Miljöstrategiskt program 2020-2030

Fastställt av kommunfullmäktige. Diarienummer: KS-2019-00358. Riktar sig till alla nämnder samt kommunens hel- och delägda bolag.

Agenda 2030 och de nationella miljömålen

FN:s medlemsländer antog i september 2015 Agenda 2030, en universell agenda som inrymmer de globala målen för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. För att de globala målen ska kunna uppnås måste alla delar av samhället – organisationer, näringsliv, offentlig sektor, forskare och enskilda individer delta i arbetet.

Sveriges miljömålssystem innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och ett tjugotal aktuella etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Att lösa de svenska miljöproblemen ska inte ske på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder.

Flera av målen i Agenda 2030 handlar om miljödimensionen av hållbar utveckling. Regeringen har tagit ställning till att de nationella miljömålen är en utgångspunkt i genomförandet av de globala målen i Agenda 2030 och att miljömålen ger drivkraft och försprång i arbetet med att genomföra miljödimensionen av Agenda 2030.

I vårt miljöstrategiska program tydliggör vi hur Sundsvall bidrar till att uppfylla de nationella miljömålen och miljödimensionen i Agenda 2030 genom våra lokala målsättningar och vårt lokala arbete.

Syfte

Det miljöstrategiska programmet är ett styrdokument som visar på gällande prioriteringar för miljöarbetet i Sundsvall, genom uppföljning och analys säkerställs ett långsiktigt och strategiskt miljö- och klimatarbete.

Övergripande målsättning

2030 ska Sundsvall vara en klimatneutral kommun. [Med kommun avses kommunkoncernen. Gapet mellan nuläge och den övergripande målsättningen till 2030 kommer att behöva definieras under 2020 under utredningsuppdraget om minskad klimatpåverkan.]

Sundsvalls förutsättningar

Som geografisk kommun

Sundsvalls kommun har en rik naturmiljö med både stora skogsarealer och kustland. Naturen är en stor del av kommunens varumärke och en bas för näringsliv och turism. Skogen har varit och utgör än idag grunden till en stor del av den industri som bedrivs i kommunen och förser världsmarknaden med allt från papper till trävaror. Närheten till naturen lockar också många som vill ta del av det friluftsutbud kommunen har att erbjuda.

Den rika naturmiljön ger goda förutsättningar för Sundsvalls kommun ur såväl ett socialt som ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Naturen erbjuder en plats för rekreation och aktiviteter för kommunens invånare, den omfattar en biologisk mångfald och erbjuder ekosystemtjänster som är avgörande för att samhället ska fungera och utvecklas. Sundsvalls kommun har ett friskt och gott dricksvattnen tack vare en unik natur som ger grundvatten i rik mängd via Ljungan och Indalsälvens stora flöden.

Sundsvall är en kommun med lång industrihistoria, främst skogsindustri, och har på grund av det många förorenade områden både i mark och sediment. Här finns också landets enda aluminiumsmältverk som anlades år 1942 och fortfarande är i drift. Smältverket har släppt ut stora mängder av polyaromatiska kolväten (PAH) till både luft och vatten. På senare år har dock utsläppen till luft i princip upphört tack vare ny process- och reningsteknik på aluminiumsmältverket. Det är dock både prioriterat och relevant för Sundsvalls kommun att fortsätta arbeta med de PAH-föroreningar som finns kvar i marken.

Sundsvall utgör också en transportnod för både väg och järnväg. Många transporter går norr och söderut via E4 eller västerut via E14. Industrierna och de tunga transporterna är en stor källa till utsläpp av växthusgaser. I dagsläget är, enligt Nationella Emissionsdatabasen, de två största källorna till klimatpåverkande utsläpp i Sundsvall industriella processer och transporter. När det gäller konsumtion och nyttjande av varor och tjänster finns det inte i dagsläget en bra specifik och samlad bild över invånares miljöpåverkan och klimatpåverkan på kommunnivå. De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen har varit relativt stabila kring 11 ton per person och år i Sverige sedan 90-talet. Då skedde koldioxidutsläppen från hushållens konsumtion till största delen i Sverige, medan utsläppen nu främst sker i andra länder.

Åtgärder har vidtagits för att förbättra miljön i kommunen. Många förorenade områden har sanerats och med ny teknik och utveckling av verksamheter blir utsläppen mindre, bland annat levererar SCA spillvärme till fjärrvärmenätet.

Det finns goda förutsättningar för Sundsvalls kommun att vara en miljömässigt hållbar kommun men också stora utmaningar, såväl historiska som framtida. Sundsvall växer och behöver utvecklas hållbart, utan bekostnad på miljön.

Som kommunkoncern

Kommunkoncernen har inte rådighet över all miljöpåverkan som uppkommer i en kommun eller till följd av verksamheter i en kommun. Som nämnts tidigare krävs insatser från alla delar i samhället för att minska miljöpåverkan. Miljöpåverkan kommer i huvudsak av produktion, konsumtion och hantering av slutprodukter samt den distribution som sker däremellan. Därför har kommunkoncernens breda verksamhet med allt från energiförsörjning till omsorg stora möjligheter att minska sin egen miljöpåverkan både inom kommunens gränser och på andra håll i världen. Detta genom att respektive verksamhet utifrån de målsättningar som finns i miljöstrategin genomför de åtgärder som är relevanta för sin verksamhet. Även genom tillsyn och samhällsplanering finns förutsättningar för att bidra till minskad miljöpåverkan.

Det miljöstrategiska programmet ska visa vägen i kommunkoncernens miljöarbete. En tydlig målstyrning och regelbunden uppföljning är viktiga verktyg för att lyckas.

Det miljöstrategiska programmets struktur

Sundsvalls kommun har antagit och arbetar med ett flertal miljörelaterade styrdokument. Dokumenten har olika fokusområden, men täcker tillsammans in en stor del av relevanta miljöfrågor. Det miljöstrategiska programmet håller ihop miljöfrågorna i dessa dokument, och utgör därmed ett koncentrat och ett övergripande paraply för det strategiska arbetet med miljö och klimat i Sundsvalls kommun.

Miljöprogrammet har delats in i tre målområden:

  • Giftfria och resurssnåla kretslopp
  • Värna biologisk mångfald och stärka ekosystemtjänster
    [Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Det vill säga alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Pollinering, naturlig vattenreglering och naturupplevelser är några exempel. Det kallas ekosystemtjänster för att de är beroende av naturens ekosystem.]
  • Minskad klimatpåverkan.

Samtliga målområden har en övergripande ambition. För Giftfria och resurssnåla kretslopp samt Värna biologisk mångfald och stärka ekosystemtjänster finns 11 som också återfinns i underliggande styrdokument där även mer detaljerade målsättningar och listade åtgärder finns. Av dessa 11 målsättningar är 4 från 2020, 5 från 2018, 1 från 2016 och 1 från 2014.

Förutom det övergripande målet i det miljöstrategiska programmet finns i dagsläget bara en målsättning som sträcker sig längre än 2020 vad gäller minskad klimatpåverkan. En utredning ska därför tillsättas för att under 2020 ta fram nya målsättningar och åtgärder för målområdet Minskad klimatpåverkan som spänner över hela kommunkoncernen, de ska sedan tas upp i det miljöstrategiska programmet. Det finns dock några styrdokument som gäller fortsatt efter 2020 och hanterar minskad klimatpåverkan som måste beaktas och knytas ihop med det miljöstrategiska programmet och de målsättningar och åtgärder som tas fram. Dessa styrdokument är kommunens reseregler, kostpolitiska riktlinjer, inköpsstrategi, regler för fossilbränslefria kommunala transporter och strategi för ökat träbyggande. Under 2021 ska övergripande mål för minskad klimatpåverkan gällande hela kommunens geografiska yta arbetas fram.

Förutom de målsättningar som finns i programmet och underliggande styrdokument kan de formulerade ambitionerna för varje målområde fungera som ledstjärna för kommunkoncernens verksamheter. Varje målsättning är markerad med de mål i Agenda 2030 som målet bidrar till att uppfylla. Några av målen har kommunkoncernen själv full rådighet över eftersom det bara rör kommunkoncernens egna verksamhet. Andra målsättningar rör hela den geografiska ytan, det vill säga även verksamheterna, företagen och Sundsvallsborna vilket innebär att kommunkoncernen inte har full rådighet över måluppfyllelsen. För varje mål anges Ansvarig för målet det vill säga vilken eller vilka kommunala verksamheter som är ansvarig för att målet ska nås, ansvarig nämnd eller styrelse pekas ut och ansvaret gäller då följaktligen tillhörande förvaltning eller bolag. I vissa fall när en målsättning gäller samtliga verksamheter pekas de med särskilt stor ansvar ut.

Det miljöstrategiska programmet och dess målsättningar gäller till 2030 om inget annat anges. För att målsättningar ska kunna nås till 2030 krävs att arbetet, om det inte redan påbörjats i och med arbetet i underliggande planer, kommer igång redan under 2020.

Illustration av hur det miljöstrategiska programmet hänger ihop med andra styrdokument inom miljöområdet i Sundsvalls kommun.

Figur 1: Illustration av hur det miljöstrategiska programmet hänger ihop med andra styrdokument inom miljöområdet i Sundsvalls kommun. Foto: Grafik: Sundsvalls kommun

Hur programmet ska användas

Tillämpning/implementering

Samtliga kommunkoncernens verksamheter är berörda av hela eller delar av det miljöstrategiska programmet. För att se vilka åtgärder som krävs för att nå målsättningar i de underliggande planerna och därmed också det miljöstrategiska programmet krävs att respektive verksamhet hittar insatsområden och arbetssätt som är relevant för den egna verksamheten. För att det ska vara genomförbart krävs att varje förvaltning/bolag stöttar den egna verksamheten med exempelvis underlag, råd, riktlinjer och checklistor, och samordnar uppföljningen. Förvaltningar och bolag behöver i sin tur stöttning från en central funktion på kommunstyrelsekontoret, som också ansvarar för kommunkoncernens samlade uppföljning av det miljöstrategiska programmet. En plan för implementering ska tas fram av kommunstyrelsekontoret när programmet är fastställt. Det miljöstrategiska programmet och underliggande dokument ska i relevanta delar genomföras i enlighet med kommunens strategi för jämställdhetsintegrering.

Illustration av hur internt miljöstöd kan se ut för att underlätta implementering och uppföljning av det miljöstrategiska programmet och underliggande styrdokument.

Figur 2: Illustration av hur internt miljöstöd kan se ut för att underlätta implementering och uppföljning av det miljöstrategiska programmet och underliggande styrdokument. Foto: Grafik: Sundsvalls kommun

Uppföljning och analys

Som beskrivits i inledningen består målsättningarna i det miljöstrategiska programmet i huvudsak av en aggregering av övergripande målsättningar som även återfinns inom andra styrdokument inom miljöområdet. Uppföljning och analys sker därför i många fall inom ramen för det egna styrdokumentet. Det miljöstrategiska programmet innebär dock en kommunövergripande och samlad analys av måluppfyllelse, inklusive återrapportering till kommunfullmäktige.

Kommunstyrelsen ansvarar för att sammanställa uppföljning och göra en analys av måluppfyllelse i det miljöstrategiska programmet. Analysarbetet ska bestå av att söka orsaker, dra slutsatser och stötta verksamheter i att ta fram förslag till åtgärder. Resultatet ska redovisas årligen och återkopplas till berörda verksamheter. Detta innebär att i det fall någon verksamhet är helt ansvarig för en måluppfyllelse ska resultatet ändå lämnas till kommunstyrelsen som en del av den sammanlagda uppföljningen för det miljöstrategiska programmet. För instruktion och vägledning om uppföljning se bilaga 1.

Det miljöstrategiska programmet följs upp varje tertial, olika parametrar för varje tertial beroende när på året olika data kan levereras. Data från föregående tertial följer med i redovisningen så att uppföljningen alltid ger en nulägesbild av det miljöstrategiska programmet. Den sammantagna uppföljningen av det miljöstrategiska programmet redovisas för kommunfullmäktige årligen i februari eller mars månad. I det fall nya rutiner för uppföljning av tvärsektoriella styrdokument tas fram inom ramen för Sundsvalls kommuns styr och ledningsmodell ska uppföljningen av det miljöstrategiska programmet anpassas till dessa. För en förteckning över vilka mål som ska följas upp vid vilket tertial, se bilaga 1. Observera att denna företeckning är ungefärlig, vilket tertial som är lämpligt för uppföljning kan förändras över tid.

Revidering

Eftersom det miljöstrategiska programmet är sammansatt av underliggande styrdokument blir den också beroende av hur målsättningar formulerats där. När övergripande målsättningar i underliggande styrdokument ändras innebär det att även det miljöstrategiska programmet kommer att behöva revideras. I dagsläget är det för några av målsättningarna inte helt tydligt vilka resultat som förväntas och vad som ska följas upp. I bilaga 1 finns därför en tolkning av detta för att göra uppföljningen hanterbar. När dessa målsättningar revideras är det nödvändigt att de i största möjliga uträckning blir specifika, mätbara och tidsatta. De ska vara formulerade på ett sådant sätt att det är tydligt vilka resultat som kommunfullmäktige förväntar sig, målen måste vara sådana att vi enkelt kan följa upp eller mäta om vi har nått dessa resultat.  Respektive aktör inom kommunkoncernen som ansvarar för revidering av underliggande styrdokument, bör ha ett nära samarbete med ansvariga för det miljöstrategiska programmet, för att arbetet på sikt ska bli mer tydligt och enhetligt och för att förbättra möjligheterna till resultatstyrning inom miljöområdet. Revidering av underliggande styrdokument ska förhålla sig till det miljöstrategiska programmets övergripande ambitioner och övergripande mål. När utredningen gällande målområdet för minskad klimatpåverkan är färdigställd kommer miljöstrategiska programmet att behöva revideras.

Sammanfattning av arbetet med det miljöstrategiska programmet de närmsta åren

Beskrivning av arbetet med det miljöstrategiska programmet i ett övergripande perspektiv den närmaste femårsperioden.

Figur 3. Beskrivning av arbetet med det miljöstrategiska programmet i ett övergripande perspektiv den närmaste femårsperioden. Foto: Grafik: Sundsvalls kommun

Målområde – Giftfria och resurssnåla kretslopp

Ambition: Sundsvall ska bidra till en giftfri vardag som inte hotar människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Sundsvall ska arbeta för minskade avfallsmängder och resurssnåla kretslopp.

Läshänvisning: Nedan följer 6 prioriterade målsättningar, hämtade från styrdokument inom miljöområdet. Åtgärder och fler detaljerade målsättningar finns angivna i respektive underliggande styrdokument.

Relaterade styrdokument: Avfallsplan, inköpsstrategi, kemikalieplan, Mål- och resursplan 2019-2020 med plan för 2021-2022, kostpolitiska riktlinjer.

1. Mängden hushållsavfall per invånare ska minska jämfört med 2017

[Hushållsavfall är avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet, hushållsavfall består av restavfall (inklusive matavfall), grovavfall, tidningar, förpackningar och farligt avfall.]

Ansvarig för målet: Målsättningen gäller hela den geografiska kommunen, det vill säga verksamheterna, företagen och sundsvallsborna. Det innebär att kommunkoncernen inte har full rådighet över måluppfyllelsen.

Ansvarig för uppföljning: Reko Sundsvall AB

Målet är hämtat från: avfallsplanen

Förutsättningar för genomförande: Mängden hushållsavfall har under de senaste åren i Sverige pendlat mellan 460-480 kg/invånare. Avfallsmängderna ökar i högkonjunktur och planar ut något vid lågkonjunktur. När konsumtionen ökar, ökar även avfallsmängderna. För att minska avfallsmängderna krävs större fokus på avfallsminimering och återbruk, att effektivisera sin konsumtion och inte konsumera onödiga saker. I Sundsvall har mängden hushållsavfall per invånare de senaste åren haft en nedåtgående trend, vilket förklaras av att större mängder lämnats till återbruk än tidigare. Kommunkoncernen kan genom sin verksamhet bidra med stöttande åtgärder och i avfallsplan 2020-2030 finns åtgärder som exempelvis informationssatsningar och att i större utsträckning underlätta återbruk. För att målet ska kunna nås krävs insatser från verksamheter, företag och sundsvallsbor eftersom de själva är bäst lämpade att hitta områden där de kan bidra till minskade avfallsmängder. Även det hushållsavfall som uppkommer inom kommunkoncernen har inverkan på måluppfyllelsen. De inom kommunkoncernen som genom sin verksamhet har ett särskilt ansvar i denna målsättning med anledning av sina informationskanaler är styrelserna för Reko Sundsvall AB och Mitthem, samt kultur- och fritidsnämnden (konsumentrådgivning).

2. Kommunkoncernens avfall ska minska

Ansvaring för målet: Alla kommunkoncernens styrelser och nämnder.

Ansvarig för uppföljning: Kommunstyrelsen är ansvarig för sammanställning, alla styrelser och nämnder är ansvariga för att lämna uppgifter till kommunstyrelsen.

Målet är hämtat från: avfallsplanen

Förutsättningar för genomförande: De flesta av kommunkoncernens verksamheter har inte tidigare aktivt arbetat med att minska sitt avfall, så en relativt stor förbättringspotential bör vara möjlig. Att minska avfallsmängder handlar inte om källsortering utan om inköp och upphandling, logistik, lagring och användning av produkter. Idag finns endast förutsättningar för att följa upp kommunkoncernens restavfall (inklusive matavfall) [Kommunkoncernens restavfall är det som är jämförligt med avfall som kommer från hushåll och som inte går att återanvända eller återvinna på annat sätt än genom förbränning. Det vill säga det som blir kvar när man har sorterat ut farligt avfall, tidningar och förpackningar av papper, plast, metall och glas. En förutsättning för att kunna följa upp restavfallet är att vi har ett vägningssystem för hämtning av avfall. Det kan på sikt förändras på grund införande av fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper. Då kommer det inte att vara möjligt att följa upp per verksamhet.].

Vilka mängder farligt avfall, förpackningar och verksamhetsavfall [Avfall som uppkommit genom en verksamhetsprocess.] som koncernen ger upphov till behöver utredas för att mer detaljerade mål ska kunna formuleras. I avfallsplanen finns åtgärder som handlar om att ta fram checklistor för olika typer av verksamheter, att tillämpa rutiner för upphandling och inköp, utredning av uppkomna avfallsmängder och koncerngemensamma system för återbruk. Målsättningen påverkar alla kommunens styrelser och nämnder, men det finns verksamheter som på grund av sina stora avfallsmängder har ett särskilt ansvar; Kommunstyrelsen – SC mat och måltider (matavfall) och Drakfastigheter (Bygg- och rivningsavfall, överskottsmassor), barn- och utbildningsnämnden (matavfall) Mitthem och SKIFU (Bygg- och rivningsavfall, överskottsmassor).

3. Sundsvalls kommun ska bidra till omställningen av Sundsvall till ett ekologiskt hållbart och kretsloppsanpassat samhälle genom tydliga krav i upphandlingar

Ansvarig för målet: Alla kommunkoncernens styrelser och nämnder.

Ansvarig för uppföljning: Kommunstyrelsen är ansvarig för sammanställning, alla styrelser och nämnder är ansvariga för att lämna uppgifter till kommunstyrelsen.

Målet är hämtat från: inköpsstrategin

Förutsättningar för genomförandet: Genom att ställa och följa upp miljökrav i den kommunala upphandlingen av varor, tjänster och entreprenader ges möjlighet att minska kommunens miljöpåverkan. De flesta av kommunkoncernens verksamheter har inte tidigare aktivt arbetat med att ställa och följa upp miljökrav i upphandlingar, så en relativt stor förbättringspotential bör vara möjlig. Genom upphandlingen kan Sundsvalls kommun styra inköp av varor och tjänster i en mer hållbar utveckling. Organisationen kommer att behöva stöd i form av bland annat checklistor och rutiner för upphandling och inköp. Visst stöd finns att få av kommunstyrelsekontorets hållbarhetscontrollers. För att en verksamhet ska kunna minska sin miljöpåverkan genom upphandling och inköp och för att kunna prioritera den insats som ger störst effekt krävs för många verksamheter sannolikt en utredning för att kartlägga sin största miljöpåverkan och vilka påverkansmöjligheter som finns. För att målet ska kunna nås krävs insatser från alla kommunkoncernens styrelser och nämnder, oavsett hur stora summor man gör inköp för. Små inköpskostnader innebär inte per automatik liten miljöpåverkan. Ett särskilt ansvar har dock kommunstyrelsen genom upphandlingsenheten som ansvarar för stora ramavtal i kommunen.

4. De farligaste kemikalierna i kommunens verksamhet ska fasas ut

Ansvarig för målet: Alla kommunkoncernens styrelser och nämnder.

Ansvarig för uppföljning: Kommunstyrelsen är ansvarig för sammanställning, alla styrelser och nämnder är ansvariga för att lämna uppgifter till kommunstyrelsen.

Målet är hämtat från: kemikalieplanen

Förutsättningar för genomförandet: Oönskade ohälsosamma luftburna ämnen, byggmaterial och kemikalier enligt de egenskapskriterier som finns i kandidatlistan, kemikalieinspektionens PRIO-lista eller SIN-listan ska bytas ut. Kunskapen om vilka kemikalier som används i olika delar av kommunkoncernen är oklar, det finns behov av en kommungemensam utfasningslista. Kemikalier som enligt lagstiftning är förbjudna eller kommer att förbjudas ska bytas ut mot mindre farliga kemikalier eller undvikas helt. För att öka kunskapen om vilka kemikalier som finns inom kommunkoncernens verksamheter där barn och unga vistas, ska en grundläggande kartläggning göras för fortsatt kemikaliearbete. Det är viktigt att följa de rutiner gällande kemikalier som tas fram i och med arbetet med inköpsstrategin. Det fortsatta arbetet kommer att minimera antalet särskilt farliga ämnen som finns i kemiska produkter och varor. En förutsättning för att lyckas med och följa upp detta arbete är att koncernen använder sig av ett databassystem för kemikalier. En viktig aspekt är också nybyggnation och renoveringar, i kemikaliplanen finns även åtgärder för att titta närmare på miljöbedömningssystem med loggbok för byggmaterial och byggprodukter, vilket är en förutsättning för att se till att miljö- och hälsofarliga ämnen undviks i våra byggnader.

För att målet ska kunna nås krävs insatser från alla kommunkoncernens styrelser och nämnder men det finns verksamheter som genom sin kontakt med barn och unga [Barn i förhållande till sin vikt riskerar att få i sig högre halter av kemiska ämnen, än vad vuxna får, barn och unga är särskilt känsliga och utsatta. I kemikalieplanen konstateras att arbetet för en giftfri vardag därför ska börja i barnens vardag.] har ett särskilt ansvar; barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen genom drakfastigheter. Även de delar av kommunkoncernen som hanterar betydande mängder kemikalier har ett särskilt ansvar; styrelserna för Sundsvall vatten, Sundsvall energi, Kommunstyrelsen genom servicecenter fordon och verkstad.

5. Minska exponering för markföroreningar, i första hand för barn och unga

[Barn i förhållande till sin vikt riskerar att få i sig högre halter av kemiska ämnen, än vad vuxna får, barn och unga är särskilt känsliga och utsatta. I kemikalieplanen konstateras att arbetet för en giftfri vardag därför ska börja i barnens vardag.]

Ansvarig för målet: Stadsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, miljönämnden, styrelserna för: SKIFU, Sundsvall Energi, Sundsvall vatten och Mitthem.

Ansvarig för uppföljning: Kommunstyrelsen, övriga styrelser och nämnder enligt ovan är ansvariga för att lämna uppgifter till kommunstyrelsen.

Målet är hämtat från: kemikalieplanen

Förutsättningar för genomförandet: Sundsvall är en stad med lång industrihistoria. En av de mer betydande och kända industrierna är aluminiumsmältverket som har släppt ut stora mängder av polyaromatiska kolväten (PAH) till både luft och vatten. [Det finns även flera andra källor till PAH i samhället.] PAH uppvisar mycket varierande egenskaper men flera är förhållandevis svårnedbrytbara och har cancerogena egenskaper. Lyckligtvis har utsläppen till luft i princip upphört men det är både prioriterat och relevant för Sundsvalls kommun att fortsätta arbeta med de PAH-föroreningar som finns kvar i marken. För att kunna bedöma risker och omfattning och därefter kunna vidta rätt och rimliga åtgärder behövs mer kunskap om PAH-problematiken. Denna situation är unik för Sundsvall eftersom landets enda aluminiumsmältverk finns här, en avgörande faktor för att förbättra situationen är samarbete inom kommunkoncernen. Flera kommunala förvaltningar och bolag har enligt miljöbalken ett ansvar att undersöka och vid behov åtgärda och hantera markföroreningar och förorenade jordmassor dels i egenskap av markägare men även i egenskap av exploatör och verksamhetsutövare. Kunskap och erfarenhet varierar mellan olika förvaltningar och bolag. I kemikalieplanen finns åtgärder som utökat samarbete mellan förvaltningar och bolag, genom samarbete skapas förutsättningar för samordning, samsyn och erfarenhetsutbyte, vilket på flera sätt gynnar kommunens arbete med markföroreningar. I kemikalieplanen finns också åtgärder som handlar om att utreda vilka kommunala markområden och verksamheter där framförallt barn vistas och som kan ha förhöjda föroreningshalter i marken och vilka som har det miljörättsliga ansvaret för dessa områden samt att revidera odlingsrekommendationer. I avfallsplanen finns en åtgärd som syftar till att utreda en långsiktigt hållbar hantering av förorenade massor. För att nå målet krävs insatser från alla nämnder och styrelser vars verksamheter som hanterar massor/mark enligt ovan.

6. Halva tallriken som serveras inom kommunen ska vara ekologisk eller närproducerad

Ansvarig för målet: Kommunstyrelsen, Barn och utbildningsnämnden

Ansvarig för uppföljning: Kommunstyrelsen är ansvarig för sammanställning, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden är ansvarig för att lämna uppgifter till kommunstyrelsen.

Målet är hämtat från: Mål och resursplan 2019-2020 med plan för 2021-2022

Förutsättningar för genomförandet: Kommunen har under en längre tid arbetat för att öka andelen ekologiska livsmedel, under 2018 var andelen ekologiska livsmedel 32 %. Sedan 2017 finns också kommunens kostpolitiska riktlinjer som bland annat säger att kommunen inom ramen för upphandlingsrättslig lagstiftning ska verka för ett upphandlingssätt som möjliggör för leverantörer av närodlade och närproducerade produkter att lägga anbud. Det finns möjligheter att öka andelen närproducerat utifrån befintliga avtal och leverantörer. Men för att få större volymer krävs att många små producenter kan leverera. Närproducerat finns i dagsläget att köpa till viss del, men eftersom kommunen fortfarande är i ett tidigt skede i detta arbete är svårt att beskriva mer detaljerat hur förutsättningarna ser ut.  Hur stor andel av maten som kommunen köper in som är närproducerad har vi inte tidigare haft någon uppföljning av, första möjliga år för uppföljning av närproducerat är 2020. Med närproducerat avses livsmedel från Västernorrlands-, Västerbottens-, Jämtlands-, Dalarnas-, och Gävleborgs län.

Målområde – Värna biologisk mångfald och stärka ekosystemtjänster

[Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Det vill säga alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Pollinering, naturlig vattenreglering och naturupplevelser är några exempel. Det kallas ekosystemtjänster för att de är beroende av naturens ekosystem.]

Ambition: I Sundsvall strävar vi efter ren mark, luft och vatten och en rik natur, vi värnar om våra ekosystemtjänster.

Läshänvisning: Nedan följer 5 prioriterade målsättningar, hämtade från styrdokument inom miljöområdet. Åtgärder och fler detaljerade målsättningar finns angivna i respektive underliggande styrdokument.   Målsättningar som rör den fysiska planeringen återfinns i Översiktsplanen.

Relaterade styrdokument: VA-plan, Natur och friluftsplan, Åtgärdsprogrammet för luft (till 2020) Åtgärdsprogram för nedskräpning, Kostpolitiska riktlinjer.

7. Kommunen ska i planering, tillsyn, tillståndsgivning och verksamhet verka för att miljökvalitetsnormer för vatten ska kunna följas i hav, sjöar, vattendrag och grundvatten och för att dricksvattenförsörjningen skyddas.

Ansvarig för målet: Miljönämnden, kommunstyrelsen, stadsbyggnadsnämnden, kultur och fritidsnämnden, styrelserna för; Sundsvall vatten, Reko Sundsvall, Sundsvall energi, SKIFU, Mitthem, Logistikparken, Sundsvall-Timrå Airport och Sundsvall hamn. Kommunkoncernen kan dock inte på egen hand säkerställa att miljökvalitetsnormerna uppfylls.

Ansvarig för uppföljning: Kommunstyrelsen är ansvarig för sammanställning, alla styrelser och nämnder är ansvariga för att lämna uppgifter till kommunstyrelsen.

Målet är hämtat från: VA-planen [VA-planen beslutas under 2020.]

Förutsättningar för genomförandet: Miljökvalitetsnormer beskriver den vattenkvalitet som ska uppnås och vid vilken tidpunkt det ska vara gjort, osäkerheter i stausklassningar som beskriver befintlig vattenkvalitet i vattenförekomster gör att det är svårt att avgöra hur förutsättningar för genomförandet ser ut. Alla verksamheter som har utsläpp till vatten riskerar att medverka till negativ påverkan på vattenförekomsten, kommunkoncernen har därför inte egen rådighet för att säkerställa att miljökvatlitetsnormerna uppfylls. Däremot är kommunkoncernen en stor aktör genom som såväl egna verksamheter med utsläpp till vatten som genom tillsyn och samhällsplanering. I Sundsvalls kommun finns stora dricksvattentillgångar av god kvalité, det är viktigt att säkerställa ett långsiktigt skydd för kommande generationer. Kommunens VA-plan är framarbetad för att leda till måluppfyllelse. Ytterligare åtgärder inom respektive verksamhet kan krävas för att målet ska uppfyllas. Kommunen bör också verka för bättre tillförlitlighet i statusklassningarna.

8. Sundsvall ska vara en ren kommun med välskötta platser att vistas på.

Ansvarig för målet: Stadsbyggnadsnämnden

Ansvarig för uppföljning: Stadsbyggnadsnämnden

Målet är hämtat från: Avfallsplanen

Förutsättningar för genomförandet: Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för en åtgärdsplan för minskad nedskräpning [Åtgärdsplanen för minskad nedskräpning beslutas under 2020. Men målsättningen återfinns också i avfallsplanen.]. Förutsättningarna för att på ett mer strukturerat sätt arbeta för minskad nedskräpning är stora. Fokus ligger på områden som är särskilt utsatta för nedskräpning idag och arbetet kommer ske genom renhållning och skötsel, samverkan med andra aktörer och genom kommunikation. Kommunen har dock inte själv rådighet över om nedskräpningen faktiskt minskar, här krävs även insatser från verksamheter och från sundsvallsborna.

9. Kommunen ska ta ansvar för den biologiska mångfalden på alla nivåer inom våra verksamhetsområden

Ansvarig för målet: Alla kommunkoncernens styrelser och nämnder, men i mycket varierad grad.

Ansvarig för uppföljning: Kommunstyrelsen är ansvarig för sammanställning, övriga styrelser och nämnder är ansvariga för att lämna uppgifter till kommunstyrelsen.

Målet är hämtat från: Natur- och friluftsplanen

Förutsättningar för genomförandet: I Sundsvall finns en varierad och rik natur, planering, tillståndsgivning och tillsyn påverkar den biologiska mångfalden. Vi vidtar redan idag åtgärder för att värna biologisk mångfald på olika sätt, men vi kan bli bättre. I Natur- och friluftsplanen finns strategier för hur vi ska uppnå målet, det handlar bland annat om att värdefulla naturområden ska skyddas genom reservatsbildningar, uppmuntra ekologiskt jordbruk och att vi arbetar enligt de åtgärdsprogram för hotade arter som rör vår kommun. Stöd och förutsättningar finns för att vi inom berörda verksamheter ska kunna arbeta för att nå målet. I natur och friluftsplanen finns också uppdrag till nämnder och styrelser att ta fram egna handlingsplaner för hur man ska medverka till att genomföra målen. Målsättningen innebär att alla kommunens verksamheter ska ta ansvar för den biologiska mångfalden inom sina verksamhetsområden där det är relevant, vilket kan se väldigt olika ut beroende på verksamhet. Det kan röra sig om allt från information i skolan till åtgärder i byggprojekt. Stadsbyggnadsnämnden har dock genom sin verksamhet ett särskilt ansvar.

10. Kommunen ska utveckla sammanhängande nätverk av natur på land och i vatten där djur, människor och växter kan röra sig utan barriärer, både i tätorten och på landsbygden.

Ansvarig för målet: Miljönämnden, stadsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen, kultur och fritidsnämnden, styrelsen för Mitthem, styrelsen för Sundsvall vatten

Ansvarig för uppföljning: Kommunstyrelsen är ansvarig för sammanställning, övriga styrelser och nämnder enligt ovan är ansvariga för att lämna uppgifter till kommunstyrelsen.

Målet är hämtat från: Natur och friluftsplanen

Förutsättningar för genomförandet: Vardagslandskapet ligger till grund för funktioner och processer i ekosystemen som påverkar bildandet av ekosystemtjänster, för stor barriärverkan kan leda till att arter försvinner på kort och på långsikt. Bostadsnära naturområden är viktiga för den vardagliga vistelsen i naturen, sammanhängande nätverk av natur innebär också vinster för friluftsliv. I Natur- och friluftsplanen finns strategier för hur vi ska uppnå målet, det handlar bland annat om att verka för att öppna upp kulverterade bäckar, omvandla hårdgjorda ytor, minska barriäreffekter och förstärka befintliga grönstråk. Hur vi utformar ny bebyggelse och infrastruktur har stor inverkan på målet. Stöd och förutsättningar finns för att vi inom berörda verksamheter ska kunna arbeta för att nå målet.

11. Sundsvall ska uppfylla miljömålet frisk luft för kvävedioxid och partiklar (PM10)

[Är också ett etappmål i det nationella miljömålssystemet. Halten av partiklar (PM10) ska inte överstiga 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. Halten av kvävedioxid ska inte överstiga 20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 60 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde (98-percentil).]

Ansvarig för målet: Stadsbyggnadsnämnden är ansvarig för åtgärder i centrala Sundsvall, men målsättningen gäller egentligen alla kommunkoncernens styrelser och nämnder om än i mycket varierad grad. Målet gäller hela geografiska kommunen, det vill säga verksamheterna, företagen och sundsvallsborna, vilket innebär att kommunkoncernen inte har full rådighet över måluppfyllelsen.

Ansvarig för uppföljning: Stadsbyggnadsnämnden

Målet är hämtat från: Åtgärdsprogrammet för friskade luft i Sundsvall [Åtgärdsprogrammet för luft antogs 2014 och gäller till 2020-06-23. Ett nytt åtgärdsprogram är under arbete och kommer beslutas under 2020.]

Förutsättningar för genomförandet: Halterna av partiklar (PM10) och kvävedioxid har länge varit höga i Sundsvall, de höga halterna av beror på vägtrafiken. Sundsvalls läge mellan de två stadsbergen medför att nästan all trafik trängs ihop i de centrala delarna av Sundsvall och att utspädningen av avgaser går långsamt. Kalla klara vinterdagar bildas inversion som gör att luftföroreningar stannar kvar i gatunivå.  De uppmätta halterna kan variera mycket mellan åren beroende på vilket väder det är, samma trafikmängd kan ge helt olika halter i luften. Sedan 2014 har Trafikverket och kommunen vidtagit en mängd åtgärder för att miljökvalitetsnormer för luft inte ska överskridas, vilket gett resultat. Miljökvalitetsnormerna för partiklar och kvävedioxid har inte överskridits på flera år. Halterna som anges i miljömålet frisk luft (både nationellt och regionalt) är lägre än miljökvalitetsnormerna och innebär att halten av luftföroreningar inte ska överskrida lågrisknivåer för cancer, riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverka växter, djur, material eller kulturföremål. För att nå detta mål krävs ytterligare åtgärder.

Målområde – Minskad klimatpåverkan

[För minskad klimatpåverkan finns i dagsläget bara en målsättning som sträcker sig längre än 2020, det är en målsättning i Mål och resursplan 2019-2020 med plan för 2021-2022. Under 2020 behöver därför nya målsättningar och åtgärder tas fram som spänner över hela kommunkoncernen, de ska sedan tas upp i miljöstrategiska programmet. Samtliga nämnder och styrelser kommer att vara berörda.]

Ambition: Sundsvall ska bidra till att nationella målsättningar rörande minskad klimatpåverkan uppnås och att klimatpåverkan i andra länder orsakad av konsumtion som sker här minskar.

Nedan redovisas hur respektive målsättning ska följas upp och vilken nämnd/styrelse som ansvarar för uppföljning. Observera att företeckning av uppföljningsintervall är ungefärlig, vilket tertial som är lämpligt för uppföljning kan förändras över tid.

Målsättning

Uppföljning

Uppföljningsintervall, tertial

Ursprungligt styrdokument

2030 ska Sundsvall vara en klimatneutral kommun. Hur målet ska följas upp behöver definieras i och med utredningsuppdraget för minskad klimatpåverkan. T1
Mängden hushållsavfall per invånare ska vara minska jämfört med 2017. Målet följs upp inom ramen för avfallsplanen. Omfattar kategorierna restavfall(inklusive matavfall), grovavfall, förpackningar, tidningspapper och farligt avfall.

MSVA rapporterar in data via livsmiljöbarometern.

T1 Avfallsplan
Kommunkoncernens avfall ska minska. Målet följs upp inom ramen för avfallsplanen. Restavfallet kan troligtvis följas upp med hjälp av beslutsstödsystemet.

För övriga avfallskategorier går inte målet att följa upp på det viset ännu. Här krävs uppföljning av åtgärder i avfallsplanen gällande denna målsättning. Verksamheter återrapporterar, kommunstyrelsekontoret sammanställer. [En förutsättning för att kunna följa upp restavfallet är att vi har ett vägningssystem för hämtning av avfall. Det kan på sikt förändras på grund införande av fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper. I och med avtalet för verksamhetsavfall och containertömning för kommunkoncernen levereras schablonvärden för denna tjänst och inte faktisk vikt.]

Restavfall – Årsrapport

Övriga åtgärder T1

Avfallsplan

 

Målsättning

Uppföljning

Uppföljningsintervall, tertial

Ursprungligt styrdokument

Sundsvalls kommun ska bidra till omställningen av Sundsvall till ett ekologiskt hållbart och kretsloppsanpassat samhälle genom tydliga krav i upphandlingar. En stigande trend för andel upphandlingar med ställda miljökrav, andel uppföljda avtal och avtalstrohet avgör måluppfyllelse. Följs upp årligen av kommunstyrelsekontoret, ekonomistyrning, via enkät till styrelser och nämnder. Samtliga tillfrågade nämnder och styrelser ska lämna uppgifter som möjliggör uppföljning. Årsrapport Inköpsstrategi
De farligaste kemikalierna i kommunens verksamhet ska fasas ut. Kommunstyrelsen är ansvarig för uppföljning av kemikalieplanen. Kemikalieplanen i sin helhet ska följas upp var tredje år. Oavsett det ska denna post följas upp varje år, av kommunstyrelsen via en kemikaliedatabas.

 

För att en uppföljning av detta mål ska vara möjlig krävs den databas, som ska tas i drift som en särskild aktivitet i kemikalieplanen. Annars kan man bara följa upp olika aktiviteter som görs men inte hur mycket som faktiskt fasas ut. Observera att kemikalier i byggmaterial och byggprodukter kräver ett eget miljöbedömningssystem och kan inte följas upp via denna post.

Årsrapport Kemikalieplan

 

Målsättning

Uppföljning

Uppföljningsintervall, tertial

Ursprungligt styrdokument

Kommunen ska i planering, tillsyn, tillståndsgivning och verksamhet verka för att miljökvalitetsnormer för vatten ska kunna följas i hav, sjöar, vattendrag och grundvatten samt att dricksvattenförsörjningen skyddas. Uppföljning sker genom en utvärdering av de handlingsplaner som VA-planen innefattar; handlingsplan för enskilt VA, handlingsplan för den allmänna anläggningen, dagvattenplan utbyggnadsplan och kommunal vattenförsörjningsplan. Uppföljningen ska visa om planerna efterlevs. De instanser som ansvarar för handlingsplanerna återrapporterar till kommunstyrelsekontoret som sammanställer.

Även miljökvalitetsnormer och statusklassningar i kommunen tas i beaktande.

Samt nyckeltalen för rent vatten i koladas uppföljning av Agenda 2030.

T1 VA-plan
Sundsvall ska vara en ren kommun med välskötta platser att vistas på. Uppföljning av åtgärdsprogrammet för nedskräpning och kundnöjdhet [Från SKLs undersökning kritik på teknik.] avseende renhållning och skötsel av parker och allmänna platser i kommunen:

Nöjdhet avseende renhållning och skötsel av torg och trottoarer i kommunen.

Nöjdhet avseende skötsel av parker i kommunen.

Skräpmätning i stadskärna. Genomsnittligt antal skräpföremål per 10 m²

Kundnöjdheten ska vara över riksgenomsnittet. Sammanställs av stadsbyggnadsnämnden och lämnas till kommunstyrelsen.

T2  Åtgärdsplan för nedskräpning
Minska exponering för markföroreningar, i första hand för barn och unga. Kommunstyrelsen är ansvarig för uppföljning av kemikalieplanen. Kemikalieplanen i sin helhet ska följas upp var tredje år. Oavsett det ska denna post följas upp varje år genom att kommunstyrelsen följer upp hur de åtgärder som är kopplade till målet fortskrider. Se kemikalieplan, indikatorer till mål 1.4 T1 Kemikalieplan
Halva tallriken som serveras inom kommunen ska vara ekologisk eller närproducerad. Med närproducerat avses produkter från Västernorrlands-, Västerbottens-, Jämtlands-, Dalarnas- och Gävleborgs län. Livsmedel som förädlats i ovan nämnda län med är att betrakta som närproducerade, oaktat råvarans ursprung. Halva tallriken avser 50 % av inköpskostnaden för livsmedel.

Uppföljningen görs av Servicecenter – mat och måltider genom upphandlingssystemet Compare.

Årsrapport Mål- och resursplan 2019-2020 med plan för 2021-2022

 

Målsättning

Uppföljning

Uppföljningsintervall, tertial

Ursprungligt styrdokument

Kommunen ska ta ansvar för den biologiska mångfalden på alla nivåer inom våra verksamhetsområden. Uppföljning sker genom en utvärdering av de handlingsplanerför Natur och friluftsplanen som berörda verksamheter ska göra. Bedömning av om åtgärderna är relevanta utifrån de strategier som föreslås. Bedömning av om vi sammantaget följer de strategier som tagits fram för att nå målet. Kommunstyrelsen är ansvarig för uppföljning. T2 vart fjärde år med start år 2021. Natur- och friluftsplan.
Kommunen ska utveckla sammanhängande nätverk av natur på land och i vatten där djur, människor och växter kan röra sig utan barriärer, både i tätorten och på landsbygden. Uppföljning sker genom en analys ett flertal faktorer; om detaljplaner och bygglovgivning tar hänsyn till utpekade grönstråk och riktlinjer i översiktsplanen, om ny översiktsplanering bidrar till att stärka grönstrukturen, om andelen parkmark ökat eller minskat. Även de handlingsplaner för Natur- och friluftsplanen som berörda verksamheter ska göra tas i beaktande. Kommunstyrelsen är ansvarig för uppföljning. T2 vart fjärde år med start år 2021. Natur- och friluftsplan.
Sundsvall ska uppfylla miljömålet frisk luft.
[Är också ett etappmål i det nationella miljömålssystemet. Halten av partiklar (PM10) ska inte överstiga 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. Halten av kvävedioxid ska inte överstiga 20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 60 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde (98-percentil).]
Luftmätningar görs löpande och resultatet sammanställs årligen av stadsbyggnadsnämnden och lämnas till kommunstyrelsen. T2 Åtgärdsprogram för friskare luft i Sundsvall.

Vill du veta mer?

Andra webbplatser

Agenda 2030 och globala målen, Regeringen

Kontakt

Linnea Mothander Miljöstrateg

060-19 26 35

Var sidan till hjälp?

  • Om du lämnar personuppgifter här kommer vi att behandla dessa enligt dataskyddsförordningen GDPR. Läs mer på sundsvall.se/personuppgifter. Det du skriver skickas direkt till den som uppdaterar sidan.