Rebecka från Västkusten hittade lugnet i Sundsvall

För två år sedan lämnade Rebecka Wiklund Wagersten storstaden Göteborg för ett nytt liv i Sundsvall. ”Här har familjen landat”, säger hon.

Efter några år i Göteborg började Rebecka Wiklund Wagersten och maken Simon, som båda kommer från Västsverige, att rikta blickarna norrut.

– Ingen av oss är några storstadsmänniskor och vi ville komma närmare fjällen, berättar Rebecka som är 25 år.

Resan mot Sundsvall tog sin början när hon fick syn på en annons för ett jobb som trainee på Sundsvalls kommun, en stad hon bara hade passerat med nattåget.

– Jag lockades av att få mjukstarta karriären samtidigt som det var en riktig tjänst.

Som utredare på barn- och utbildningskontoret har hon en nyckelroll för att både utvärdera och utveckla skolan.

– Det bästa är när jag känner att jag kan göra skillnad på riktigt, säger hon.

Förutom universitetsstudier i latin, grekiska och tyska har Rebecka en mastersexamen i så kallade child studies.

– Det är ett brett program med bland annat sociologi, pedagogik och barns rättigheter. Sedan valde jag även att plugga hållbar utveckling, det hänger liksom ihop.

Första bostaden var en lägenhet i Bredsand, söder om Sundsvall.

– Först var jag inte så taggad att bo vid havet. På Västkusten är det så blåsigt. Men här var det magiskt att cykla till jobbet och se solen gå upp.

I dag bor familjen, som utökats med sonen Elving, i en villa på Klissvägen. Simon är GIS-ingenjör (jobbar med kartor och satellitbilder) på distans för en kommun utanför Stockholm.

– Det är nära både till naturen vid Sidsjön och stan. Det känns verkligen som att vi landat, Sundsvall är en lagom stor stad för oss.

Trots att släkten, som i Rebeckas fall bland annat består av åtta syskon, bor kvar på Västkusten, känns det inte ensamt.

– Folk blir glada när de hör att vi flyttat hit. Det är så roligt att få visa upp Sundsvall när de hälsar på.

Vilka är era smultronställen?

– Vi hänger mycket med Elving vid Sidsjön, att titta på änderna är en favorit. Södra berget är en annan oas. Och så gillar jag Svartvik, jag har läst böckerna om Bricken som utspelar sig där.

– Grenforsen och Vättaberget i Liden är också fina ställen. Och så det finns ju en massa annat kvar att upptäcka!