Enligt lag har alla barn i Sverige skolplikt från och med höstterminen det år de fyller sex år. Att gå i förskoleklass är gratis. Förskoleklassen är obligatorisk vilket innebär att det är närvaroplikt på samma sätt som för elever i grundskolan.

Skolplikten upphör vid vårterminens slut det tionde året efter det att eleven har börjat skolan. För de flesta elever är det när de har gått ut årskurs 9.

Ansvar för skolplikten

Ansvaret för att skolplikten följs och att barnet får sin rätt till utbildning tillgodosedd är delat mellan flera parter.

• Barnets vårdnadshavare. Vårdnadshavare är skyldiga att se till att barnet fullgör sin skolgång.
• Huvudmannen för den skola som eleven är inskriven. Skolan ska se till att eleven fullgör sin skolgång. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola som eleven går i.
• Elevens hemkommun. Kommunen där eleven är folkbokförd har ett övergripande ansvar för att se till att eleven fullgör sin skolplikt och får sin rätt till utbildning tillgodosedd.

Huvudmannen ansvarar för att informera hemkommunen

Hemkommunen ansvarar för att en elev som inte fullgör sin skolplikt i någon av kommunens grundskolor får rätt till utbildning på annat sätt. När en elev som har skolplikt börjar eller slutar vid en skola som har en annan huvudman än hemkommunen, ska skolans huvudman informera hemkommunen om det snarast.

Detsamma gäller om skolan har inlett en utredning om att en elev har stor frånvaro.

Rapporteringen görs via e-tjänst:

Uppskjuten skolplikt

Om du vill att ditt barn ska börja i förskoleklassen ett år senare måste du ansöka om uppskjuten skolplikt. Det måste finnas särskilda skäl för att skjuta upp skolstarten. Exempel på särskilda skäl är om:

• barnet har en funktionsnedsättning eller en sjukdom.
• barnet som har varit mycket kort tid i Sverige eller om.
• barnet som är född mycket sent på året och som umgås mest med barn födda ett år tidigare under tiden på förskolan.

Fullgöra skolplikt på annat sätt

I vissa fall kan ett skolpliktigt barn få fullgöra skolplikten på annat sätt än i skolväsendet. Det innebär att fullgöra skolplikten på annat sätt. Det är barnets hemkommun som prövar den frågan.

Ett skolpliktigt barn får medges rätt att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i skollagen. Medgivande ska lämnas om:

• den alternativa utbildningen eller verksamheten framstår som ett fullgott alternativ till svensk grundskola eller annan skolform som är aktuell för barnet.
• hemkommunen får insyn i verksamheten.
• synnerliga skäl finns.

Synnerliga skäl innebär att det ska finnas extra starka skäl och att undantaget ska användas mycket restriktivt. En utlandsresa, av semesterkaraktär, är till exempel inte att anse som synnerliga skäl. En bedömning görs i varje enskilt fall.

Närvaro och frånvaro

Eleven ska närvara i skolan om det inte finns ett giltigt skäl att utebli. Ett giltigt skäl att utebli kan vara en beviljad ledighet eller sjukdom. Det är skolan som bedömer om en frånvaro är giltig eller inte.

Utredning om frånvaro

Om en elev har en upprepad eller längre frånvaro från skolan ska rektorn skyndsamt utreda orsaken till frånvaron. Det gäller i alla obligatoriska skolformer, oavsett om frånvaron är giltig eller ogiltig.

Rektor har utredningsskyldighet och ansvarar för att snarast anmäla frånvaro till huvudman enligt kapitel 7 i skollagen.

Vårdnadshavare måste ta sitt ansvar för att en elev som är skolpliktig fullgör sin skolgång.

Ledighet

En elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. Det är rektor som beslutar om ledighet som är längre än tio dagar.

Ansökan om ledighet ska lämnas in i god tid för att skolan ska ha möjlighet att hantera ansökan. Ett beslut om ledighet grundas på en samlad bedömning av elevens situation. Omständigheter som kan ha betydelse är:

• frånvarons längd
• elevens utbildningssituation
• möjligheterna att på olika sätt kompensera den förlorade undervisningen
• hur angelägen ledigheten är för eleven.

Längre utlandsvistelse

Skolplikt gäller inte barn som flyttar utomlands och som inte längre är folkbokförda i landet. Skolplikt gäller inte heller i de fall då barnet fortfarande är folkbokfört i landet men där hemkommunen bedömer att barnet varaktigt vistas utomlands.

Vårdnadshavare som planerar att ett skolpliktigt barn ska vistas utomlands under minst sex månader eller längre ska anmäla längre utlandsvistelse till utbildningskontoret. Till anmälan behöver vårdnadshavare bifoga handlingar som styrker utlandsvistelsen, till exempel ett intyg som visar en kommande skolplacering i utlandet. Vårdnadshavare behöver också kontakta andra myndigheter såsom Skatteverket och Försäkringskassan inför en längre utlandsvistelse. Se deras information om utlandsvistelse.

• Flytta utomlands, Skatteverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Flytta utomlands, Försäkringskassan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om eleven kommer tillbaka

Skolplikten infaller omedelbart när barnet återvänder till Sverige. Vårdnadshavaren är då skyldig att ansöka om ny skolplacering.

Det finns ingen garanti för att barnet får en placering på den skola som barnet tidigare varit placerad på. Elevens kunskaper kommer att bedömas för att bestämma vilken årskurs hen kan börja i efter utlandsvistelsen.