Samrådet är en stor del av översiktsplaneprocessen och startar när den första tidiga dialogen inleds och avslutas när samrådsredogörelsen är skriven. Samrådet bör starta tidigt i processen och så långt som möjligt ske löpande under processens gång. Inom ramen för samrådet sker även avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivningen och samråd om den. Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.

Så här säger plan- och bygglagen:

3 kap 8 § När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan ska kommunen samråda med länsstyrelsen, regionen och de kommuner som berörs. Kommunen ska också ge kommunens medlemmar, de andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet.

Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.

Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skälen för förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse för bedömningen av förslaget. Lag (2020:76).

Samrådet innebär alltså att man för dialog med olika människor och använder den kunskap man får till att göra översiktsplanen så bra som möjligt.

Vad är en samrådshandling?

Samrådshandlingen består av en sammanställning av material som tillsammans är underlag för samrådet. Detta kan utvecklas under samrådets gång så att man först redovisar preliminära utkast för att sedan redovisa en fullständig sammanställning av handlingar. I detta samråd gjordes en digital samrådshandling som publicerades på webbsidan sundsvall.se. Det fanns också en enklare pdf-version och en version i html-format.

Vad är en samrådsredogörelse?

Samrådsredogörelsen är en sammanfattning av hur samrådet genomförts, vilka synpunkter som kommit in och hur dessa hanterats. Den upprättas efter att samrådet slutförts och redovisas i samband med granskningen av översiktsplanen. Där framgår hur planen ändrats efter samrådet. Det är inte alla synpunkter som medför ändringar av översiktsplanen.

2. Samråd för Översiktsplan Sundsvall 2040

Den tidiga dialogen, första fasen av samrådet, inleddes 2019 samtidigt som covid-19 blev en pandemi. Därför har mycket av dialogen skett via olika digitala verktyg.

Nedan visas en sammanställning över hur vi försökt nå ut till så många som möjligt.

• Annonser i Sundsvalls tidning och Sundsvalls nyheter

• Artikel i Byggplats Sundsvall

• 2 artiklar i Sundsvalls tidning

• Samhällsinformation till alla hushåll

• E-post till myndigheter, föreningar, politiska partier, kommunala nämnder och bolag samt intressenter och medborgare som hört av sig innan samrådet.

• Infoblad utlagda i alla kommundelar, ex på matbutiker, bibliotek eller liknande.

• 24 samrådsmöten med myndigheter, politiska partier, kommunala bolag och förvaltningar, olika kommunala råd, Ånge kommun

• Telefon- och epostkontakt med medborgare

I den tidiga dialogen hölls 31 möten där totalt 192 personer deltog. Av dessa var 46 % kvinnor och 54 % män. 1473 förslag på ideér kom in via vår dialogkarta.

Under samrådet har vi hållit 24 Möten. Totalt deltog 257 personer varav 48 % kvinnor och 52 % män.

Närmare 100 medarbetare i kommunorganisationen har på olika sätt bidragit med kunskap, förslag och underlag till planen.

Totalt fick vi in 184 yttranden. Av dessa kom 144 in via e-tjänsten i den digitala översiktsplanen och resten via epost. Ett handskrivet yttrande lämnades också.

De flesta yttranden kommer från privatpersoner som inte vill ha mer vindkraft. Svar kring detta och andra vanliga synpunkter redovisas i kapitel 4. I bilaga 4 finns samtliga synpunkter och svar på dessa.

3. Ändringar i översiktsplanen efter samråd

Markanvändningsbeteckningar är de koder med tre bokstäver som de olika markanvändningarna har. Koder som följs av –ä innebär ändrad markanvändning, -u innebär utvecklad markanvändning. Teckenförklaring till markanvändningens beteckningar finns i bilaga 5 till samrådsredogörelsen och i kapitel 9 i översiktsplanen.

Lokal utvecklingsinriktning

Cykelvägar som blivit byggda sedan samrådet är uppdaterade i kartan över huvudstråk.

Fler av de cykelvägar som det finns behov av längs statlig väg har lagts till.

Ett lager med rekreationsstråk har lagts till.

Lagret för BK4 har delats upp i två kartlager, ett som visar befintligt BK4 vägnät och ett som visar önskvärt framtida BK4 vägnät.

Teckenförklaringen har setts över och renodlats så att det står ”framtida” för sådant som inte finns idag men som vi önskar.

Färgerna har fått genomskinlighet så att kartan blir mer lättläst.

Områden som tas bort

MBT-ä8 Umeåvägen. Området bedöms som mer värdefullt att behålla som närrekreation och för dess naturvärden. Ekosystemtjänster har inventerats under samrådet.

MBT-ä10 Landskronavägen brant och liten yta. Förskolan kan bygga ut på befintlig tomt.

MBT-ä11 Granloskogen, det behövs mer underlag för att kunna avgöra om det är lämpligt att bygga här.

MBT-ä24 Hallonstigen tas bort. Området är förorenat och det är svårt att sanera så att bostäder blir lämpligt. Ny markanvändning är GPP-u, park.

MBT-ä29 Skottsund, mycket brant område.

MBT-u Granloholmsvägen, stämmer ej med planidén för området.

VIF-ä4 Fillaberget brant, bergigt och dyrt.

VIF-ä5 Hulivägen, brant och naturområde med spårsystem.

Samtliga områden ovan ersätts med någon form av grönyta eller natur.

LIS-område A9 tas bort då det finns jordbruksmark i området.

Ändrade områden i kartan

MBT-u längs järnvägen i centrala Sundsvall blir MBV-u. Området får beteckningen MBV då det är bullerstört och svårt att nå acceptabla bullernivåer för bostad.

MBT-ä5 Sibirien området har flyttats längre norrut så att utsiktsplatserna behålls.

MBT-u LV5-Sidsjöhöjd ändras till MBT-ä11 LV5-Sidsjöhöjd. Omfattning utreds i pågående planprogram.

MBT-ä6, 7 Västra Haga revideras och minskas, samordnat med pågående planprogram.

MBT-ä13 Strömstadsvägen förskjuts åt nordost pga bättre terränganpassning och bevarande av grönstråk. Motivet är att bebyggelsens karaktär är sådan i Granloholm att enklaverna har ett respektavstånd på mellan 50-70 m mellan varandra och att bästa resursutnyttjande inte är att bygga i den mycket kuperade terrängen. Området som var utpekat i översiktsplanens samrådshandling är planlagt som natur i gällande plan. Vi har anpassat ytan efter inkomna synpunkter i detaljplanesamrådet och föreslår bebyggelse på plattare mark, men med ett respektavstånd från målpunkten i området, Hulistugan. Vi behöver flytta elljusspåret så att vi inte inkräktar på värdena i spårverksamheten. Vi får ett bättre markutnyttjande och kan ta hänsyn till befintlig miljö.

MBT-ä19, 20 Böle Sörnacksta utökas efter dialoger i samrådet.

MBT-ä22 Getberget får ny utbredning efter fördjupade studier.

MBT-ä26 Nedansjö minskas ner med hänsyn till jordbruksmark.

MBT-ä 27, 28 och SBS Juniskär revideras, mer MBT där det är obyggt idag istället för SBS.

MBT-ä32 Dingersjömon minskas med hänsyn till naturvärden.

MBT-ä33 Forsa småhustomter utökas efter önskemål i samrådet.

MBT och GPP-ä1 omfördelas i centrala Sundsvall för att ta hänsyn till befintliga byggrätter. GPP läggs istället där det är prickmark.

GPP vid Valmet ändras till VIF då det var fel i samrådshandlingen.

VIF-u Birsta utökas i väster mot riksintresset för järnväg.

VIF Gärde ändras till VIF-u, detta då det kan behövas planändringar i området.

VIF-ä6 Bergsåkers gård blir MBV-ä8 Bergsåkers gård pga närhet till bostäder, natur- och kulturmiljöer.

VIF-ä7 Västra Nacksta och VIF-ä8 Blåberget minskas ner efter fördjupade studier av områdenas byggbarhet.

VIF-ä10 Stockvik ändrar form pga risk från Nouryon och allmän justering.

VIF-ä12 Stångom blir MBV-ä5 Stångom pga närhet till bostäder, natur- och kulturmiljöer.

VIF-ä13 Gårdsjön utökas efter fördjupade studier

VIF-u Skrängsta minskas ner med hänsyn till andra värden i området.

VIM utbredning anpassas till befintligt tillstånd för bergtäkter.

TIJ anpassas till att vissa järnvägar byggts om.

LBT-u Tranviken utökas så att parkeringen på ovansidan vägen ingår.

LBT områden Å, Häljum osv justeras så att mer av jordbruksbygden ingår.

VAH tillägg om att Inom TAV kan det finnas platser där det är möjligt och lämpligt att tillskapa mark genom att fylla ut med massor.

Utöver detta har mindre justeringar gjorts på ett flertal ställen.

Nya områden i kartan

MBC-u Gångviken – centrum, viktig förutsättning för att kunna nå målet ”Ett Sundsvall som håller ihop”.

MBC-u Bredsand - centrum, viktig förutsättning för att kunna nå målet ”Ett Sundsvall som håller ihop”.

MBC-u Ljustadalen - centrum, viktig förutsättning för att kunna nå målet ”Ett Sundsvall som håller ihop”.

MBT-ä35 Kovland bostäder och närservice, nytt område då det inte fanns något utpekat i samrådshandlingen.

MBV-ä4 Stockvik-Bredsand verksamhet ej störande, bra läge för verksamheter nära E4 som idag är bullerstört.

MBV-ä6 Alnö, nytt område för ickestörande verksamhet i bra läge vid större väg.

MBV-ä7 Sundsbruk, nytt område för ickestörande verksamhet i bra läge vid större väg.

MBV-ä9 Stöde, plats för företag i Stöde, marken är kalhuggen.

VIF-ä12 Matfors, nytt område efter fördjupade studier över lämplig industrimark under samrådet.

VIF-ä14 Berg, nytt område efter fördjupade studier över lämplig industrimark under samrådet.

NFK Alnö nytt område vid Ankarsvik.

LIS besöksnäring Storhullsjön, nytt område efter förslag i samrådet.

Val av alternativ

Ostkustbanan

Trafikverket har kommit med ett ställningstagande om att de förordar det västliga alternativet från kommungränsen till Njurundabommen, precis som kommunen gör.

Järnvägen genom centrala Sundsvall

I översiktsplanens samrådshandling presenterades flera tänkbara alternativ. I granskningshandlingen förordas att järnvägen är kvar som idag men att vissa korsningar kan utredas som planskilda korsningar.

Vindkraft

Riktlinjerna för buller har justerats något. Nya riktlinjer om flyghinder och skuggor har lagts till. De nya områden som presenterades i samrådshandlingen har lyfts ut. Istället föreslår vi att kommunen gör ett omtag och ser på hela energifrågan samlat och tillsammans med våra grannkommuner. Se även avsnitt 4. Svar på de vanligaste synpunkterna.

Riktlinjer

Den inledande texten har förtydligats. Riktlinjer om resurshushållning har fått tillägg om att vara rädd om det redan byggda. Riktlinjer om vatten, nederbörd och klimat har också förtydligats. En ny generell riktlinje om markföroreningar har lagts till istället för de som låg under vissa markanvändningar i samrådshandlingen.

Riktlinjer om klimatrelaterade risker har lagts till i markanvändning MBK.

Riktlinjer om MKN vatten har sett över.

Även texter i markanvändning SBS och LBY har setts över med avseende på detaljplanekrav, text om service. Fler delar av FÖP Alnö har inarbetats till granskningshandlingen för markanvändning SBS.

Planens struktur

Kap 1 Inledning

Planens innehåll beskrivs samlat och indelningen av underkapitel har gjorts om. En ordlista på begrepp som rör översiktsplanering har lagts till.

Kap 2 Mål och samband

Kapitlet byter namn från Målbild till Mål och samband. Globala, nationella och regionala mål samt mellankommunala intressen har flyttats hit från samrådshandlingens kapitel 6 Riksintressen och region. Vissa mindre justeringar har gjorts i målbildens text. Texten om kommunala mål har också uppdaterats utifrån det material som finns.

Kap 6 Allmänna intressen

Kapitlet byter namn från Riksintressen och region till Allmänna intressen. Nya delar är avsnitt om miljökvalitetsnormer och avsnitt om miljö och risker.

Kap 8 Konsekvenser

Kapitlet har delats upp i underkapitel. Delen om målkonflikter har uppdaterats. Nytt avsnitt är måluppfyllelse.

Språk

Språket har setts över, bearbetats och justerats enligt inkomna synpunkter. Direkta fel har korrigerats. Formuleringar som kan upplevas som exkluderande tagits bort. Ord har också bytts ut till ord som inte är värderande. Även språkregler har setts över och texten ändrats därefter.

4. Svar på de vanligaste synpunkterna

Vindkraft

Kommunen har fått mycket synpunkter gällande förslag på vindkraftsområden.

Det råder ett stort motstånd till vindkraft på de platser som presenterades i samrådshandlingen. Kommunen deltar i nätverk kopplade till vindkraft och försöker ta del av de goda exempel som finns kopplade till etableringsprocesser. Dock är det inte kommunen som står för miljöprövningen av vindkraft.

Kommunen har frågat Länsstyrelsen om en samlad bild över vindkraftsproduktionen och tillstyrkta vindparker i länet då det tyder på att Västernorrland redan byggt och planerat för en elproduktion på mer än 7,5 TWh vindkraft per år, i enlighet med den nationella vindkraftstrategins kvot för Västernorrland. Kommunen behöver också själva kartlägga framtida behov av energi från landbaserad vindkraft eller andra energikällor.

På grund av ny lagstiftning och i väntan på bättre underlag om behov av utbyggnad av vindkraft tas följande vindkraftsområden bort från översiktsplanen: Högsvedjan TAV-ä2, Långåsen TAV-ä3, Pilkåsen och Anderna TAV-ä4, Tjärdalsberget TAV-ä5 och Lyngsteråsarna TAV-ä6. Samtidigt föreslår vi att arbetet med att se över nya områden för vindkraft fortsätter och fördjupas.

Vindkraftsområdet TAV-ä1 Stockåsbodarna kvarstår i väntan på dom i miljöprövningsprocessen.

Övriga revideringar och återkopplingar för kapitel 4 Teknisk anläggning, vindkraft:

· Riktlinjen om buller har ändrats

· Riktlinje om skuggor och reflexer har lagts till

· Riktlinjen om rennäringen kvarstår. Eftersom beslutet om kommunal tillstyrkan grundas på de riktlinjer som anges i översiktsplanen anser vi att den riktlinjen är viktig. Eftersom den handlar om det är lämplig mark- och vattenanvändning. Detta prövas också i miljöprövningen men kommunen lämnar också synpunkter i den processen.

· Avveckling av uttjänta vindkraftsverk regleras i miljöbalken. Det är verksamhetsutövaren som bedrivit vindkraftsverksamhet som är ansvarig för nedmontering och efterbehandling.

· Text om maxhöjd för vindkraftverk har tagits bort för att möjliggöra för bästa möjliga teknik.

· Riktlinje om flyghinderavstånd har lagts till.

· För att säkerställa besiktning av kraftledningar har en riktlinje om säkerhetsavstånd mellan vindkraftverk och kraftledning lagts till

· Riktlinjen om att vindkraftverk inte bör byggas så att utsikten åt söder från bostäderna i en by blir väsentligt påverkad kvarstår. Det är viktigt att värna om boendekvalitén och att i alla fall en utblick ska vara fri från vindkraft.

E14

Anledningen till att ett nytt läge för E14 utreds är för att komma lösa problemen med luftföroreningar. Miljökvalitetsnormen för luft överskrids vid vissa tillfällen på sträckan genom centrala Sundsvall. Trafikverket samrådde under 2020 olika förslag till ny E14. Sundsvalls kommun förordade alternativ N2, nysträckning från Timmervägen/Hulivägen och till E4 norr om Bosvedjan. Trafikverket förordar ännu inget alternativ. Sundsvalls kommun står kvar vid sitt tidigare beslut och förordar alternativ N2, nysträckning från Timmervägen/Hulivägen och till E4 norr om Bosvedjan. Alternativet visas även i plankartan.

Skälen till att kommunen förordar alternativ N2 är att det ger minst påverkan på människors boendemiljö och att det är det alternativ som kan underlätta för näringslivet då de inte behöver passera genom Birsta. Det är dock en svår avvägning då inget av alternativen på ett bra sätt avlastar befintlig E14 från trafik. Alternativet N2 kan också innebära en målkonflikt med målet om att bli klimatneutral kommun till 2030.

Trafikverkets andra alternativ går längs Hulivägen, alternativ N1, och längs Timmervägen, alternativ N3. Dessa är också förenliga med översiktsplanen.

Alnö – trafik

Behovet av en ny Alnöbro är redan lyft i översiktsplanen och mark finns utpekad. I översiktsplanen pekas de största cykelstråken ut som binder ihop kommundelar och stadsdelar som exempelvis en cykelväg över Alnöbron. Behovet av cykelvägar på andra sträckor som exempelvis runt Alnö hanteras av Gatuavdelningen och synpunkter rörande det skickas vidare dit. Att dra en gång- och cykelväg tvärs över Alnö genom obruten terräng är inte rimligt, dels på grund av höga kostnader men också eftersom det innebär stora höjdskillnader vilket gör det svårt att få till en attraktiv gång- och cykelväg.

Cykelstråk för rekreation längs vattnet är möjligt att genomföra så som översiktsplanen ser ut men det är inte en fråga för översiktsplanen att förverkliga dessa utan önskemålen skickas vidare till Stadsbyggnadskontoret.

Kollektivtrafiken utanför Vi är bristfällig men att åtgärda det är inte en fråga för översiktsplanen utan någonting som hanteras i samspel mellan kommunen och DinTur (Regionala kollektivtrafikmyndigheten). I linjenätdanalysen som genomfördes pekades bristerna i kollektivtrafiken på Alnö ut men där konstaterades att ett första steg för busslinjerna runt Alnö är att genomföra en utredning kring dem.

Önskemål om fler pendlarparkeringar är möjligt att genomföra med den utpekade markanvändningen men är ingenting som översiktsplanen pekar ut utan frågan skickas vidare till Gatuavdelningen.

Belysning av busshållplatser längs med det statliga vägnätet är inte en översiktsplanefråga utan skickas vidare till Gatuavdelningen.

Juniskär

Utökad bostadsbebyggelse, MBT och SBS

Juniskär erbjuder en attraktiv skärgårdsmiljö som efterfrågas och som kommunen gärna vill kunna erbjuda åt många.

För att kunna tillhandahålla service, såsom hemtjänst, kollektiv¬trafik mm, till alla kommunens invånare vill vi från kommunens sida att befolkningen samlas till större samhällen. Juniskär är det kustsamhälle som ligger närmast centrala Sundsvall och som är störst därför föreslår ÖP förtätning och utbyggnad här.

En utbyggnad av Juniskär är inte bara enkel utan kräver flera åtgärder, bland annat från kommunens sida. Större bebyggelse¬tillskott föregås av detaljplanering där frågor som VA och trafikförhållanden, men också tillgång till grönområden, utsikt mm behandlas. Även bygglovsprocessen som föregår mindre etableringar ska beakta dessa frågor men påverkan av enstaka villor blir oftast inte avgörande.

Stigar och närliggande rekreationsområden

ÖP har försökt tillgodose friluftslivets behov av närliggande rekreationsområden genom att markera dem som NFF. Början till gröna rekreationsstråk har sparats vid flera av de större stigarna. När samhället byggs ut flyttas entrén till naturområdet längre ifrån befintlig bebyggelse. I det grönytestrategiska underlaget har slagits fast att en kilometer är ett acceptabelt avstånd från bostad till rekreationsområde. Det rekommenderade avståndet är detsamma i hela kommunen och där det är möjligt är ett kortare avstånd att föredra.

Med anledning av att befolkningsmängden kan antas öka i Juniskär har också ett par gröna stråk lagts till i kartan efter samrådet. De inkluderar några befintliga vandringsleder och stigar för att säkra tillgången till rekreation för boende och besökare i centrala Juniskär.

Större tillkommande bebyggelseområden inom MBT kommer att detaljplaneläggas vilket betyder att framkomlighet för allmänheten till naturen kommer att beaktas. Något som också kan följas upp av allmänheten i den kommande detaljplaneprocessens samråd. Då kan exempelvis anslutningen till en viss stig diskuteras.

Juniskärsvägen

Synpunkter om trafiken på Juniskärsvägen är återkommande. Vid en ytterligare exploatering i Juniskär behöver det utredas hur trafiksituationen längs Juniskärsvägen ska lösas men denna typ av utredningar sker inte i översiktsplanen utan i detaljplaneprocessen. Kommunen är medveten om problemet med trafiken på Juniskärsvägen och det pågår en dialog mellan Sundsvalls kommun, Trafikverket och Region Västernorrland om flera vägar i Njurundas omland, där är också Juniskärsvägen inkluderat. Dialogen är än så länge i ett tidigt skede och det går än så länge inte att säga vad den kommer utmynna i.

Grönudden

Enligt det grönytestrategiska underlaget är befolkningsmängden i Juniskär fortfarande för låg för att anlägga en kvarterspark men med det tillskott av bebyggelse som föreslås i ÖP kommer befolkningsmängden antagligen närma sig 1000 invånare, vilket betyder att det är dags att peka ut en lämplig yta för kvarterspark. Grönudden (festplatsen, badstranden, lekparken mm) verkar vara en rimlig plats för detta eftersom den ligger centralt och redan har många värden. Det underlättar också att den till stor del ligger på kommunal mark. Delar av Grönudden byter därmed markanvändning från LBT-u till GPP-u, alltså Grönområde och park för utveckling.

Ifall det blir fråga om större förändringar på Grönudden kommer de att föregås av dialog med närboende, antingen i en detaljplaneprocess eller i ett parkprojekt.

LBT, Landsbygd turism/rekreation

Markanvändningen LBT syftar till ytor både för turism och för rekreation. Riktlinjerna anger satsningar som gynnar både turismen och de som är bofasta. Läs gärna dem i planens texthandling.

Besökarna som kommer till Juniskär ger människor som bor här en chans att försörja sig lokalt. Uthyrning av fritidshus, kanoter eller SUP:ar, spa, småbåtshamn, café mm är verksamheter som främjar turismen och som gynnas av att fler hittar till vår del av världen. Välbesökta midsommar- och valborgsfiranden, tävlingar mm är exempel på lokalturism som också gör att markanvändningen LBT verkar rätt.

Flera har uttryckt farhågan att det ska byggas kallbadhus i den yta som är markerad som LBT-u. Det finns inga krav på att det ska byggas någonting alls. LBT-u möjliggör satsningar på friluftsliv och naturturism eller annan hänsynstagande besöksnäring kopplad till platsens förutsättningar. Det som nämns i beskrivningen i ÖP är att fritidshamnen har utvecklingspotential samt att ÖP gärna ser ett samarbete mellan kommunen, lokala näringsidkare och lokalt föreningsliv för att kunna ge besökare ett bra mottagande och det kan handla om allt från gästplatser i hamnen, sängar att sova i, skyltning till sevärdheter eller att ordna aktiviteter och evenemang på platser som redan finns.

Kommunen ska genom sina planer underlätta för privata näringsidkare och eldsjälar genom att se till att det finns fungerande internet och fungerande infrastruktur.

Önskemål om gc-vägar

I översiktsplanen pekas huvudcykelstråket ut samt platser där det saknas strategiskt viktiga cykelstråk. Behovet av en gång- och cykelväg mellan Allsta-Matfors, längs Timmervägen, Skedlovägen och Skottsundsvägen läggs till i översiktsplanen. Dock finns det behov av gång- och cykelvägar på betydligt fler platsen än vad som är utpekat i översiktsplanen. Det är dock inget som hanteras i översiktsplanen men översiktsplanen utgör inget hinder till att genomföra byggnationen av gång- och cykelvägar. Önskemål om gång- och cykelvägar som inte presenteras i översiktsplanen skickas vidare till Gatuavdelningen.

Önskemål om gång- och cykelvägar för rekreation som exempelvis längs kusten på Alnö och längs St. Olofsleden skickas vidare till Kultur- och fritidsförvaltningen. Önskemål om stråk i parker har skickats till parkavdelningen.

Önskemål om förbättringar, drift och underhåll på befintliga gång- och cykelvägar är inte en fråga för översiktsplanen utan skickas vidare till Gatuavdelnigen.

Aktiviteter och parkupprustning

Det är många som lämnat synpunkter om önskemål på olika aktiviteter och upprustning av parker. Dessa synpunkter kan inte alltid tillgodoses i översiktsplanen. Alla förslag som rör parker och grönytor har lämnats vidare till parkavdelningen eller i vissa fall Kultur och fritid, lite beroende på vad de innehåller. Alla som lämnat synpunkter har fått svar, se bilaga 4. Där vi haft möjlighet att ta vara på ideér och förslag har det ofta inneburit någon form av lokal riktlinje för något område.

Västra Haga, även kallat Ryggis

Det bedöms finnas förutsättningar för en komplettering av bostäder i området. Avgränsningen har samtidigt setts över så att Ryggkurvan bevaras i högre grad än i samrådsförslaget och fortsatt kan vara över 2 km. Förslag om omdragning av Ryggkurvan i Norra Bergets naturreservat och ny sträckning av Gaffelbyvägen utgår. Föreslaget område för MBT-u söder om Gaffelbyvägen minskas också ner.

Landskronavägen

Området föreslås utgå från översiktsplanen på grund av värden på platsen och utmaningar i att skapa byggbara tomter.

5. Sammanfattning av den tidiga dialogen

Dialogkartan

För att kunna nå ut till så många som möjligt tog vi fram en karta där man fick lämna synpunkter på olika platser. De synpunkter vi fått in via dialogkartan har vi nämnt på de platser där vi föreslår en förändring. Synpunkterna finns med både om de förenliga med eller motstående till planförslaget.

Det enklaste sättet att ta del av förslag som lämnats i en specifik del av kommunen är att gå in i den digitala kartan och titta. Dialogkartan är fortsatt tillgänglig för att läsa de synpunkter som lämnats. Här finns kartan: https://karta.sundsvall.se/dialog/

Allmänheten

För att det skulle vara lättare att nå ut med kartan inledde vi dialogen med att presentera kartan på ungdomsdemokratidagarna. Därefter hölls ett antal öppet hus i Navetpaviljongen där medborgare kunde ställa frågor eller diskutera med politiker och tjänstepersoner. Tyvärr fick flera planerade fysiska möten ställas in pga coronapandemin. Tack vare den digitala kartan har vi ändå fått in mycket synpunkter.

Möten

Digitala möten fick ganska snabbt ersätta den fysiska mötesformen. Denna mötesform har använts för dialog med andra myndigheter, kommunala bolag och förvaltningar, näringsliv samt politiska partier. Några grupperingar har vi träffat flera gånger, dels för att uppdatera planeringsunderlag och inventera behov, dels för att presentera förslag på om vi löst deras behov tillräckligt väl och föreslagit rimliga lösningar.

Sammanställning Dialogkartan -
förslag från medborgare inför ny översiktsplan

Inom det geografiska området Sundsvalls tätort finns flest förslag sammantaget, men även störst variation av förslag bland de fyra valbara kategorierna som gick att välja på i kartan. Katergorierna är Plats för bostäder, Favoritplats, Plats för utveckling och Plats för företag.

Antal lämnade förslag inom de fyra kategorierna:

· 737 förslag till plats för utveckling

· 292 förslag till plats nya bostäder

· 110 förslag till plats nya företag

· 334 förslag till favoritplats

Totalt kom 1473 förslag in via dialogkartan.

Plats för nya bostäder

Av totalt 292 förslag på plats för nya bostäder kommer 214 förslag från svarande som uppgett att de bor inom Sundsvalls tätort. Av dessa 214 förslag innebär cirka 50 % (108 stycken) förslag på enfamiljshus/radhus/parhus/fritidshus. Av dessa 108 uppger 39 stycken att grönytorna kring bebyggelsen i Sidsjö och Södermalm (nyko3-område nr 154) är ett väldig attraktivt område, främst för enfamiljshus, men även för hyresrätter/bostadsrätter/trygghetsboende samt för studentboende. Majoriteten av dessa svarande är män i åldern 50-64 år. De kvinnor som svarat är främst i åldern 30-49 år.

Det har även inkommit 18 förslag som rör Petersvik (nyko3-område nr 133). Där förslag om ny stadsdel med blandad bebyggelse värderas högt bland majoriteten av de förslag som inkommit. Flera av dessa förslag kan sannolikt ses som en reaktion på den fleråriga debatt som pågått om etablering av en logistikpark i området.

Från de mindre orterna i kommunen sticker Matfors (nyko3-område nr 611) ut med 20 förslag från svarande som är boende i just Matfors. Majoriteten av svaren kommer från män i åldern 30-49 år. Sammantaget så efterfrågas en blandning av hyresrätter/ bostadsrätter/trygghetsboende och seniorbostäder då närheten till service, vård, fritidsaktiviteter och skola anses vara attraktivt.

Av 24 förslag från boende i Njurunda noteras endast en kvinna. Det finns ett förslag till trygghetsboende/seniorbostäder och ett förslag till studentbostäder, men en majoritet av förslagen gäller enfamiljshus. Nästa alla förslag är riktade till Njurunda med omnejd.

Endast åtta förslag har lämnats från boende i Stöde, där sju av förslagen lämnats av kvinnor. Förslagen är blandade men är främst riktade till centrala Sundsvall.

Favoritplats

Kategorin favoritplats har använts dels för att markera personliga favoritbesöksmål eller hemmiljöer, dels för att markera platser som någon vill bevara och skydda från förändringar. Av 334 förslag på favoritplats kommer 250 förslag från svarande som uppgett att de bor inom Sundsvalls tätort. Även i denna kategori sticker naturområdena kring stadsdelarna Sidsjö och Södermalm inklusive Sidsjön och Södra berget (nyko3-område nr 154) ut som mest kommenterad med 50 stycken förslag. Gemensamma nämnaren bland kommentarerna är bergstopparna och skogen i stort där man känner lugn och ro samt möjligheterna till motion. Det är en jämn ålders- och könsfördelning bland dessa 50 förslag. Bland markeringarna närmast befintliga bostäder kan man se ett samband med platser där det förekommit planärenden med förslag till bebyggelse, som inte alltid är välkommet bland de närboende.

I Njurunda och på Alnö är det främst platser med kopplingar till havet som pekats ut som favoritplatser. I Njurunda kring Kustvägen och på Alnö har badplatserna på östra delen av ön markerats.

Många lyfter fram Petersviks gröna värden och utvecklingspotential som rekreationsområde. Även Gärdes idrottsanläggning lyfts fram som en favoritplats av både ungdomar och vuxna.

Stenstan lyfts fram som en favoritplats med shopping, restauranger, kaféer och folkliv men det lyfts också fram att staden behöver utvecklas. Även institutionsstråket lyfts fram och hur viktigt det är att inte bebygga idrottsplatsen på Hedbergska. Trähusbebyggelsen väster om Skolhusallén är en annan favoritplats.

Sticksjön och framförallt discgolfen är också populär, och dessa förslag är gillade av ett trettiotal andra personer.

Norra Berget lyfts fram som ett populärt utflyktsmål och rekreationsområde. Vid Norra Bergets fot lyfts Himlabadet och sporthallen också fram som favoritplatser.

I Bydalen lyfts lekytor för barn fram men också den omgivande skogens värde med skidspår etc.

Många har favoritplatser i naturen kring Ljungan och Indalsälven.

Plats för utveckling

Totalt har 737 synpunkter kommit in på plats för utveckling. Plats för utveckling är ett brett begrepp som kan innefatta allt från nya stadsdelar till önskemål om en grillplats eller fler bussar. De flesta förslaget, 502 stycken, kommer från personer i Sundsvalls tätort. Från övriga delar av kommunen ser fördelningen ut som följande:

· Matfors 80 förslag

· Alnö 59 förslag

· Njurunda 46 förslag

· Stöde 19 förslag

· Indal-Liden 10 förslag

· Kovland 6 förslag

Synpunkterna är varierande med allt från enskilda platser som behöver röjas eller hastighetssäkras till mer övergripande förslag. Inom de flesta geografiska områdena finns det önskemål om ny gång- och cykelinfrastruktur. På Alnö efterfrågas gång- och cykelvägar längs med stora delar av ön. Både boende på Alnö, i Sundsvall och Kovland önskar en färja mellan Sundsvall och Alnö. Både Matforsbor och boende i Sundsvalls tätort efterfrågar gång- och cykelväg mellan Medskogsbron och Matfors. Utöver det efterfrågas gång- och cykelvägar längs flera sträckor i Sundsvall, Matfors och Njurunda. Dessutom önskas det cykelpumpstationer i Sundsvall.

Bättre kollektivtrafik efterfrågas i Alnö, Njurunda och Stöde med högre turtäthet. Det finns också förslag på tågstopp i Vattjom och Nolby. I Sundsvall efterfrågas högre framkomlighet och punktlighet för kollektivtrafiken med bland annat signalprioriteringar. Navet lyfts fram som en otrygg och otydlig plats som behöver utvecklas.

I Indal-Liden efterfrågas en rastplats längs med väg 86.

Många påtalar att något borde göras åt trafiken i Birsta, bland annat finns ett förslag om spårvagn till Birsta.

På Alnö lyfts det fram att havsbadet bör utvecklas vilket även många som bor i Sundsvalls tätort håller med om.

På flera platser önskas upprustning eller nyskapande av vandring och promenadstråk. Indal-Liden efterfrågar bättre röjning av Indalsleden och i Kovland efterfrågas ett vandringsstråk till Pilgrimscenter (där St Olavsleden har sin start). Även i Sundsvall, Njurunda och på Alnö efterfrågas attraktiva promenadstråk längs med vattnet.

Det efterfrågas lekparker i flera delar av kommunen bland annat i Liden, Matfors, Njurunda och Sundsvall.

Nya parker och upprustning av befintliga parker och grönområden är också något som efterfrågas. I Kovland önskas upprustning av Ånäsparken. I Matfors önskas upprustning av grönområden vid exempelvis Ljungan, Rännösjön och Selångersån samt upprustning av befintliga parker. I Sundsvall och Njurunda efterfrågas det fler parker. I Sundsvall efterfrågas dessutom en stadspark. Det är också flera som önskar utegym, bland annat boende i Matfors, Njurunda, Stöde och Sundsvall. Många lyfter fram behovet av en hundrastgård i Sundsvall och även på Alnö. Många vill se att ytorna längs med vattnet utvecklas, både vid sjöarna Sidsjön och Sticksjön samt längs Selångersån. Det beskrivs bland annat att fler passager behövs över Selångersån. Många pekar också på att området runt Selångersfjärden borde utvecklas.

Idrottsplatser efterfrågas i stora delar av kommunen. Det är allt från bandyhall, konstgräsplaner, idrottshallar med mera som efterfrågas bland annat i Matfors, Sundsvall, Alnö, Njurunda.

I Njurunda, Alnö och Sundsvall finns önskemål om platser att ställa upp husbilar på. Dessutom har det kommit in önskemål om att Lörudden ska utvecklas.

Plats för företag

Få förslag finns utanför Sundsvalls tätort i den här kategorin. I Kovland finns inga sådana förslag och på Alnö och Indal-Liden endast ett på respektive plats. I Matfors finns två och i Stöde tre förslag. I Njurunda har däremot 11 boende lämnat förslag och de flesta ville se mer småindustri, förråd och hantverk. I Sundsvalls tätort är det 88 stycken som lämnat synpunkter varav 18 kvinnor och en majoritet är män i åldern 50-64 år. Mest efterfrågat är både stor- och småindustri längs med kusten och längs med Timmervägen. Andra saker som också efterfrågades var mer handel, nöjesverksamheter och service i Stenstan, Birsta och i kommundelarna och verksamheter som tar vara på närheten till havet som turistbåtar, restauranger och fiske.

Analys av förslag från olika grupper

Vad kvinnor respektive män tyckt till om

630 av alla förslag har lämnats av kvinnor/flickor i olika åldrar. 815 förslag har lämnats av män/pojkar i olika åldrar, 8 förslag av personer med annan könstillhörighet samt ett 20-tal som inte vill uppge kön. I alla kommundelar har både kvinnor och män lämnat förslag.

Generellt sett finns det en stor variation på förslag inom alla kategorier från både kvinnor och män. Både män och kvinnors favoritplats är ofta kopplade till naturupplevelser och lugn och ro. För män är det också vanligt med platser som är kopplade till sport och idrott som exempelvis diskgolfen vid Sticksjön. Under kategorin plats för företag var det inte så stor skillnad mellan vad män och kvinnor lämnat för förslag men det är klart fler män som lämnat förslag i den kategorin. Kvinnor har i något högre grad lyft fram behov av gång- och cykelvägar och förbättrade lekytor.

De enstaka personer som angett ”annan könstillhörighet” har lämnat olika stadsutvecklingsförslag inom västra delarna av Sundsvalls tätort, gällande främst rekreation men också bostäder och småföretag.

Förslag från ungdomar

De under 20 år föreslår en stor variation av bostäder. Dels bostäder som ligger närmast dem själva i livssituationen som studentbostäder/bostäder för unga men också hyresrätter, bostadsrätter, radhus/parhus, villor, äldreboende/trygghetsboende.

Även bland favoritplats är det en stor variation av vilken typ av favoritplatser som pekas ut. Det handlar om allt från naturupplevelser, lugn och ro, butiker och shopping och sport och idrott.

Inom den yngsta åldersgruppen, 0-15 år är det få som har lämnat förslag i kategorin plats för företag. I åldersgruppen 16-19 år det fler. De vanligast förekommande förslaget är att utveckla Stenstan med handel och service.

Det vanligaste som ungdomarna föreslår under plats för utveckling har med kollektivtrafik att göra. Det handlar bland annat om högre turtäthet från landsbygden, öka tryggheten på Navet och ökad framkomlighet för bussarna med bland annat signalprioritering eller att begränsa biltrafiken vissa tider på dygnet. Andra områden som ofta lyfts är fler platser för sport och idrott samt park och grönområden.

Skillnader i förslag från olika åldersgrupper

De som är i åldern 20-29 föreslår i högre grad studentbostäder/bostäder för unga, hyresrätter och bostadsrätter. Även de i åldern 65-79 föreslår hyresrätter och bostadsrätter. Förutom det efterfrågar de också trygghetsboende/seniorbostäder. I åldersgrupperna 30-64 år är det en stor spridning på vilken typ av bostäder som de föreslår.

I alla åldersgrupper är naturupplevelser och lugn och ro populära kategorier i favoritplats och allra mest dominant är det i åldersgrupperna 65 år och äldre där så gott som alla berör dessa kategorier på något sätt.

Det är inte särskilt stor skillnad vilka typer av synpunkter som lämnas i delen plats för företag av de olika åldersgrupperna däremot är det en klar övervikt av personer i åldersgruppen 50-64 år som lämnat synpunkter.

Det är få personer över 80 år som lämnat synpunkter i kartan.

Geografiska områden som varit underrepresenterade bland förslagslämnarna/förslagen

Bland förslagslämnarna är det endast ett fåtal som är boende i Indal-Liden, Kovland eller Stöde.

Det har inte lämnats några förslag i kategorin Plats för nya bostäder i Kovland. Plats för nya företag har inte markerats i varken Indal eller Kovland.

Inom Sundsvalls tätort saknas statistik på i vilken stadsdel förslagslämnarna är boende. Man kan anta att många förslag i centrala staden lämnats av boende från olika delar av kommunen, medan det i andra stadsdelar troligen främst är närboende som lämnat förslag. Det finns inga tätortsområden som helt saknar markeringar, men i Bergsåker och Bosvedjan har förslagen varit få.

Bilagor

1. Sammanställning av deltagare i tidig dialog

2. Sammanställning av deltagare i samråd

3. Sändlista samrådsutskick

4. Inkomna yttranden och svar på dessa

5. Teckenförklaring till markanvändningskartan

1. Sammanställning av deltagare i tidig dialog

	Datum	Deltagare
		Totalt antal	Kvinnor	Män
Allmänheten via webdialogkarta	200123-200630	1473 Några har inte velat uppge kön	630 (43 %)	815 (56 %)
Allmänheten via öppet hus i Navetpaviljongen	200225 200227	37	18	19
Summering av möten nedan		192	89 (46 %)	103 (54 %)
Sundsvalls logistikpark	191122	2	1	1
Natur- och friluftsrådet	200121	6	2	4
Demokratidagarna	200123 200130	5 14	0 6	5 8
Ideslussen Sundsvalls kommun	200130	2	2	0
Mark och exploateringsavdelningen SBK	200131	4	1	3
Trafikverket	200205	2	2	0
MittSverige Vatten och avfall och Sundsvall Energi	200213 210112/15	3	0	3
Rådet för social hållbarhet	200213	14	8	6
Unga magasinet	200213	7	2	5
Mitthem	200213	3	2	1
Region Västernorrland	200316	10	5	5
Parkavdelningen SBK	200327 210218	2 5	2 4	0 1
Gatuavdelningen SBK	210223	2	1	1
SKIFU	200327	1	0	1
Länsstyrelsen i Västernorrland	200401 210113 210302	2 1 (MKB-avgr.) 2 (planforum)	1 1 2	1 0 0
Kristdemokraterna Sundsvall	200423	9	2	7
Liberalerna Sundsvall	200514	7	4	3
Centerpartiet i Sundsvall	200518	15	8	7
Skönhetsrådet	200528	10	5	5
Sundsvall Elnät och Servanet	200611 210118	3	0	3
Vänsterpartiet i Sundsvall	200603	9	5	4
Moderaterna i Sundsvall	200608	23	9	14
Ett Sundsvall som håller ihop – arbetet med områdesplaner	200616	7	6	1
Näringslivsbolaget	201211	4	3	1
Barn- och utbildnings förvaltningen	210111	1	1
Kultur och fritidsförvaltningen	210114 210210	4 4	1 1	3 3
Vård- och omsorgsförvaltningen	210121	1		1
Holmen Energi	210205	1	1
SCA och Eolus vind	191017 201023	3 3	1	3 2
Vasa Vind	200116	2	1	1

2. Sammanställning av deltagare i samråd


Inkomna yttranden	184 st
A. Myndigheter, kommuner och regioner	7
B. Kommunala nämnder och råd	10
C. Kommunala Bolag	7
D. Näringsliv	9
E. Politiska organisationer	10
F. Föreningar, intresseorganisationer och samfälligheter	10
G. Privatpersoner	130
Sammanställning av möten under samrådstiden		Antal personer	Kvinnor	Män
	Datum	257 st	123 (48 %)	132 (52 %)
Centerpartiet	210524	15
Pensionärsrådet	210527	24	12	12
Arena för samhällsutveckling (Region, TRV, grannkommuner)	210527	18	9	9
Barn- och utbildning	210531	4	3	1
Funktionshindersrådet	210602	9	6	3
Länsstyrelsen Västernorrland	210603	26	12	14
Moderaterna	210607	19	7	12
Skönhetsrådet	210615	6	4	2
MSVA	210622	13	8	5
Regionen	210622	8	3	5
VOF/IAF (Mats Abramsson)	210623	1		1
Mitthem	210628	4	1	3
Naturskyddsföreningen	210628	3	1	2
SKIFU	210630	4	3	1
Njurundaföretagarna + Juniskärs fastighetsägare	210825	3	1	2
Dagvattenrådet	210831	7	5	2
Natur- och friluftsrådet	210901	15	4	11
Njurunda företagarfrukost	210907	37	19	18
Vänsterpartiet	210909	8	4	4
Fastighetsägare m.fl.	210910	16	5	9
Klimataktion	210914	3	1	2
Ånge kommun	210914	2	1	1
Alnö företagarförening	210920	7	4	3
Granloholms S-förening	210922	5	3	2

3. Sändlista samrådsutskick

Översiktsplan för Sundsvalls kommun

Översiktsplan Sundsvall 2040

Hela geografiska ytan

Sundsvalls kommun

_______________________________________________________________

Myndigheter

Länsstyrelsen i Västernorrlands län (samordnar yttrande för statliga myndigheter)

Region Västernorrland

Region Gävleborg

Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland, Din Tur

Polisen

Media

Sundsvalls Tidning

Sundsvalls Nyheter

Lokala nyheter Västernorrland

Sveriges Radio Västernorrland

Företag och föreningar

Njurundaföretagarna

Alnöföretagarna

Matfors företagarförening

Stöde företagarförening

Sundsvall handel

Stenstan företagarförening

Företagarna Sundsvall

Företagarna Västernorrland

Kubal

Akzo/Nouryon

SCA

Amasten

Diös

Lilium

NP3

SP fastigheter

Tvättbjörnen

HSB

Sundsvalls bostäder

Sidsjö fastigheter

Fastighets AB Balder

Svedin AB

Hedern

Eolus vind

Vasa vind

Holmen vind

Handelskammaren

Fastighetsägarna Mittnord

Naturskyddsföreningen Sundsvall-Ånge

E.ON

Teliasonera Mobile Networks AB

Skanova Accessnätsplanering

Lantbrukarnas riksförbund, LRF

Samebyarna

Kommunala bolag och förvaltningar

Sundsvalls Hamn AB

Sundsvall-Timrå flygplats

Barn- och utbildningsnämnden

Kommunstyrelsen

Kultur- och fritidsnämnden

Individ och arbetsmarknadsnämnden

Lantmäterinämnden

Medelpads Räddningstjänstförbund

Miljönämnden

Vård- och omsorgsnämnden

MittSverige Vatten och Avfall AB

Näringslivsbolaget

REKO Sundsvall

Sundsvall Energi AB

- fjärrvärme

Sundsvall Elnät AB

- elnät

- Servanet

Logistikparken

SKIFU, Sundsvalls kommuns Industrifastighetsutveckling AB

Mitthem

Stadsutveckling i Sundsvall AB

Politiska partier

Socialdemokraterna

Vänsterpartiet

Centerpartiet

Liberalerna

Moderaterna

Kristdemokraterna

Sverigedemokraterna

Miljöpartiet

Grannkommuner

Hudiksvalls kommun

Nordanstigs kommun

Ånge kommun

Timrå kommun

Härnösands kommun

Bräcke kommun

Ragunda kommun

Sollefteå kommun

Övriga för kännedom

Styrgruppen för översiktsplan Sundsvall 2040

Stadsbyggnadskontorets avdelningar

- planavdelningen

- byggavdelningen

- gatuavdelningen

- mark- och exploateringsavdelningen

- parkavdelningen

Kommunala pensionärsrådet, Niklas Säwén, Caroline Grafström

Rådet för social hållbarhet, Sara Lindblom

Trygghetsrådet, Helen Otterström

Funktionshindersrådet, Sanna Jonsson, Sara Lindblom

Skönhetsrådet, Anders Hedenius

Idéslussen, Eva-Mari Tyberg, Sara Isakas, Katarina Palmgren

Sundsvalls natur- och friluftsråd, Anders Erlandsson

Unga magasinet, Rebecca Lampinen

Ansvariga för områdesplaner, Ett Sundsvall som håller ihop

Pia Fjällmo, Kultur och fritidsförvaltningen

Tommy Lerstrand, Kultur och fritidsförvaltningen, fritidschef

Elin Berglund, Kultur och fritidsförvaltningen lokalstrateg

Anna Molin, Kultur och fritidsförvaltningen, kulturfrågor

Ulrika Scherman, Barn- och utbildningsförvaltningen, lokalstrateg

Mats Abramsson, Vård- och omsorgsförvaltningen, lokalstrateg

Anders Bolin, Stadsbyggnadskontoret, stadsarkitekt

Henrik Rinstad, Kommunstyrelsekontoret, processledare

Daniel Lundberg, Kommunstyrelsekontoret, bostadsförsörjning

David Forslund, Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen

Helene Svang, Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen

Anna Axling, Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen

Niklas Bergström, Stadsbyggnadskontoret, gatuavdelningen

Stina Feil, Stadsbyggnadskontoret, gatuavdelningen

Amanda Nederman, Stadsbyggnadskontoret, gatuavdelningen

Louise Bergström, Stadsbyggnadskontoret, gatuavdelningen

Ylva Jakobsson, Miljökontoret

Jessica Peters, Miljökontoret

Maria Esping, Miljökontoret

Anna-Karin Ohlsson, Kommunstyrelsekontoret, Drakfastigheter, lokalstrateg

Olof Nyberg, Kommunstyrelsekontoret, Norra kajen

Hans Erik Ohlsson, Sundsvall Energi

Patrik Gustafsson, Sundvall Energi

Peter Lindström, Sundvall Energi

Anneli Wikner, MittSverige Vatten och avfall

Erik Norin, MittSverige Vatten och avfall

Lars Osseén, Sundsvall Energi

Ingela Öhrling, Trafikverket

Ulrika Sundgren, Trafikverket

Hans Olov Åström,Trafikverket

Per-Henrik Fräjdin, Trafikverket

Agneta Davidsson, Trafikverket

4. Inkomna yttranden och svar på dessa

Vi har valt att svara mer noggrant på inkomna synpunkter. Detta dokument är omfattande och därför har vi valt att lägga dessa synpunkter och svar i en separat bilaga. Se separat dokument.

5. Teckenförklaring till markanvändningskartan

Färg	Beteck- ning	Kategori	Underkategori	Boverkets bestämmelsekod
	MBT	Mångfunktionell bebyggelse	Stad/tätort	OP_MVA_MB
	MBK	Mångfunktionell bebyggelse	Stadskärna	OP_MVA_MB_Stadskarna
	MBC	Mångfunktionell bebyggelse	Stadslivsstråk/lokalt centrum	OP_MVA_MB_Centrum
	MBV	Mångfunktionell bebyggelse	Verksamheter	OP_MVA_MB_Verksamhet
	MBB	Mångfunktionell bebyggelse	Begravningsplats	OP_MVA_MB_Begravningsplats
	SBS	Sammanhållen bostadsbebyggelse	Småskalig	OP_MVA_SB
	VIF	Verksamheter	Industri/företagsområde	OP_MVA_VI_Foretagsomrade
	VIT	Verksamheter	Transportintensiv verksamhet	OP_MVA_VI_TransportintensivVerksamhet
	VIB	Verksamheter	Större besöksanläggning	OP_MVA_VI_Besoksanlaggning
	VIM	Verksamheter	Bergtäkt	OP_MVA_VI_Materialutvinning
	TIV	Transportinfrastruktur	Större väg	OP_MVA_TI_Vag
	TIJ	Transportinfrastruktur	Järnväg	OP_MVA_TI_Jarnvag
	TIF	Transportinfrastruktur	Farled	OP_MVA_TI_Farled
	TIR	Transportinfrastruktur	Resecentrum/tåghållplats	OP_MVA_TI_Resecentrum
	TIA	Transportinfrastruktur	Broreservat	OP_MVA_TI_Broreservat
	TIH	Transportinfrastruktur	Hamnområde	OP_MVA_TI_Hamn
	TAV	Teknisk anläggning	Vindkraft	OP_MVA_TA_Energiproduktion
	TAE	Teknisk anläggning	Större kraftledning/ställverk	OP_MVA_TA_Energiforsorjning
	TAA	Teknisk anläggning	Avloppshantering	OP_MVA_TA_Avloppshantering
	TAM	Teknisk anläggning	Materialåtervinning/deponi	OP_MVA_TA_Materialatervinning
	GPP	Grönområde och park	Park/grönstråk	OP_MVA_GP_Park
	GPA	Grönområde och park	Avskärmande grönska	OP_MVA_GP_A
	NFK	Natur och friluftsliv	Kärnområde natur/friluftsliv	OP_MVA_NF_Karnomrade
	NFF	Natur och friluftsliv	Tätortsnära friluftsområde	OP_MVA_NF
	NFN	Natur och friluftsliv	Natur/vildmarksområde	OP_MVA_NF_Naturomrade
	LBK	Landsbygd	Tätortsnära kulturlandskap	OP_MVA_LB_A
	LBT	Landsbygd	Turism/rekreation	OP_MVA_LB_Turism
	LBY	Landsbygd	Övrig landsbygd	OP_MVA_LB
	VAH	Vatten	Hav	OP_MVA_VA

Symbol	Status	Förklaring
Ingen ram	Pågående	Färdigbyggda områden eller annan yta där inga särskilda utvecklingsplaner finns för användning av mark/vatten.
	Utvecklad	Detaljplan finns men utbyggnad eller utveckling fortgår alternativt där utveckling är möjlig men det krävs ändring av detaljplan. Kan också avse utvecklingsområde utanför detaljplanelagt område.
	Ändrad	Platser där översiktsplanen föreslår en annan markanvändning jämfört med gällande detaljplan eller jämfört med vad området används till idag.