Säkrare trafikmiljö

Plats för våra barn och för oss alla i trafikmiljön

Har barnen rätt till en plats i trafikrummet? Självklart! Därför genomför vi olika åtgärder för att göra det säkrare för barn och oss andra att vistas i trafiken. Timglashållplatser för kollektivtrafiken är exempel en viktig åtgärd där bilarna får lämna både plats och lite tid till en säker av- och påstigning. Rejäla gång- och cykelbanor är en annan förändring av trafikutrymmet som gör det lättare för barn att röra sig säkrare i vår stad. Tanken att låta liv och hälsa för alla trafikanter gå före minutjakt och bekvämlighet för vissa tror vi alla kan köpa. Och kanske kan vi som av vana alltid väljer bilen, även för korta sträckor, se de nya säkra alternativen att gå och cykla som en möjlighet ibland.

Hur fungerar gång- och cykelöverfarterna, vem har företräde?

1. En cyklist får korsa cykelöverfarten endast om det kan ske utan fara. Cyklisten och mopedisten (klass II) har väjningsplikt, förutom i fall 3 och 4 nedan.
2. När en bilist närmar sig en cykelöverfart ska bilisten anpassa hastigheten så att det inte uppstår fara för cyklist eller mopedist (klass II) som är ute på cykelöverfarten.
3. När bilisten svänger i en korsning där vägbanan korsas av en cykelöverfart ska bilisten köra med låg hastighet och låta cyklister och mopedister (klass II) som är på väg över passera.
4. När bilisten kör ut ur en cirkulationsplats och in på en vägbana där vägbanan korsas av en cykelöverfart ska bilisten köra med låg hastighet och låta cyklister och mopedister (klass II) som är på väg över passera.
5. Det är tillåtet att cykla på ett övergångsställe, dock gäller väjningsregeln endast för gående.

Utryckningsfordon

Blåljusfordon tar sig fram även där vägarna blivit smalare. Övriga fordon, även gående och cyklister, är dels skyldiga att flytta sig vid utryckning samt att blåljusfordon har rätt att föra fram sitt fordon på gång- och cykelväg. Kantstenen är endast högre vid en busshållplats på- och avstigningssträcka vilket innebär att blåljusfordonet ta sig fram både före och efter en stillastående buss, vanlig kantsten är inte högre än att den tillåter detta.

Hur tar vi hänsyn till synskadade när vi bygger nya övergångsställen?

Allt nytt som byggs tillgänglighetsanpassas. Tillgänglighetsanpassningen görs enligt en modell där såväl synskadade ska kunna känna kanten, synsvaga ska kunna se en kontrastmarkering och rörelsehindrade ska kunna ta sig fram utan hindrande kantstenar.

Hur informeras/skyltas det vid vägarbeten?

De entreprenörer som genomför upprustning och nybyggnationer för Sundsvalls kommuns räkning måste ansöka om grävtillstånd. I kommunens Grävningsbestämmelser Pdf, 1 MB, öppnas i nytt fönster. finns tydliga riktlinjer för entreprenörernas informationsskyldighet. Om du upplever att det är dåligt skyltat eller om du saknar information om arbetsinsatserna i ett visst område är du välkommen att höra av dig till oss.

Vem ansvarar för vägvisning och trafikmärken?

Det är väghållaren som har ansvaret för vägvisning och trafikmärken. På kommunala vägar är det gatuavdelningen i kommunen som har ansvaret. På statliga vägar är det Trafikverket som ansvarar.