marlene Svensson, processledare på kommunstyrelsekontoret
E-post: marlene.svensson@sundsvall.se

ITID var ett projekt som startade under hösten 2018. Det arbetade med att så tidigt som möjligt i ålder och innan problemen blir för svåra, forma ett sammanhållet stöd till vårdnadshavare och förskolepersonal. Barnet sätts alltid i fokus. Stödet ska vara lättillgängligt och riktar sig till barn i åldern 1-5 år, deras föräldrar och förskolepedagoger.

Projektes metod gick ut på att vårdnadshavare och förskolepedagoger möts tillsammans, med barnets bästa i fokus. Arbetet påbörjas när vårdnadshavare behöver stöd och eller förskolans pedagoger känner oro kring ett barns beteende, exempelvis vid:
• Sömnsvårigheter
• Ilska
• Introvert beteende
• Ledsamhet
• Svårigheter vid hämtning och lämning.
Den teoretiska utgångspunkten i projektet var lågaffektivt bemötande, anknytning och samspel. Projektet var ett samarbete mellan förskolans specialpedagoger och socialtjänstens familjebehandlare.

Utifrån de utvärderingar som gjorts framgår att ITIDs stöd har blivit en plattform där föräldrar och pedagoger kan jobba tillsammans och få en mer gemensam bild av barnet. Stödet har gett effekt genom att barnets svårigheter minskat efter avslutad insats både hemma och på förskolan. Under våren 2022 implementerades projektets arbetsmetod i den ordinarie verksamheten.

Projekttid

Augusti 2018 – juni 2022

Förvaltningar

Barn- och utbildningsförvaltningen och Socialtjänsten

Kontaktperson

Marlene Svensson, processledare på kommunstyrelsekontoret
E-post: marlene.svensson@sundsvall.se

Forskning visar att psykisk ohälsa är överrepresenterat bland barn som placeras i samhällsvård och att dessa barn riskerar att inte få rätt stöd eftersom deras psykiska ohälsa sällan uppmärksammas. Då socialtjänstens kunskapsområde är socialt arbete och inte psykiatri finns risk för att barnens beteende och mående i för stor utsträckning förklaras utifrån sociala faktorer. Placerade barn med psykisk ohälsa som inte uppmärksammas får insatser som inte är utformade efter deras behov, vilket i förlängningen kan orsaka sammanbrott i vården. Detta är ofta smärtsamt för de inblandade och kostsamt för kommunen, som måste finna nya placeringsformer för barnen.

För att identifiera psykisk ohälsa hos barn i samhällsvård syftade projektet till att genomföra en systematisk kartläggning av placerade barns psykiska hälsa. Kartläggningen genomförs av en socialsekreterare genom ett screeninginstrument som heter SDQ (Strenghts and Difficulties Questionnaires). De barn som skattar på så kallad klinisk nivå remitteras vidare till barn- och ungdomspsykiatrin. Screeningen går ut på att barnet/ungdomen själv får svara på ett antal frågor, likaså familjehemsföräldrar och skola. Svaren sammanställs och räknas ihop och jämförs utifrån en skala för att se om det uppnår klinisk nivå.

Inspirationen till projektet kommer från andra länder där socialsekreterare via enkla skattningsinstrument kartlägger placerade barns psykiska hälsa.

Projektet ledde till att SDQ-screening nu är ett verktyg som används inom socialtjänsten i Sundsvall.

Projekttid

2017 - 2020

Enheter/förvaltning

Socialtjänsten IFO (placeringar barn och unga) i samverkan med Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Västernorrland

Kontaktperson

Marlene Svensson, processledare på kommunstyrelsekontoret
E-post: marlene.svensson@sundsvall.se

Späda barn och små barn, som lever i någon form av omsorgssvikt har en ökad risk att utvecklas ogynnsamt, vilket i ett livsperspektiv kan få omfattande konsekvenser i form av stort personligt lidande. Forskning visar att hjärnans utveckling hämmas av negativt stress. Negativ stress uppstår till exempel när barnet utsätts för allt för mycket eller för långvarig stress, eller när det inte finns någon nära vuxen som tryggar barnet. Om barnet däremot har tillgång till en trygg anknytningsperson som hjälper barnet att hantera stressfyllda situationer kan barnet övervinna ganska traumatiska händelser utan att ta allvarlig skada.

Projektets syfte var att förbättra möjligheterna till tidig upptäckt av omsorgssvikt av barn i åldern 0-3 år och därmed öka förutsättningarna för att ge tidigt och samordnat stöd till barnen och deras föräldrar. Projektet drevs av socialtjänstens Individ- och familjeomsorg i samverkan med mödravårdscentraler (MVC) och barnavårdscentraler (BVC) i Sundsvall. En uttalad målsättning var att komma in tidigt i ett barns liv, ibland redan innan barnet är fött, för att undvika att negativa mönster etablerar sig och leder utvecklingen i fel riktning.

En viktig del av arbetet inom projektet var att skapa forum för kontakt där socialtjänst, MVC och BVC träffas, gör sig bättre kända med varandras verksamheter samt identifierar styrkor och svagheter.

Projektet utarbetade en gemensam skriftlig rutin för samarbete mellan verksamheterna som låg till grund för den fortsatta samverkan mellan socialtjänsten och MVC/BVC.

Projekttid

2017 – 2020

Enheter/förvaltning

Socialtjänsten i samverkan med Region Västernorrland

Kontaktperson

Marlene Svensson, processledare på kommunstyrelsekontoret
E-post: marlene.svensson@sundsvall.se