Hastigheter

När vi bygger om eller bygger nya vägar utformar vi dem så att det ska vara enkelt att hålla rätt hastighet. Vi bygger bland annat farthinder och cirkulationsplatser för att hålla ner hastigheterna.

I tabellen visas vilka grundprinciper vi använt oss av i hastighetsplanen, vilken vägtyp och vilken tillhörande hastighet som generellt gäller på de ställen där hastigheten reglerats:

Rätt hastighet innebär att trafikanterna förstår hur dem ska förväntas uppföra sig i trafiken. På vissa gator är fordonstrafik prioriterad och där har gående och cyklister separata ytor. Där är hastigheten högre. Lägre hastigheter på gator där de olika trafikanterna ska samsas om samma yta leder bland annat till kortare bromssträckor och därmed mindre allvarliga skadeföljder vid en eventuell bilolycka. Att sänka farten från 50 till 40 kilometer i timmen minskar stoppsträckan med sju meter och kan rädda dig från en kollision. Genom att sänka hastigheten kan vi rädda 15 till 20 liv varje år.

Mer information om hastigheter och hur de påverkar trafiksäkerheten finns på Trafikverkets webbplats:

Effekter och vinster med rätt hastighet på vägen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hur hastigheten påverkar restiden. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sänkta hastigheter ska bidra till att Sundsvallsborna känner sig tryggare när de går och cyklar i staden. Sänkta hastigheter gör förhoppningsvis att fler bilister uppmärksammar gående och cyklister vid övergångsställen och passager. Därför prioriterar vi framkomlighet och trygghet för oskyddade trafikanter i vår stadsplanering. I vissa områden har hastigheten redan ändrats. I andra områden sätts nya hastighetsskyltar upp, nu eller inom kommande två år. Ibland kompletteras hastighetsskyltarna med fysiska åtgärder. Det kan handla om ett farthinder, en avsmalning, en refug, en upphöjd korsning eller andra fartdämpande åtgärder.

Som väghållare har Sundsvalls kommun ansvar för trafiksäkerhet, framkomlighet/tillgänglighet och miljö. Hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet är ett mål i Nollvisionen, antagen av Riksdagen i maj 2009 genom regeringens proposition (2008/2009:93), mot ökad trafiksäkerhet.

Årligen genomförs uppföljning av de uppsatta indikatorerna. Sundsvalls kommun arbetar med informationsinsatser om hastighetsefterlevnad och införande av en ny hastighetsplan. Hastighetsplanen består av regleringar av ändrade hastighetsbegränsningar och fysiska åtgärder för att dämpa hastigheten.

De fysiska åtgärderna kan till exempel vara avsmalning av gator, chikaner eller farthinder i form av gupp. Farthinder läggs också vid övergångsställen och cykelöverfarter som ska vara hastighetssäkrade till 30 kilometer/timme. Vid utformning av farthinder har kommunen tagit fram egna typritningar som sedan anpassas efter förhållanden på plats. Typritningarna är inte lagkrav utan en mall för att uppnå kraven trafiksäkerhets- framkomlighets och miljökraven som väghållare.

På bostadsgator utformas farthindren oftast som cirkelgupp eller cirka 3 meter långt platågupp. På gator med kollektivtrafik läggs cirka 6 meter långa platågupp för att uppnå god komfort i de långa fordonen.

Fordonsförarens ansvar är att anpassa ska hastigheten efter trafikförhållandenas på plats Trafikförordningen (1998:1276) 14§, 15§. hastigheten skall vara tillräckligt låg vid passage av övergångsställe för att kunna stanna framför hinder som går att förutse.

För att ta fram förslaget om nya hastigheter har Sundsvalls kommunen gjort en hastighetsöversyn med fokus på miljö, hälsa, omgivningens karaktär, tillgänglighet, trygghet och trafiksäkerhet. De nya hastigheterna är anpassade till vägarnas säkerhet och standard och till hur mycket våld människokroppen tål vid en krock. Hastighetsöversynen har slutligen mynnat ut i en hastighetsplan som nu anammas i kommunen.

Vi prioriterar alltid de oskyddade trafikanterna och tar hänsyn till exempelvis utryckningstrafik, kollektivtrafik, personbilstrafik och frakt av varor. Målet är att de nya hastigheterna ska leda till att stadsrummet används på ett sätt som stödjer stadens utveckling ännu bättre.

Vid översynen har vi använt en metod framtagen av Trafikverket och SKL.

Läs om metoden i handboken "Rätt fart i staden – hastighetsnivåer i en attraktiv stad" Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Den främsta och väldigt viktiga anledningen till att nya hastighetsgränser införs är att rädda liv samt att öka trafiksäkerheten i Sundsvall.

Syftet med ändringen är att få hastighetsgränser som bättre överensstämmer med vägens standard. Anpassningen av hastighetsgränserna är avsedd att ge ökad trafiksäkerhet baserad på krockvåldsprincipen, en minskad miljöpåverkan samt en ökad respekt och acceptans för hastighetsgränserna.

Rätt hastighet utifrån gatans standard minskar antalet olyckor i trafiken. Hastigheten är avgörande för trafiksäkerheten. Vi anpassar successivt hastigheten efter vägens säkerhetsstandard och det våld som människokroppen tål och kan utsättas för vid ett enkelt misstag.

Nuvarande hastighetssystem med hastighetsgränserna 30, 50, 70, 90 och 110 kilometer/timme infördes 1971 och hastighetsbegränsningen till 50 kilometer/timme i tätort infördes redan 1955.

I ett beslut från regering och riksdag har man slagit fast att nya hastighetsbegränsningar får användas och att 40 kilometer/timme och 60 kilometer/timme ofta är mer lämpliga i en stan än vad 50 kilometer/timme och 70 kilometer/timme är.

Gång- och cykeltrafikanter är mycket mer känslig än biltrafikanter för att behöva ta en längre väg. I kommunens arbete för att underlätta för miljövänliga transporter anses rena gång- och cykelvägar vara en viktig pusselbit för att öka antalet gående och cyklister i Sundsvall.

Utsläppen av koldioxid (CO2) är direkt proportionella mot bränsleförbrukningen och därmed beroende av hastigheten, både för lätta och tunga fordon. Dagens personbilar har lägst bränsleförbrukning vid konstant fart mellan 50 och 70 kilometer/timme. I stadsmiljö kan man dock sällan hålla konstant fart några längre sträckor. Studier har visat att bränsleförbrukningen minskat vid hastighetssänkning från 50 till 30 km/tim i tätorter. För en genomfart skyltad 70 kilometer/timme är koldioxidutsläppen som lägst i närheten av 70 kilometer/timme, om det går att hålla konstant fart. För en lokalgata i centrum med relativt mycket stopp och hastighetsvariationer är emissionerna däremot som lägst vid en skyltad hastighetsgräns på 30 kilometer/timme eller till och med lägre.

Förändringarna i tätort ger förutom trafiksäkerhetsvinster miljövinster i form av bättre luftkvalitet och mindre buller.

Hastigheten påverkar klimatet och luftkvaliteten och hur många som utsätts för buller. Ju högre hastighet desto mer bullrar vägtrafiken och desto sämre blir luftkvalitén och utsläppen av koldioxid ökar. Om alla trafikanter respekterade hastigheterna i Sverige skulle koldioxidutsläppen minska med 700 000 ton per år. Det är ungefär lika mycket som 240 000 personbilar släpper ut på ett år.

Läs mer (sid 35) här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Förslaget med hastighetsbegränsningen 30 kilometer/timme föreslås på gator inom bostadsområden och utanför skolor där det finns mycket tät bebyggelse och mycket oskyddade trafikanter som gående och cyklister och där många bor i nära anslutning till gatan.

Att begränsa hastigheten till 30 kilometer/timme görs främst för att minska risken att olyckor sker och följden av hur pass allvarlig konsekvenserna blir när olyckan väl är framme. Att man som bilförare inte ser några andra personer kan ge en falsk trygghet där man slappnar av och kör lite fortare. Många förare anpassar hastigheten och håller ut då de möter gående eller cyklister men i de fall olyckan är framme har bilföraren sällan sett personen de kört på innan det är för sent.

Utvecklingen av nya personbilar innebär att bilarnas fronter utformas på ett sätt som ska minimera skadorna för fotgängare vid en påkörning. Dessa åtgärder har effekt i påkörningshastigheter under 50 kilometer/timme. Vid högre påkörningshastigheter blir krockvåldet så kraftigt att frontens utformning sannolikt har liten betydelse. Inte ens den mest säkra bilen klarar en krock i hög hastighet eller att den erfarne bilföraren kan gardera sig mot att utsätta sig för ett hastigt stopp vid en kollision. Det kan röra sig om en mötande bilist som kommit över på fel vägbana, en älg, ett rådjur eller ett barn som plötsligt springer ut framför bilen. Här kan en liten hastighetsskillnad som 10 kilometer/timme innebära skillnaden mellan liv och död, eftersom människokroppen fortfarande är lika skör och sårbar.

Många anser att hastighetsbegränsningen 30 kilometer/timme ska användas vid skolor, förskolor och där man själv bor. Många anser däremot att man ska få köra fortare på andra ställen, men det man ofta glömmer är att även på dessa platser bor det människor som i sin tur också vill ha lägre hastigheter.

Förslaget med hastighetsbegränsningen 30 kilometer/timme föreslås därför på gator inom bostadsområden och utanför skolor och förskolor där det finns mycket tät bebyggelse och mycket oskyddade trafikanter som gående och cyklister och där många bor i nära anslutning till gatan.

Nej, gatan är inte till för lek. Däremot är gatan till för att trafikanter ska kunna färdas på ett säkert sätt. Oavsett om en vuxen kör bil till mataffären eller om det är ett liten barn som går för att hälsa på en kompis. Som förälder är man ansvariga för sina barn och som trafikant är du skyldig att iaktta försiktighet i trafiken, så att olyckor kan förebyggas.

Hastigheten är helt avgörande för konsekvenserna vid en olycka. Risken att dödas om man som oskyddad trafikant blir påkörd i 30 kilometer/timme är liten, en av tio dödas. Vid 50 kilometer/timme ökar risken att dödas markant då åtta av tio dödas.

Nej. Eftersom att tidplanen och hela hastighetsplanen är tänkt utifrån ett helhetsperspektiv där hela tätortsområden skyltas om i ett svep för att visa en komplett bild över de nya hastigheter, öka förståelsen hos trafikanterna och få goda effekter på kort sikt. Vi gör också detta i samråd med aktörer som kan påverkas av nya hastighetsgränser.

Det här påståendet är vanligt, men det finns ingen forskning som stödjer påståendet. Andelen som kör för fort på 30-sträckor är i och för sig något fler än på 50-sträckor, trots att attitydmätningar visar att trafikanters respekt är högre för 30 kilometer/timme än för 50 kilometer/timme.

Det här antyder att bilisten behöver hjälp att hålla hastighetsbegränsningen på 30-sträckor genom till exempel farthinder eller gaturummets utformning och då spelar det ingen roll hur vanligt förekommande 30 kilometer/timme är. Noterbart är att motsvarande diskussion i princip aldrig förekommer kring någon annan hastighetsgräns, trots att andra hastighetsgränser är betydligt mer vanligt förekommande vid en normal bilresa inom tätorten.

Målsättningen är att normalbeteendet blir att vi alla kör lugnt och tar hänsyn på bostadsgator. 

Enligt studier i förekommer fler olyckor vid skolorna utanför skoltid. Skolor och andra anläggningar i anslutning till skolorna används ofta för många fritidsaktiviteter på både kvällar och helger. Ofta sker dessa aktiviteter då det är mörkt utomhus, vilket ökar riskerna i trafiken. Barnen kan även vara vana att bilarna kör den lägre hastigheten som gäller under skoltid och deras förmåga att uppskatta hastigheten är inte fullt utvecklad förrän i tidigast 12 års ålder. Tidsbegränsad hastighet kräver även att föraren har koll på hur mycket klockan är.

Vid många skolor byggs fysiska åtgärder som gör att det inte är lämpligt att köra fortare än 30 någon tid på dygnet.

I Sundsvall görs ingen generell sänkning av hastighetsgränser. Varje sträcka är bedömd efter arbetsmodellen "Rätt fart i staden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.".

En kortare sträcka med lägre hastighetsbegränsning kan vara bra vid exempelvis ett övergångsställe, gärna i kombination med en fysisk hastighetsdämpande åtgärd. Flera punktinsatser får inte vara för nära varandra då skiftande hastighet längs en annars likartad vägsträcka upplev som jobbig och förvirrande. Vid sådana tillfällen är en jämn lägre hastighet att föredra. Trafiken flyter då på i en aningen lägre men jämnare takt.

Vid rusningstrafik är tidsförlusten dock minimal då alla ändå skulle ha behövt sakta ner vid punktinsatser. En jämnare hastighet minskar även bränsleförbrukningen och därigenom koldioxidutsläppen samt utsläppen av kväveoxider och partiklar.

Både ja och nej, skyltarna kan bli fler, men samtidigt kommer många gamla 50 och 70 kilometer/timme skyltar att plockas ner.

När riksdag och regering beslutade att införa 10-steg mellan 30 och 120 kilometer/timme betonades bland annat att detta inte får bidra till ökad ”plottrighet” med många olika hastighetsgränser. Antalet skyltar i tätorterna kommer att bli fler i och med att samma hastighet inte kommer att gälla nästan överallt. Syftet är dock att det ska vara lätt att förstå vilken hastighet som gäller i olika typer av områden då områden och sträckor med enhetlig hastighet eftersträvas. Förändringen kommer att leda till att gällande hastighetsbegränsning kommer att behöva upprepas oftare längs gatorna.

Många kör för fort för att de har bråttom. Sanningen är att man oftast vinner väldigt lite tid på detta, eftersom det kan vara svårt att hålla jämn hastighet och att man kan behöva bromsa in före en omkörning. Det man också bör tänka på är att ju högre hastighet desto längre blir stoppsträckan och desto allvarligare blir följden av en eventuell olycka.

Att ha bråttom är en vanlig anledning till att man kör för fort. Men faktum är att restiden bara påverkas marginellt. Läs mer om hastighet och restid här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. 

Vem bestämmer Länsstyrelsen beslutar om hastigheter på enskilda och statliga vägar. Kommunen beslutar om hastighetsgränser inom tättbebyggt område eller på andra vägar där kommunen är väghållare. Om du har frågor om hastigheter på statlig och enskild väg eller utanför tättbebyggt områden ska du kontakta Länsstyrelsen i Uppsala län. Kontaktuppgifter till Länsstyrelsen finns på deras webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kommunen ansvarar för att reglera hastigheter på:

• Kommunala gator
• Alla gator inom tättbebyggt område, oavsett väghållare.

Det betyder att det är kommunens ansvar att reglera hastigheter även på:

• Enskilda vägar samt
• Statliga vägar, förutsatt att de ligger inom tättbebyggt område.

Det är även kommunen som reglerar vad som är tättbebyggt område och inte. Det görs genom en lokal trafikföreskrift och dessa går att hitta hos Transportstyrelsen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Innan kommunen reglerar vad som är tättbebyggt område samt vill ändra hastighet ska berörda parter ges möjlighet att yttra sig om förslaget.

Berörda parter kan vara:

• Vägföreningar
• Trafikverket
• Länsstyrelsen
• Polisen.

På gator och vägar utanför tättbebyggt område är det länsstyrelsen som beslutar om hastigheter. Det gäller för både enskild och statlig väg.