I tabellen redovisas samtliga riksintressen med notering om eventuella konflikter mellan riksintressen och ÖP2040 och vilka hänsyn som i så fall måste tas. Samtliga riksintressen finns med i planeringskartan på webben.
|
Riksintresse, särskilda bestämmelser med hänsyn till helhetsvärden för natur och kulturmiljö. Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål får inte utföras, lagrum MB 4 kap 1, 6 §§ |
|
|||||||
|
Namn |
Id |
Beskrivning |
Kommunens planer |
Intressekonflikter |
|
|||
|
Ljungan, nedströms Viforsen, älvsträcka |
5 |
Vissa områden har direkt i miljöbalken i sin helhet pekats ut som riksintressen (4 kap miljöbalken) på grund av sina natur-och kulturvärden. |
|
|
|
|||
|
Gis-skikt RiksintresseSkyddadeVattendrag_yta |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Riksintresse för yrkesfisket, MB 3 kap 5§ |
|
|||||||
|
Namn |
Omr |
Beskrivning |
Kommunens planer |
Intressekonflikter |
|
|||
|
Junibosand Brämösundet |
14 |
Fångstområde sik lax och strömming, |
|
|
|
|||
|
Sundsvall Alnön |
13 |
Fångstområde lax och sik |
|
|
|
|||
|
Gis-skikt riks_fiske |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Riksintresse för friluftsliv, MB 3 kap 6§ |
|
|||||||
|
Namn |
Id |
Beskrivning |
Kommunens planer |
Intressekonflikter |
|
|||
|
Indalsälvens dalgång |
FY07 |
Särskilt goda förutsättningar för natur- och kulturupplevelser, strövande, vandring, cykling, utförsåkning på skidor, bad, kanoting, bär- och svampplockning, fritidsfiske.
Länk till värdebeskrivning finns här.
Har reviderats enligt beslut från Naturvårdsverket 2017-01-19 |
Förtätning Indal och Liden |
Ev bebyggelse anpassas till bef värden. |
|
|||
|
Brämön-Lörudden |
FY01 |
Område med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och/eller kulturmiljöer. Område med särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser Område med särskilt goda förutsättningar för vattenanknutna friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser.
Länk till värdebeskrivning finns här.
Ny uppdaterad värdebeskrivning och avgränsning enligt beslut från Naturvårdsverket 2016-04-21 |
Kustvägen Lörudden, viss komplettering av bebyggelse/fritidshus samt turism. |
Ev bebyggelse anpassas till bef värden. |
|
|||
|
Nedre Ljungan |
FY05 |
Område med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och kulturmiljöer. Område med särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser Område med särskilt goda förutsättningar för vattenanknutna friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Länk till värdebeskrivning finns här.
Ny uppdaterad värdebeskrivning och avgränsning enligt beslut NV 2016-04-21 |
Allsta-Klingsta-Lucksta, Njurundabommen och Kvissleby, viss komplettering av bebyggelse.
|
Ev bebyggelse anpassas till bef värden. |
|
|||
|
Sundsvalls södra bergsområden |
FY26 |
Område
med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och
kulturmiljöer. Länk till värdebeskrivning finns här.
Nytt riksintresse enligt beslut från Naturvårdsverket 2017-01-19. |
|
|
|
|||
|
Länk till värdebeskrivningar finns här. Hämtat 2020-07-03 |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Riksintresse för kulturmiljövård, MB 3 kap 6§ |
|
|||||||
|
Namn |
Id |
Beskrivning |
Kommunens planer |
Intressekonflikter |
|
|||
|
Liden |
Y 14 |
Bebyggelseläget högt i dramatiskt kuperat älvlandskap i kanten mot skogsmark och med vidsträckta inägomarker i sluttning mot Indalsälven. Lidens gamla kyrka, uppförd vid 1400-talets slut, ligger vid älven medan 1800-talskyrkan är belägen vid Lidens by. |
|
|
|
|||
|
Gudmundstjärn |
Y 13 |
En välbevarad ensamgård berättar om ett nybygge anlagt på 1700-talet, långt utanför de mer etablerade jordbruksbygderna, som utvecklades till ett skogshemman i bruk fram till 1940- talet. Bebyggelsemiljön visar hur ett självhushåll i skogsbygden kunde vara organiserat och är samtidigt ett bra exempel på det norrländska månghussystemet.
RI-beskrivning beslutad av RAÄ 2018. |
Utveckling för turism/rekreation. |
Utveckling anpassas till riksintressets värden. |
|
|||
|
Ljungans dalgång |
Y 7b-f |
Älvdalsbygd som i älvens nedre lopp tillhör de äldsta i Norrland med kontinuerlig bosättning från tidig järnålder och en stor mängd fornlämningar. Viktig länk i kommunikationsleden mot Tröndelag och transportled för timmer. Storslaget jordbrukslandskap, vattenanknuten industrialisering med vattensågar, timmerhantering, järnbruk och kraftverk. |
Allsta-Klingsta-Lucksta viss komplettering av bebyggelse. Kvissleby mfl bostäder, verksamheter. Matfors Vattjom, viss komplettering av bostäder, småverksamheter och utveckling av kommundelscentrum. Nedansjö och Stöde, viss komplettering av bebyggelse. |
Planförslaget innebär att extra hänsyn ska tas till kulturmiljön. Bebyggelse anpassas till kulturmiljö. |
|
|||
|
Norra Alnön |
Y 11 |
Centralbygd där fornlämningsområden och bymiljöer visar på en lång kontinuitet. Ett av Medelpads mest framträdande järnålderscentrum. Bygden har under medeltiden och framåt utvecklats vidare genom agrar bebyggelseexpansion och bildande av ett sockencentrum kring kyrkan. Det forntida bosättningsmönstret har levt kvar genom generationer och kopplingen mellan järnålderns gravar och dagens gårdsbebyggelse är tydlig. Områdets bevarade äldre vägar binder samman byarna och möts vid kyrkoplatsen som utgjort bygdens samlingsplats under mycket lång tid. De gamla ortnamnen med rötter i järnåldern förstärker områdets historiska betydelse.
RI-beskrivning beslutad av RAÄ 2018-01-02. |
Förtätning Vi Rökland, småhustomter, förskola och gruppboende. |
Rökland, säkras upp med riktlinje om gestaltning och att fornlämningar och gravar kan finnas i området, hänsyn måste tas till kulturmiljön.
|
|
|||
|
Merlo - Skönvik |
Y12 |
Industrimiljö, Sundsvallsdistriktets största sågverkssamhälle Skönvik med industri- och arkitekturhistoriskt intressanta byggnader. |
Utveckling inom befintligt industriområde. |
Hänsyn till värden för kulturmiljön. |
|
|||
|
Selånger-Kungsnäs |
Y 10 |
Centralbygd, Medelpads administrativa och ekonomiska centrum före Sundsvalls grundläggning 1621 och ett av de fornlämningstätaste områdena i landskapet. |
Attraktivt med ”lantligt boende” nära stan. Selånger Hov kulturbygd, viss komplettering av bostäder. |
Planförslaget innebär att extra hänsyn ska tas till kulturmiljön. Bebyggelse anpassas till kulturmiljö. |
|
|||
|
Högom |
Y 9 |
Vetenskapligt intressant fornlämningsmiljö med ett av Medelpads största och mest monumentala höggravfält, beläget inom en av Medelpads huvudbygder under järnåldern. |
|
|
|
|||
|
Sundsvall |
Y 8 |
Stadsmiljö och centrum i en industriregion. Unikt uttryck för sågverksindustrins expansion och det sena 1800-talets burgna stadsbyggande med storstadsmässiga ambitioner samt parallellt härmed utbyggd arbetar- och hantverkarförort. |
Förtätning av Stadskärnan med anpassning till kulturmiljö. Resecentrum och nergrävning av järnväg genom staden.
Centrala Staden viss komplettering av bostäder på lucktomter. |
Anpassningar till och förädlingar av riksintresset.
Bebyggelse anpassas till kulturmiljön. Höga hus bör placeras så att de tar stöd i den naturliga topografin och bör således inte placeras inom stenstaden. |
|
|||
|
Vattjom - Rude |
Y 6 |
Odlingslandskap och väl avgränsad järnåldersbygd med fornlämningskoncentration av järnåldersanläggningar samt spår av medeltida vägsträckningar utmed huvudstråket mot Trondheim (Pilgrimsvägen). |
Matfors Vattjom, viss komplettering av bostäder, småverksamheter. |
Bebyggelse anpassas till kulturmiljön. |
|
|||
|
Allsta – Klingsta – Vi - Tunbyn |
Y 5 |
Centralbygd med bebyggelse av 1800-talsprägel där fornlämningar och ortnamn vittnar om forntida centralitet och lång bebyggelsekontinuitet. |
Allsta-Klingsta-Lucksta viss komplettering av bostäder. |
Planförslaget innebär att extra hänsyn ska tas till kulturmiljön. Bebyggelse anpassas till kulturmiljö. |
|
|||
|
Kvissle-Nolby-Prästbolet |
Y 4 |
Unik fornlämningsmiljö där kombinationen av ett gravfält med flera storhögar, varav en är Norrlands största, en runsten och en tidig medeltida gårdskyrkoruin representerar en sannolik stormannabebyggelse under järnålder och tidig medeltid och utgör en av de tydligaste markeringarna av förhistorisk och tidig medeltida makt och status norr om Dalälven. |
Kvissleby mfl bostäder, verksamheter Klockarberget, bebyggelse
|
Bebyggelse anpassas till kulturmiljön. |
|
|||
|
Brämön |
Y 3 |
Fiskeläge, en av det äldsta bland de mellansvenska städernas fjärrfiskeplatser vid norrlandskusten och omnämnt sedan 1400-talet samt lotsplats och fyr där fyrvaktarbostäder och fiskelägesbebyggelse har bibehållit sin ursprungliga prägel. |
|
|
|
|||
|
Galtström |
Y 2 |
En sammanhållen bruksmiljö som belyser järnbrukshanteringen, vilken var den tidigaste industriella utvecklingen av större betydelse i länet. Bruket grundlades 1673 och järnframställningen lades ner helt först på 1910-talet. Området visar hur viktiga de naturgivna förutsättningarna var för brukens etablering med tillgång till skog, vattenkraft samt ett bra hamnläge. Dammsystem och bebyggelsemiljöer berättar om hur ett brukssamhälle fungerade och var organiserat. Bebyggelsestrukturen i området speglar också platsens och tidens sociala ordning.
RI-beskrivning beslutad av RAÄ 2018.
|
|
|
|
|||
|
Njurundakusten |
Y 1 |
Fornlämningsmiljö. Kuströsemiljö med några av Medelpads mest välbevarade gravrösen. Gravmonumenten i området ingår i det band av rösen och stensättningar från brons- och järnålder som finns utmed hela Norrlandskusten. Gravarna ligger i karaktäristiska lägen och har anlagts under en lång tidsperiod i direkt anslutning till den forntida strandlinjen. Dessa spår av mänsklig aktivitet åskådliggör landhöjningsprocessen, vilken tydligt kan utläsas i landskapet.
RI-beskrivning beslutad av RAÄ 2018. |
Kustvägen Lörudden, viss komplettering samt turism. |
Bebyggelse anpassas till kulturmiljön. |
|
|||
|
Länk till värdebeskrivningar finns här. Hämtat 2020-07-03 |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Riksintresse för naturvård, MB 3 kap 6§ |
|
|||||||
|
Namn |
Id |
Beskrivning |
Kommunens planer |
Intressekonflikter |
|
|||
|
Norra Alnön |
81171 |
Norra Alnöns odlingslandskap är mångformigt och innehåller en stor andel hävdberoende biotoper och landskapselement. Den alkalina berggrunden har tillsammans med ett gynnsamt klimat skapat en mycket rik flora med stort inslag av sydliga arter. |
Förtätning Vi, Rökland, småhustomter, förskola och gruppboende. |
Värdebeskrivningen rör jordbruk och skogsbryn med hänsyn till ansvarsarten mnemosynefjärilen. Ingen bebyggelse föreslås på jordbruksmark, ängar och hagar. MBV-ä6 Alnö och Rökland påverkar därför inte de värden som ingår i riksintresset. Hänsyn har tagits till riksintresset genom områdenas avgränsning. |
|
|||
|
Måckelmyran |
81056 |
Måckelmyran är trots sin relativa litenhet ett mycket omväxlande myrkomplex med flera olika myrtyper med allt ifrån fattiga mosseområden till mycket artrika rikkärr. Den nordligaste, kända, av denna typ. |
|
|
|
|||
|
Stormyrskogen |
60031 |
Stormyrskogen är ett mosaikartat naturskogsområde som i stort varit opåverkat under de senaste 70-80 åren. 100-130-årig granskog dominerar. Inom området finns den rikt differentierade Stormyran som innehåller ett stort antal hydrotopografiska myrtyper. Såväl skogen som myrmarken är mycket representativ för regionen. |
|
|
|
|||
|
Sönnansjöberget |
81202 |
Sönnasjöberget är en stor lövbränna med mycket låg kulturpåverkan som uppkommit efter en brand 1888. I området återfinns flera olika skogliga successionsstadier efter brand, från rena björk- aspbestånd till grandominerade blandskogar och rena tallbestånd. Även mindre områden som skonats från 1888-års brand finns i områdets högre belägna delar. I området finns en rik flora och fauna beroende av äldre lövskog. |
|
|
|
|||
|
Brämön med kalven |
81054 |
Brämön och Kalven utgör ett representativ kustområdet med mycket höga botaniska värden. |
|
|
|
|||
|
Stormyan |
81003 |
Stormyran är hydrotopografiskt mycket intressant genom att den utgör en koncentriskt uppbyggd mosse med ett mosseplan innehållande ett synnerligen välutvecklat gölsystem, kantskog och laggkärr. Myren är en av de nordligaste av denna typ och saknar helt allvarliga ingrepp. Ornitologiskt värdefullt område. |
|
|
|
|||
|
Stor-Lomsjömyran-Björkbäcksmyran |
81190 |
Området består av strängflarkkärr, öppna svagt välvda mossar, topogena kärr, skogskärr, artrika sumpskogsmiljöer, strandkärr och en riklig förekomst av fastmarksholmar. Objektet är en mångformig och värdefull skogs-myrmosaik. Området har också vissa raritetsaspekter med öppna mossar och intermediära vegetationstyper. |
|
|
|
|||
|
Bengtsmyran-Billmyran |
81286 |
Mångformigt och mosaikartat myrkomplex med stora delar opåverkad trädklädd myr. |
|
|
|
|||
|
Fagerviken (Backen) |
81276 |
Gård med hackslåttäng i översilad sydsluttning på kalkpåverkat underlag. Ett representativt exempel på en idag mycket sällsynt och hotad naturtyp. Artrikt med bl a dvärglummer, låsbräken, darrgräs, grönyxne, rosettjungfrulin, ängs- och fältgentiana samt späd ögontröst. |
|
|
|
|||
|
Lagmansören |
81349 |
Representativt odlingslandskap med nipor, raviner samt intilliggande sydväxtberg i Indalsälvens dalgång. |
|
|
|
|||
|
Noraängen |
81212 |
Torp i Nora med representativa ängar som utgörs av hackslått. Artrika växtsamhällen med t ex slåtterfibbla, dvärglummer, fjälltimotej, slåtterblomma och tätört. Även artrik ängssvampflora. |
|
|
|
|||
|
Skjulsta Strandäng-Stödesjöns delta |
81132 |
Deltalandskap vid Ljungans utflöde i Stödesjön med representativa strandängar. Strandängen på norra sidan älven är beteshävdad och här finns kortskottsvegetation med bl a ävjebrodd. Strandängarna är värdefulla för rastande och häckande vadare och änder. Trots att älven är reglerad så är deltabildningen fortfarande aktiv. |
|
|
|
|||
|
Hassel (byn) |
81200 |
Representativt och idag sällsynt odlingslandskap med bl a lång hackslåttkant, ängslador och trägärdesgård.. Delvis art- och individrika växtsamhällen med arter som låsbräken, brudsporre, tvåblad, och fältgentiana. |
|
|
|
|||
|
Blåsttorpet |
81197 |
F d finntorp med representativa och artrika hackslåttmarker. Förekomst av bl a fjällgentiana, låsbräken, brudsporre, fältgentiana och topplåsbräken. Även artrik ängssvampflora. |
|
|
|
|||
|
Rödön |
81078 |
Rikt illustrativ och viktig berggrundslokal. Nyckellokal. |
|
|
|
|||
|
Skrängstasjön och Mingen |
81061 |
Mingen är Medelpads bästa fågelsjö och fyller en viktig funktion både som rast- och häckningslokal. Den närbelägna Skrängstasjön är landskapets förnämsta rastsjö för flyttande fåglar. |
Myre verksamhetsområde. |
Ligger nära området. Områdets gränser har ändrats för att exkludera jordbruksmarken. Ett fortsatt jordbruk är en förutsättning för bevarandet av riksintresset. Planförslaget innebär inte någon ändrad markanvändning inom området men möjliggör en utveckling inom den befintliga verksamhetsytan. De generella riktlinjerna gäller, där nr 8 (vatten) och 18 (natur- och kulturvärden) kopplar an till riksintressets värden. |
|
|||
|
Nedre Ljungan |
81172 |
Nedre Ljungans outbyggda älvsträcka utgör en numera sällsynt och värdefull naturmiljö. Den naturliga reproduktionen i älven av främst lax, men även havsöring och harr är av fiskeribiologiskt av mycket stort värde. |
Allsta-Klingsta-Lucksta viss komplettering av bostäder. Kvissleby mfl bostäder, verksamheter. |
Planförslaget innebär inte några nya områden för bebyggelse
(ä-områden) i Allsta-Klingsta-Lucksta, men viss komplettering av bostäder är
möjlig. De generella riktlinjerna gäller därför, där nr 8 (vatten) och 18
(natur- och kulturvärden) kopplar an till riksintressets värden. |
|
|||
|
Nedre Indalsälven |
81215 |
Norrländsk storälv med typisk älvdalsmorfologi och sedimentlagerföljd. Mäktig älvdalsprofil och välformat och ofta mäktigt nip- och ravinlandskap. Landskapsbildsmässigt mycket tilltalande älvdalsavsnitt. |
Liden förtätning bostäder mm. |
Planförslaget innebär inte några nya områden för bebyggelse (ä-områden) i Liden, men förtätning av bostäder är möjlig. Tillkommande bebyggelse föreslås öster om väg 86 inom befintlig tätort. Älvdalen i stort kommer inte att påverkas av några planer. Tätorten bör kunna utvecklas där den redan finns. Värdena för riksintresset ligger i huvudsak väster om väg 86. Det vore bra med en precisering av riksintresseområdets utbredning. De generella riktlinjerna gäller därför, där nr 4 (landskapsbild), 8 (vatten) och 18 (natur- och kulturvärden) kopplar an till riksintressets värden. |
|
|||
|
Östra Björkökusten |
81055 |
Östra Björkökusten är ett skärgårdslandskap som karakteriseras av grunda djupt och inskurna vikar, unga strandskogar och våtmarker och är ett framstådende exempel på en flack landhöjningskust. De intressanta växtsamhällena hyser också en ur vetenskaplig synpunkt mycket värdefull orkideflora samt andra för landskapet botaniska rariteter. Slynghällan (fågelskyddsområde) är en viktigt häckningslokal för kustfåglar. |
Kustvägen Lörudden, viss komplettering av bebyggelse/fritidshus samt turism. |
Planförslaget innebär inte några nya områden för bebyggelse (ä-områden) längs Kustvägen och Lörudden. Området är markerat som NFN natur och friluftsområde med en riktlinje om att ny bebyggelse bör undvikas men kan i enstaka fall läggas i anslutning till befintlig bebyggelse. Dessutom gäller de generella riktlinjerna där nr 8 (vatten), 9 (VA) och 18 (natur- och kulturvärden) kopplar an till riksintressets värden. |
|
|||
|
Högänge |
81198 |
Högänge är en av länets största och värdefullaste ängsmarker och utgörs av en stenrik sydvästsluttning. Artrika växtsamhällen och artrik ängssvampflora. |
|
|
|
|||
|
Rigåsen |
81138 |
Äldre odlingslandskap med örtrika före detta lägdor samt hackslåttmarker under restaurering. Art- rikt med bl a fjällgentiana, topplåsbräken och höstlåsbräken. |
|
|
|
|||
|
Vargberget |
81057 |
Ett av norrlandskustens största klapperfält |
|
|
|
|||
|
Klövberget |
81097 |
Naturrskogsartad granskog med mycket lång skoglig kontinuitet. Här finns en rik förekomst av långskägg (Usnea longissima). |
|
|
|
|||
|
Selångersån |
81067 |
Selångersån är ett relativt stort och och oreglerat vattendrag som sina övre delar (Sulån) hyser ett av Sveriges värdefullaste bestånd av flodpärlmussla (starkt hotad). Den är också ett mycket betydelsefullt reproduktionsområde för havsöring (hänsynskrävande). Selångersån med Selångersfjärden hyser även ornitologiska och botaniska värden. Deltabildningen vid åns utlopp i Selångersfjärden är ett instruktivt exempel på pågående deltabildning. |
Förtätning av staden, Industrimark i Nacksta, utveckling av Nacksta Industriområde Selånger-Hov kulturbygdBergsåkers gård MBV-ä8 Kungsnäs MBT-ä15 , Katrinehill MBT-ä16, ä17, Klisshöjden MBT-ä18, Sörnacksta MBT-ä19, Sågvägen-Medskogsbron MBT-ä20, Kovland viss komplettering utv av kommundelscentrum. |
Förtätning av staden, Nacksta industriområde: Det finns ett grönt stråk på båda sidor om Selångersån väster om Åkroken. Skyddszonen är en förutsättning för bevarandet av riksintresset. Området har markanvändningen NFK, natur och friluftsliv kärnområde med tillhörande riktlinjer för att säkerställa områdets värden. Dessutom gäller de generella riktlinjerna där nr 8 (vatten), 9 (VA) och 18 (natur- och kulturvärden) kopplar an till riksintressets värden. Angränsande industriområde i Nacksta har markanvändning MBT-u med riktlinje om att en förutsättning för bevarandet av riksintresset är att en grön skyddszon lämnas längs vattnet. Hänsyn ska tas vid utbyggnader i omgivningen och vid utformning av dagvattenlösningar. I Nacksta finns även område med markanvändningen VIF-u. Det bedöms inte påverka riksintressen då en väg och område för MBT-u avgränsar mot riksintresset.
Övriga områden hanteras med en lokal riktlinje.
För Kovland utv avkommundelscentrum täcks det upp av de generella riktlinjerna för hantering av förorenade områden och dagvatten.
Kommunen anser att riksintresset bör avgränsas och preciseras tydligare. |
|
|||
|
Länk till värdebeskrivningar finns här. Hämtat 2020-07-03 |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Riksintresse Natura 2000, EU-nätverk, MB 4 kap 1, 8 §§ |
|
|||||||
|
Namn |
Sitecode |
Beskrivning |
Kommunens planer |
Intressekonflikter |
|
|||
|
Revaberget |
SE0720307 |
Området är närmare 100 hektar varav en mindre del (fyra hektar) ligger i Västernorrlands län. Stor del av området är brant, delvis mycket brant, sluttande med ett flertal raviner nedskurna i den branta sluttningen med ofta smala och höga åsryggar mellan dem. Höjdnivån nere vid Indalsälven är cirka 40 meter över havet och uppe i västra kanten av området cirka 140 meter över havet. Sluttningen genomskärs av tre bäckraviner varav en är turistattraktionen Lungfallet i Meån. I sluttningarna mot bäckarna har flera mindre skred inträffat de senaste åren. |
|
|
|
|||
|
Högänge |
SE0710160 |
Högänge ängsmark är en av länets mest välbevarade ängar. Jordarten är en basrik morän vilket ger upphov till en mycket artrik flora.Ängsmarken hyser ett flertal hotade och/eller sällsynta växtarter som är beroende av hävd för sin fortlevnad. Ängen har en lång kontinuitet som hävdad fodermark. |
|
|
|
|||
|
Lovik-Storflon |
SE0710037 |
Myrarna i området utgörs av lågstarr-tuvullkärr av fastmattetyp, öppna eller glest tallbevuxna mossar och risrika skogskärr. Kärr- och mossvegetationen är genomgående mycket fattig vitmossdominerad med bland annat tuvull, tuvsäv, olika ris och ställvis en del högstarrarter i fältskiktet. |
|
|
|
|||
|
Övre Sulån |
SE0710131 |
En av de mest värdefulla lokalerna i landet för den starkt hotade flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera). Vid sjöns utlopp i söder är omgivande terräng mosaikartad med mindre myrar, tjärnar och skogbeklädda fastmarksåsar. De angränsande skogsmarkerna utgörs i det övre loppet av omkring 100-årig barrblandskog med inslag av äldre tallöverståndare. |
|
|
|
|||
|
Grönviksmyran |
SE0710199 |
Den långsmala myren sluttar svagt mot söder och i dess södra ände finns en liten tjärn. Enstaka lågvuxna tallar förekommer ute på myren och i kantzonerna finns både tall och björk. Små lövdungar med inslag av gråal och klibbal förekommer också. Södra delen av området utgörs av laguner och en naturlig primärskog. |
Nära Kustvägen Lörudden, viss komplettering av bebyggelse/fritidshus samt turism. |
Ingen komplettering föreslås inom Natura 2000 områden. |
|
|||
|
Ravin vid Lidens gamla kyrka |
SE0710209 |
Området utgörs av en ravin nedanför Lidens kyrka intill Indalsälven. Skogen domineras av gran med ett påtagligt inslag av lövträd och området hyser botaniska värden i form av en population av sötgräs. |
Nära Liden förtätning bostäder mm. |
Området vid Lidens gamla kyrka föreslås som område för bevarande av natur. |
|
|||
|
Juni-Stormyran |
SE0710198 |
Juni-Stormyrans västra del är ett öppet kärr mest av fastmattetyp. I mitten och längst i söder finns små tjärnar som omges av gungflyn och öster om den stora fastmarksholmen en svagt välvd mosse med tydliga laggkärr. Små ytor med blandskogskärr förekommer fläckvis mot kanterna, främst i den norra delen. Mossen är av vanlig ristyp med ett glest och lågvuxet trädskikt av tall. Kantzonerna har en heterogen vegetation med bl a gråal, klibbal, gran och tall och blandningar av ris- och ört/starrsamhällen i fältskiktet. Området har även vissa ornitologiska värden. |
Nära Kustvägen Lörudden, viss komplettering av bebyggelse/fritidshus samt turism. |
Ingen komplettering föreslås inom Natura 2000 områden. |
|
|||
|
Höglands naturminne |
SE0710208 |
Utgörs av en liten kalkpåverkad nipa som ligger på Indalsälvens
södra sida. Här bedrevs tidigare slåtter och bete. Orkidén guckusko är den
mest iögonfallande växten i |
|
|
|
|||
|
Fagerviken hackslått |
SE0710218 |
Natura 2000-området Fagervikens hackslått utgör en mycket värdefull och välskött ängsmark. Området hyser flera hotade kärlväxt- och svamparter och är ett representativt exempel på en idag mycket sällsynt naturtyp. |
|
|
|
|||
|
Blåsttorpet |
SE0710219 |
Blåsttorpet utgör en mycket artrik och välskött ängsmark. Området hyser flera hotade kärlväxt- och svamparter och är ett representativt exempel på en idag mycket sällsynt naturtyp. |
|
|
|
|||
|
Fageråsen |
SE0710038 |
Fageråsen är ett vackert och småkuperat område. Naturen är mosaikartad med myrar och grandominerade sumpskogar i svackorna och frisk till torr talldominerad skog på höjderna. Skogen domineras av brandpräglade talldominerade bestånd men är av skiftande karaktär med såväl rena gran- och tallbestånd som barrblandbestånd. Stora delar av området drabbades av skogsbrand ca 1860 och därför dominerar 125-140 årig skog med en hel del tallöverståndare på 200-350 år. |
|
|
|
|||
|
Navarån |
SE0710191 |
Ett av de mest opåverkade vattendragen i länet med en av landets största förekomster av flodpärlmussla. I ån finns ett vattenfall som utgör ett naturligt vandringshinder för öring vilket har resulterat i att musslorna är uppdelade i två delvis åtskilda bestånd. Inga påtagliga artificiella vandringshinder för öring finns. |
|
|
|
|||
|
Rigåsen |
SE0710040 |
Rigåsen har både kulturella och naturvetenskapliga värden. Reservatet ligger i en trakt där det av geologiska skäl annars är ont om odlingsbar jord. Vegetationen på de gamla lägdorna kan idag beskrivas som ett rödven-stagg-samhälle där många hävdindikerande arter förekommer. |
|
|
|
|||
|
Stornäset |
SE0710152 |
Området är en av de förnämaste rastfågellokalerna i Västernorrlands län och fick naturreservatsstatus redan 1968. Stornäset med sina betade havsstrandängar, grunda dy- och sandstränder är en välbesökt rastlokal av främst änder och vadare. Omkring 180 arter har iakttagits inom eller i närheten av området. Strandängarnas vegetation är präglad av det årliga betet. |
|
|
|
|||
|
Rödmyråsen |
SE0710005 |
Rödmyråsen är ett granskogsområde som ligger på hög höjd (375 – 440 m ö h). Den nordexponerade sluttningen med platåer ger skogen en jämn och hög luftfuktighet vilket passar den fridlysta långskägglaven (Usnea longissima). Den förekommer rikligt tillsammans med ett flertal andra sällsynta lavar. I övrigt finns här grova aspar och björkar i den hänglavsrika skogen. |
|
|
|
|||
|
Raviner i Nilsböle |
SE0710210 |
Natura 2000-området består av två branta raviner med granskog och ett högt inslag av lövträd. Tidigare har sannolikt dessa varit betade eller hävdade på något sätt. Området är idag en värdefull livsmiljö för sötgräs. |
|
|
|
|||
|
Klövberget (norra) |
SE0710004 |
Urskogsartad granskog där skogen föryngrats naturligt och inte avverkats under 1900-talet. Granarna är mellan två och tre sekler gamla. Skogen har ett stort inslag av torrakor och lågor. Tack vare god tillgång på olika substrat som murken ved, fuktiga block och gamla träd har skogen stor artrikedomen vad gäller mossor, svampar och lavar. Kärlväxtfloran är i vissa delar av området rik med stora ormbunkar, trolldruva och torta. |
|
|
|
|||
|
Björkbäcksmyran |
SE0710195 |
Björkbäcksmyran är ett variationsrikt och bitvis mosaikartat myrområde med flera fastmarksholmar. Myrkomplexet är mycket mångformigt. |
|
|
|
|||
|
Sönnasjöberget |
SE0710188 |
Skogen har uppkommit efter en kraftig brand 1888 och består till stora delar av en stor lövbränna, men skogen varierar dock från rena björk- asppartier till grandominerade blandskogar och rena tallbestånd. I områdets högre belägna delar finns mindre områden som skonats från branden. |
|
|
|
|||
|
Åsen |
SE0710034 |
Området är relativt flackt med mindre kullar genombrutet av myrar och mindre fuktstråk. Skogen har uppkommit efter brand och består av en barrblandskog. Granskog med en ålder av 115-130 år dominerar med inslag av tallöverståndare och mindre områden med tallskog. Granskogen har ett påtagligt lövinslag av främst björk, men även sälg och asp förekommer. |
|
|
|
|||
|
Linvarpet |
SE0710211 |
Linvarpet utgörs av branta ravinmiljöer som ligger vid Indalsälven. Granskogen är örtrik och har ett högt inslag av lövträd. Tidigare har sannolikt området varit hävdat på något sätt. I ravinerna finns ett rikligt bestånd av sötgräs. |
|
|
|
|||
|
Myckelsjö hackslått |
SE0710220 |
Till gårdens marker hör flera fina, artrika hackslåttar, även vägrenarna är mycket artrika. På gårdens marker finns spår från tidigare generationers brukande kvar i form av öppna diken, brukningsvägar samt välbevarade odlingsrösen. Myckelsjö hackslått har en lång kontinuitet som hävdad fodermark, marken hävdas med hjälp av lie och efterbetas årligen. |
|
|
|
|||
|
Stormyran i Njurunda |
SE0710193 |
Stormyran är morfologiskt mycket intressant pga. att den är en
koncentriskt uppbyggd mosse |
|
|
|
|||
|
Hassel hackslått |
SE0710217 |
Område med åkermark mot ena |
|
|
|
|||
|
Smedsgården |
SE0710158 |
Berggrunden vid Smedsgården har skapat förutsättningar för en rik flora som under århundraden präglats av kontinuerlig betesdrift och slåtter. Den höga kalkhalten i berget visar sig i växtlighetens sammansättning. Många arter är kalkälskande, men det är framförallt torrängsväxter man finner på den tunna och lätt uttorkade jorden. En stor mängd odlingsrösen förekommer i området. |
|
|
|
|||
|
Malungsfluggen |
SE0710002 |
Är en till största delen naturlig brandrefugial granskog med ett flertal sällsynta lavar. Skogen är 120-140 år med inslag av äldre partier. Plockhuggning har förekommit, spår efter detta finns i form av nedbrutna stubbar. Tre mindre myrar, samtliga fattigkärr, finns inom området. |
|
|
|
|||
|
Skjulsta strandäng |
SE0710213 |
Området Skjulsta strandäng är en betad sötvattenstrandäng på Ljungans delta i Stödesjön. Det betade området utgör en mycket värdefull växtlokal med ävjepilört och ängen är känd som en viktig lokal för häckande och rastande fåglar. |
|
|
|
|||
|
Grenforsen |
SE0710154 |
Här finns ett vackert ravinlandskap med branta nipor med frodig vegetation och en brusande fors, höjdskillnaden är på vissa ställen 30 m. Den nordvästra delen av bäckravinen består av öppen hagmark. |
Allsta-Klingsta-Lucksta Tätortsnära kulturlandskap. |
Ingen komplettering av bebyggelse föreslås inom Natura 2000-området. |
|
|||
|
Långharsholmen |
SE0710016 |
Området är tillsammans med Stornäsets betade strandängar en av de förnämaste rastfågellokalerna i Västernorrlands län. Långharsholmen med sina betade havsstrandängar, grunda dy- och sandstränder är en välbesökt rastlokal av främst änder och vadare. Omkring 180 arter har iakttagits inom eller i närheten av området. Strandängarnas vegetation är präglad av det årliga betet. Områdets säregna geologi med bland annat kalkrika bergarter avspeglar förekomsten av kalkgynnade arter. |
|
|
|
|||
|
Måckelmyran |
SE0710192 |
Måckelmyran är ett litet och mångformigt myrkomplex som ligger i
en plan sänka mellan ett |
|
|
|
|||
|
Sundsjöåsen |
SE0710031 |
Sundsjöåsen är ett höglänt och mycket varierat skogslandskap med myrar, bäckar och en tjärn. Skogen domineras av naturskogsartad granskog som i nedre delar har hög bonitet. Skogen på högplatån har som kontrast en mycket låg bonitet. Generellt finns ett stort inslag av äldre lövträd. Vid Svarttjärn finns den fridlysta långskägglaven (Usnea longissima). |
|
|
|
|||
|
Stormyrskogen |
SE0710008 |
Stormyrskogen är ett stort väglöst naturskogsområde i södra Medelpad med Stormyrtjärnen i centrum. Det kuperade området uppvisar ett flertal tjärnar, myrar och skogspartier. |
|
|
|
|||
|
Del av Brämön |
SE0710166 |
Brämön är en botaniskt och kulturhistoriskt mycket intressant ö som innehåller en mängd olika naturtyper. Det främsta bevarandesyftet är att bevara den gamla skogen i den prioriterade naturtypen Västlig taiga och att bevara och återställa skogsområdena i naturtypen örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ. |
|
|
|
|||
|
Länk till värdebeskrivningar finns här. Hämtat 2020-07-03 |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Riksintresse för rennäring, MB 3 kap, 5§ |
|
|||||||
|
Namn |
|
Beskrivning |
Kommunens planer |
Intressekonflikter |
|
|||
|
Granåsen |
|
Område mellan väg 331 och väg 86 |
|
|
|
|||
|
Hällsjömo |
|
Område söder och väster om Indalsälven och norr om väg 320 |
Utveckling av fisketurism/naturturism vid Holmsjöarna |
Turismutveckling bedöms inte utgöra konflikt med riksintresset |
|
|||
|
Länk till beslut finns här. |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Riksintressen för kommunikationer, Lagrum MB 3 kap 8§ |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Farleder av riksintresse |
|
|||||||
|
Namn |
Farleds-nummer |
Funktionsbeskrivning |
Kommunens planer |
Intressekonflikter |
|
|||
|
Kusttrafik, |
52 |
Sträckan Grundkallen - Brämön, farledsklass 2 |
Riksintresset föreslås anpassas till ändrad sträckning i enlighet med förslag till statlig havsplan. |
Inga intressekonflikter. Syftet är anpassning till vindbruksintressen i annan kommun söder om Sundsvall. |
|
|||
|
Kusttrafik, |
56 |
Sträckan Eggegrund - Gunvorsgrund, farledsklass 2 |
|
|
|
|||
|
Sundsvall, Syd Draghällan |
650 |
Allmän farled, TEN-T A. Sträckan Brämön - Draget, farledsklass 1, med tillhörande ankringsområde |
|
|
|
|||
|
Sundsvall, Nord Draghällan |
651 |
Allmän farled, TEN-T A. Sträckan Åstön - Ostrand, farledsklass 1, med tillhörande ankringsområde |
|
|
|
|||
|
Sundsvall, Nord Alnön |
652 |
Allmän farled, TEN-T A. Sträckan Rödön - Östrand, farledsklass 2, med tillhörande ankringsområde |
|
|
|
|||
|
Sundsvalls-fjärden, Tjuvholmen runt |
653 |
Sträckan Fäbogrund - Ortviken, farledsklass 1 |
|
|
|
|||
|
Gis-skikt RiksintresseSjofartFarled_yta |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Hamnar av riksintresse |
|
|||||||
|
Namn |
|
Funktionsbeskrivning |
Kommunens planer |
Intressekonflikter |
|
|||
|
Sundsvall |
|
Allmän hamn, TEN-T A, Skogsprodukter |
Hamnen byggs ut med koppling till logistikparken. Detaljplan är antagen. |
Hänsyn måste tas till planerad utbyggnad i Tunadal-Korsta-Ortviken Kommunen anser att riksintresset bör avgränsas och preciseras tydligare |
|
|||
|
Gis-skikt RiksintresseHamn_yta |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Terminaler av riksintresse |
|
|||||||
|
Namn |
ID |
Funktionsbeskrivning |
Kommunens planer |
Intressekonflikter |
|
|||
|
Sundsvall (befintlig) |
18 (Suc) |
Sundsvalls växlingsbangård ligger strategiskt viktigt i skärningspunkten mellan 3 större banor och hanterar i dag posttåg såväl som kombitrafik. Anläggningen har kapacitetsbrist. |
Omgivande stadsutveckling. Bangården byggs om av Trafikverket i samverkan med kommunen. |
Konflikter undviks genom att stadsutveckling sker i takt med utveckling av logistikparken. |
|
|||
|
Tunadal (framtida) |
75 (Tud) 1001, Tud eller Tpl 1640 |
Planerad kombiterminal Sundsvalls hamn - Tunadal som är lokaliserad vid en hamn av riksintresse samt i anslutning till nationella vägar och järnvägsstråk. Kombiterminalen i Tunadal är dessutom tänkt att ersätta den befintliga kombiterminalen i centrala Sundsvall. |
Överensstämmer med översiktsplan och antagna detaljplaner. |
|
|
|||
|
Gis-skikt RiksintresseJarnvagAnlaggningBefintlig_punkt och RiksintresseJarnvagAnlaggningPlaneradFramtida_punkt |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Stationer av riksintresse |
|
|||||||
|
Namn |
ID |
Beskrivning |
Kommunens planer |
Intressekonflikter |
|
|||
|
Stöde |
Std RUB0240 |
Resandeutbyte regional/lokal trafik |
Vill utveckla stationen |
Påverkar intresset positivt |
|
|||
|
Sundsvall c |
Suc RUB 0265 |
Resandeutbyte internationell/nationell trafik, regional/lokal trafik och ingår i det funktionsanpassade nätet |
Nytt resecentrum under utbyggnad, detaljplan är antagen |
Påverkar intresset positivt |
|
|||
|
Gis-skikt RiksintresseJarnvagstation_punkt |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Befintliga banor av riksintresse |
|
|||||||
|
Namn |
Namn i gis-skikt |
Generell funktionsbeskrivning |
Kommunens planer |
Intressekonflikter |
|
|||
|
Ostkustbanan |
(Gävle)-(Sundsvall) |
Ostkustbanan ingår i TEN-T nätet och det strategiska godsnätet. Banan sträcker sig mellan Stockholm och Sundsvall. |
Sträckan söder om Njurundabommen föreslås ersättas av nysträckning på västra sidan Skrängstasjön |
Befintligt RI beaktas så länge anspråket finns kvar. |
|
|||
|
Ådalsbanan |
(Sundsvall)-Härnösand |
Ådalsbanan sträcker sig mellan Sundsvall och Långsele. Banan ingår i TEN-nätet samt är utpekad i det strategiska godsnätet |
Sträckan öster om Sundsbruk föreslås ersättas av nysträckning genom Birstaberget |
Befintligt RI beaktas så länge anspråket finns kvar. |
|
|||
|
Mittbanan |
(Ånge)-(Sundvall) |
Banan sträcker sig mellan Sundsvall till Ånge samt från Bräcke till Storlien där den ansluter till Meråkersbanan i Norge. Banan ingår i TEN-T nätet och är av internationell betydelse, ingår även i NECL (North East Cargo Link). |
På längre sikt föreslås en mindre tåghållplats i Vattjom. |
Samordnas med riksintresset. |
|
|||
|
Sundsvall |
Sundsvall |
Dubbelspåret genom staden Ostkustbanan ingår i TEN-T nätet och det strategiska godsnätet. Banan sträcker sig mellan Stockholm och Sundsvall. |
Flera alternativ finns för framtida utveckling, antingen genom att sänka ner och överdäcka järnvägen eller åtgärda på annat sätt. |
Finansiering saknas |
|
|||
|
Timrå Tunadal |
(Timrå)-Tunadal |
Ådalsbanan sträcker sig mellan Sundsvall och Långsele. Banan ingår i TEN-nätet samt är utpekad i det strategiska godsnätet |
Delar av spåret ersätts av Malandsspåret och ska då rivas och göras om till friluftsstråk vid havet. |
Riksintresseanspråket bedöms utgå då det nya spåret tagits i bruk |
|
|||
|
Gis-skikt RiksintresseJarnvag_linje |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Planerade och framtida banor av riksintresse |
|
|||||||
|
Namn |
|
Specifik funktionsbeskrivning |
Kommunens planer |
Intressekonflikter |
|
|||
|
Maland |
|
Malandsspråret triangelspår, ny anslutning till Tunadals hamn som möjliggör direktanslutning till hamnen för norrgående trafik, förbinder spår 231 med 233, är under utbyggnation. |
Viktigt för den nya logistikparken, samordnas med berört gatunät och kringliggande markanvändning |
RI-korridor har ersatts av verklig projekterad linjesträckning i markanvändningskarta. |
|
|||
|
Sundsvall-Härnösand |
|
Förstudie framtagen för ny sträckning av Ådalsbanan mellan Sundsvall och Härnösand, förstudien påvisar ett antal möjliga korridorer. |
Avtal finns med TRV om fortsatt projektering, triangelspår önskas som kopplar mot Maland. Korridorens utbredning i markanvändningskartan har anpassats till kunskap om begränsningar som framkommit i projekt ”samordnad planering” med TRV. |
Markerad korridor är något mindre är RI, men bedöms ge utrymme för bra linjesträckning som samtidigt möjliggör viss intilliggande utveckling av verksamheter. |
|
|||
|
Bergsåker |
|
Bergsåkersspåret triangelspår, ny anslutning mellan Mittbanan och Ådalsbanan (224 och 233) som möjligör direktförbindelse, projektering är färdigställd och spåret ska byggas ut. |
Viktigt för den nya logistikparken, samordnas med kringliggande markanvändning |
RI-korridor har ersatts av verklig projekterad linjesträckning i markanvändningskarta. |
|
|||
|
Gävle-Sundsvall |
|
Planering pågår av dubbelspår i helt eller delvis nytt läge, del av Ostkustbanan. |
Prioriterat projekt, viktigt för hela regionen. Markanvändning anpassas kring korridoren för att underlätta. Östra korridoren föreslås tas bort från markanvändningskartan då TRV nu kommit långt i studierna inför val av korridor. |
Utvecklingen i området runt ny järnväg måste anpassas till ny påverkan. Val av korridor inte helt slutförd av TRV, anpassningar kan behöva ske i ÖP. |
|
|||
|
Gis-skikt RiksintresseJarnvagFramtida_yta |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Befintliga vägar av riksintresse |
|
|||||||
|
Vägnummer |
Namn i gis-skikt |
Generell funktionsbeskrivning |
Kommunens planer |
Intressekonflikter |
|
|||
|
E4 |
C länsgräns - AC länsgräns |
Väg E4 ingår i det av EU utpekade Trans European Transport Network, TEN-T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild internationell betydelse. Väg E4 sträcker sig genom hela Sverige, från Helsingborg till Haparanda, och är en viktig väg för långväga transporter. |
Kommunen föreslår att RI-sträckningen i kartan snarast anpassas till verklig utbyggd E4 mellan Skönsberg och Myre. Den del av fd E4 som idag heter väg 562 är markerad som riksintresse och bör utgå som riksintresse. |
Ingen konflikt med verkliga RI-anspråk. |
|
|||
|
615 (Johannedalsvägen) |
Tunadals-hamnen i Sundsvall |
Vägen utgör en anslutning till en utpekad hamn och kombiterminal av riksintresse. |
Kommunen föreslår att vägen på sikt övergår till statligt ansvar. |
Gynnar tillgänglighet till RI hamn och logistikpark. |
|
|||
|
Oljevägen |
Oljehamnen, Sundsvall |
Oljevägen utgör en anslutning till en utpekad hamn av riksintresse. |
|
|
|
|||
|
86 |
Sundsvall- |
Väg 86 är av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. |
|
|
|
|||
|
E14 |
Sundsvall- Riksgränsen |
Väg E14 ingår i det av EU utpekade Trans European Transport Network, TEN-T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild internationell betydelse. Väg E14 går mellan Sundsvall och norska gränsen. |
Kommunen föreslår att delen genom centrala Sundsvall ersätts av nysträckning norr om staden. |
Befintligt RI beaktas så länge anspråket finns kvar, men måste avvägas mot RI bostadsutbyggnad och stadskärna samt miljöaspekter. |
|
|||
|
622 (Timmervägen) |
E14 - Tpl Birsta (E4) |
Väg 622 är av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. |
|
|
|
|||
|
Gis-skikt RiksintresseVagar_linje |
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Planerade och framtida vägar av riksintresse |
|
|||||||
|
Namn |
Namn i gis-skikt |
Generell funktionsbeskrivning |
Kommunens planer |
Intressekonflikter |
|
|||
|
E14. Sundsvall-norska gränsen |
Tpl Gärdedal – Timmer-vägen (Huliv.) |
Väg E14 ingår i det av EU utpekade Trans European Transport Network, TEN-T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild internationell betydelse. Väg E14 går mellan Sundsvall och norska gränsen. |
Kommunen föreslår att RI Hulivägen utgår, då andra alternativ förespråkas för framtida E14-sträckning. Kring Hulivägen föreslås viss stadsutveckling, inklusive ny räddningsstation. |
TRV har ännu inte tagit ställning om val av alternativ för E14. |
|
|||
|
E4. Helsingborg-Haparanda |
Skönsberg-Myre (E4 Sundsvall) |
Väg E4 ingår i det av EU utpekade Trans European Transport Network, TEN-T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild internationell betydelse. Väg E4 sträcker sig genom hela Sverige, från Helsingborg till Haparanda, och är en viktig väg för långväga transporter |
Vägen är byggd bör benämnas som befintlig väg av riksintresse. I anslutning till trafikplatser sker utveckling av transportintensiva verksamheter. |
Hänsyn tas till behov av skyddsavstånd kring vägen. |
|
|||
|
Flygplatser av riksintresse |
|
|||||||
|
Namn |
Namn i gis-skikt |
Generell funktionsbeskrivning |
Kommunens planer |
Intressekonflikter |
|
|||
|
Sundsvall Timrå Flygplats |
Tpl Gärdedal – Timmer-vägen (Huliv.) |
Flygplatsen är av fundamental regional betydelse. |
Riksintresset ligger i Timrå kommun. MSA-ytan omfattar en stor del av kommunens östra del. Inga nya områden för vindkraft föreslås i översiktsplan Sundsvall 2040. Kommunen samråder alltid med flygplatsen i översiktsplaner och detaljplaner. |
Inga. |
|
|||
|
Gis-skikt RiksintresseFlygplats_yta |
|
|||||||
|
Riksintressen för vindbruk Lagrum MB 3 kap 8§ (områden enligt beslut 2015-03-30) |
|
|||||||
|
Plats |
ID |
Beskrivning |
Kommunens planer |
Intressekonflikter |
||||
|
Kråktorpet, 12 km nordväst om Holm. |
102 |
8,2 kvkm. Nära naturreservat Lovik-Storflon. |
Sammanfaller till stor del med område som i vindkraftsplanen 2012 pekats ut för stora vindkraftsanläggningar. Vindkraft är utbyggt och finns redan på platsen. |
|
||||
|
Järnåsen, vid södra kommungränsen ca 1 km väster om Armsjön. |
126 |
14,5 kvkm varav ca hälften inom Sundsvalls kommun och hälften i Nordanstigs kommun. Berör naturmiljöer av riksintresse, har anpassats till närliggande klapperstensfält. |
Ligger i ett område där kommunens inte föreslår någon utbyggnad av vindkraft. |
Inga konflikter med ÖP, men det finns en radiomast i närheten som gör att det inte går att bygga ut vindkraft här. Riksintresset bör tas bort. |
||||
|
Drygt 1 km öster om Gårdsjön och 2 km väster om Björköfjärden. |
124 |
5,1 kvkm. Endast 2 km från kusten i ett område med skogs- och myrmarker, ett Natura 2000 område, flera naturvårdsobjekt och enstaka fornlämningar. |
Kommunen föreslår att området ska vara Natur och friluftsliv. Därför skulle en konflikt uppstå om vindkraft byggs här. |
Kommunen bedömer att man bör vara återhållsam med vindkraft i områden som är synliga från utvecklingsområdena vid Kustvägen. Risk finns annars att attraktionsvärden i kustområdet försämras. Eventuellt kan även närliggande fågelsjöar med höga värden påverkas. |
||||
|
Kommunens sydvästra hörn, Synåsen |
122 |
5,2 kvkm varav ca en fjärdedel inom Sundsvalls kommun. Berör tre kommuner. Området angränsar till riksintresse för naturvård och Natura 2000 område Stormyrskogen i Ånge kommun. |
Kommunen föreslår att området ska ingå i större opåverkat område. |
Här finns en konflikt mellan riksintresse och ÖP. Området bör ej vara riksintresse för vindkraft pga konflikt med Natura 2000 område i Ånge kommun. |
||||
|
Gis-skikt 1ri_vind2015_land_hav_150330.shp 2020-06-09 |
||||||||
|
Riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning, lagrum MB 3 kap 8 § |
||||||||
|
Namn |
ID |
Beskrivning |
Kommunens planer |
Intressekonflikter |
||||
|
Matfors vattenverk |
|
Hav- och vattenmyndigheten beslutade 2016-09-16 att Matfors vattenverk (vattentäktzon inkl vattenverk, lågreservoar och brunnar) är av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning. |
Befintlig detaljplan för Matfors verksamhetsområde vid Kobra Biologics. |
Inom sekundär skyddszon för vattentäkt, säkras med riktlinje om försiktighetsåtgärder vid nyetablering. |
||||
|
Grönsta vattenverk
|
|
Hav- och vattenmyndigheten beslutade 2016-09-16 att Grönsta vattenverk (vattentäktzon inkl vattenverk och brunnar) är av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning. |
Allsta-Klingsta, komplettering av bebyggelse anpassas till kulturmiljö. |
Säkras upp med riktlinje. |
||||
|
Nolby vattenverk |
|
Hav- och vattenmyndigheten beslutade 2016-09-16 att Nolby vattenverk (två vattentäktzoner inkl vattenverk, lågreservoar och brunnar) är av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning. |
|
|
||||
|
Länk till beslut och mer information finns här. |
||||||||