Nationella minoriteter

Lagen om minoriteter och minoritetsspråk ska skydda Sveriges nationella minoriteter.

Den ska också stärka nationella minoriteters möjligheter och rättigheter till inflytande och främja minoritetsspråken finska, samiska, meänkieli, jiddisch och romani chib. Lagen, som bygger på regeringens minoritetspolitiska strategi, innebär skyldigheter för kommunen och rättigheter för dem som tillhör dessa grupper. Lagen har haft översyn under det senaste året och regeringen har lämnat ett nytt lagförslag till riksdagen våren 2018. Den nya lagen föreslås att träda i kraft den 1 januari 2019 och innebär förtydliganden till exempel när det gäller rätten till förskola och äldreomsorg på minoritetsspråk.

Lagen innebär i huvudsak att Sundsvalls kommun ska:

  • informera minoriteterna om lagen
  • ge inflytande till och samråda med företrädare för minoriteterna och urfolket samerna
  • skydda/främja alla minoriteters språk och kultur, särskilt med fokus på barn
  • ge service och erbjuda myndighetskontakt helt/delvis på finska/samiska vid efterfrågan, och på övriga minoritetsspråk om det finns språkkunnig personal
  • erbjuda barn- och äldreomsorg helt/delvis på finska/samiska vid efterfrågan

Sundsvall är ett finskt förvaltningsområde sedan den 1 februari 2014. Det betyder att de personer som identifierar sig som nationell minoritet, sverigefinnar, har rätt att använda finska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med kommunen.

Kommunen ska erbjuda barn, vars vårdnadshavare begär det, plats i förskolan där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska. Kommunen ska också erbjuda den som begär det hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom äldreomsorgen av personal som behärskar finska.

Personer som talar finska har rätt till information och kultur på sitt språk samt i övrigt möjligheter till delaktighet och inflytande genom samråd. Kommunens uppgift är att på olika sätt ge stöd i det arbetet. En kommun eller ett landsting/region får statsbidrag för merkostnader för implementering av lagen i den kommunala/landstingskommunala verksamheten.

Från och med den 1 februari 2018 blev Sundsvalls kommun förvaltningsområde för samiska språket. Det innebär för det samiska urfolket samma rättigheter enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk som för det finska språket. I Sundsvall och Medelpad har det funnits historiskt flera samiska grupper och länet tillhör ett område där man talat sydsamiska. Tyvärr håller sydsamiskan att dö ut eftersom det är ett språk som har färre och färre talare. Därför är det viktigt att arbete för revitalisering av språket dvs. återta språket för att det börjar talas av fler. Sundsvall har en samisk förening, Västernorrlands sameförening, Noerhtenaestie (http://www.noerhtenaestie.com)

I och med att Sundsvalls kommun blev en samisk förvaltningskommun kommer den årliga ekonomiska redovisningen ske till Sametinget (www.sametinget.se).  Sametinget är den uppföljningsmyndighet som ger stöd och hjälp i olika frågor när det gäller det samiska språket och kulturen och följer upp det arbetet som sker i kommunerna.

Regeringens beslut om förvaltningsområden för finska och samiska språken innebär också att Region Västernorrland har blivit förvaltningsområde för respektive språk och håller kontinuerliga samråd med länets alla minoritetsorganisationer. I länet finns två samiska föreningar, den andra är verksam i Örnsköldsvik.

Samordnare

I Sundsvall finns Pirjo Linna som samordnare för nationella minoriteter. Samordnarens uppgift är bland annat att se till att alla nationella minoriteters rättigheter enligt minoritetslagen efterföljs av kommunen. De finska och samiska språken omfattas särskilt skydd och tornedalingar, judar och samer av lagens grundskydd. Pirjo träffas på Trädgårdsgatan 7 och kommer gärna på besök och informerar mer om lagens tillämpning inom den kommunala förvaltningen. Du kan kontakta Pirjo på svenska och finska, tel. 060-19 1251 eller 070-180 55 60, e-post: pirjo.linna@sundsvall.se

Kontaktuppgifter till Region Västernorrlands minoritetssamordnare Antonia Bergström, telefon 070-260 12 75, e-post Antonia.bergstrom@rvn.se.

Ruotsi on aina ollut monikielinen ja –kulttuurinen valtio. Saamelaiset (alkuperäiskansa), suomalaiset, tornionlaaksolaiset, romanit ja juutalaiset ova asuttaneet maatamme jo hyvin kauan. Heidän kielensä, saame, suomi, meänkieli (tornionlaakson suomi), romani chib ja jiddisch, ja kulttuurinsa ovat osa Ruotsin yhteiskuntaa ja meidän yhteistä kulttuuriperintöämme.

Laki kansallisista vähemmistöistä ja vähemmistökielistä tuli voimaan Ruotsissa 1. tammikuuta 2010. Lain kolme perusturvapykälää takaavat kansallisille vähemmistöille oikeuden informaatioon, kielen ja kulttuurin suojelemiseen sekä oikeuden osallistumiseen ja vaikuttamiseen. Nämä oikeudet ovat voimassa koko maassa. Saamelaisia, tornionlaaksolaisia ja ruotsinsuomalaisia koskevat myös tietyillä alueilla voimassa olevat erityisoikeudet. Näitä alueita kutsutaan hallintoalueiksi.

Saamelaisilla, tornionlaaksolaisilla ja ruotsinsuomalaisilla on oikeus kirjallisiin yhteyksiin Valtiopäivien asiamiehiin. Sama koskee myös asiayhteyksissä Oikeuskansleriin, Vakuutuskassaan, Verovirastoon ja Syrjintäasiamieheen.

Sundvallin kunnasta tuli 1. helmikuuta 2014 suomen kielen hallintoalue hallituksen annettua siitä päätöksen kunnan hakemuksen pohjalta. Tämä päätös tarkoittaa että yksityinen henkilö, joka haluaa kuulua suomenkieliseen vähemmistöön, on oikeutettu käyttämään suomea suullisissa ja kirjallisissa yhteyksissään hallintoviranomaiseen eli Sundsvallin kuntaan ja Länsinorlannin aluehallintoon (region Västernorrland).

Sundsvallin ruotsinsuomalaisella vähemmistöllä on myös oikeus saada koululain, joka myös astui voimaan 1. tammikuuta 2010, mukaan huoltajan sitä pyytäessä paikka esikoulutoiminnassa, jossa toiminta on kokonaan tai osittain suomenkielistä.

Hallintoaluekunnan on myös tarjottava sitä pyytävälle mahdollisuus saada vanhustenhuollossa tarjottava palvelu ja hoiva kokonaan tai osittain henkilökunnalta, joka hallitsee suomen kielen. Sama koskee myös hallintoalueeseen kuulumatonta kuntaa, jos kunnalla on vähemmistökieltä taitavaa henkilökuntaa.

Laki velvoittaa muun muassa kuntaa neuvottelemaan paikallisella tasolla sekä luomaan vaikutusmahdollisuuksia ruotsinsuomalaisille ja muille vähemmistöille niissä kysymyksissä, jotka heitä koskevat. Tätä kutsutaan neuvonpidoksi.

Vähemmistötyöstä vastaa koordinaattori Pirjo Linna. Hän on tavoitettavissa osoitteesta Trädgårdsgatan 7 ja tulee mielellään vierailemaan ja kertomaan lisää lain käytäntöön soveltamisessa kunnan hallinnon sisällä. Tavoitat hänet puhelinnumerosta 060-191251 tai 070-180 5560. Voit myös lähettää sähköpostia osoitteella pirjo.linna@sundsvall.se

Koordinaattorin tehtäviin kuuluu valvoa kaikkien kansallisten vähemmistöjen lainmukaisten oikeuksien seurantaa.

Sundsvall är sedan den 1 februari 2018 samiskt förvaltningsområde. Samtidigt blev även Region Västernorrland samiskt förvaltningsområde.

Urfolkets samernas historia i Medelpad och i Sundsvall sträcker sig sedan flera hundra år tillbaka i tiden och har en stark lokal anknytning till Sundsvall och Västernorrlands län. Fiskesamer, renskötare och bofasta samer har funnits i trakterna av hävd. De samiska språken är hotade och behöver skyddas enligt den europeiska språkstadgan för nationella minoriteter. Sundsvalls kommun har bevarat ett sameviste på Norra Bergets hembygdsområde där Västernorrlands Sameförening engagerat bedriver olika traditionella aktiviteter för besökare och sina medlemmar.

Kommunen ska årligen rapportera om de insatser som görs enligt Lagen om nationella minoriteter till Sametinget som är uppföljningsmyndighet för samefrågor.

Ytterligare information ges av Pirjo Linna, samordnare för nationella minoriteter, pirjo.linna@sundsvall.se, mobil 070-180 55 60.

Mer information om urfolket och nationella minoriteter
Sametinget.
Minoritet. 

Var sidan till hjälp?

  • Om du lämnar personuppgifter här kommer vi att behandla dessa enligt dataskyddsförordningen GDPR. Läs mer på sundsvall.se/personuppgifter. Det du skriver skickas direkt till den som uppdaterar sidan.