Svartviks industriminnen

Vattentornet och verkstan på Svartviks industriminnen.

Svartvik visar upp träindustrins historia under 170 år.

Här hittar du byggnader från industriepoken, en engelsk park med fungerande kägelbana och en utställning om Svartviks industrihistoria. Industriminnet ligger vackert vid Ljungans utlopp och ger även möjlighet till picknick och strövtåg.

Industrin

Det började på 1820-talet med upprensningar av Ljungan för flottning och utlastning av brädor och plank från inlandets vattensågar. Därefter avlöste olika trävaruindustrier varandra under 150 år. Bland annat fanns här skeppsvarv, ångsågar, hyvleri, låd- och trähusfabrik. Kvar är ett av Sveriges äldsta vattentorn. Kronan på verket var Europas största fabrik för tillverkning av sulfitmassa.

Besöksmål

Sulfitfabriken slog igen 1974. Efter tio års förfall började Svartviks resa mot att bli ett besöksmål där historia samsas med god mat och dryck, upplevelser och evenemang. Besökscentrum Café Svartvik visar vägen till områdets historia och upplevelser.

Utställning – Från lastageplats till industriminne

I utställningen ser du en 21 kvadratmeter stor modell av Svartvik på 1930-talet tillsammans med filmer och fotografier över området.

Svartviksdagarna

Den sista helgen i augusti är det dags för årets höjdpunkt, de traditionella Svartviksdagarna. Det är en helg fylld med musik, teater, marknad och mycket mer.

Läs mer om Svartviksdagarna på svartvikskulturarv.se.

Svartviks Herrgård

Herrgården i Svartvik är byggd omkring år 1820. Kungliga Strömrensningskommittén använde den som utgångspunkt för sitt arbete med att göra Ljungan farbar. Detta var startskottet för industriepoken i Svartvik. Under de följande 150 åren bodde disponenter och direktörer för olika Svartviksindustrier på herrgården. Bland annat James och Oscar Dickson, samt norrmännen Oscar Midling och J. C. Barth. Idag är herrgården restaurang.

Norra flygeln

Herrgårdens flyglar är byggda samtidigt som herrgården på 1820-talet. Den norra flygeln var från början fähus, stall och drängstuga. I slutet av 1800-talet användes flyglarna som förråd och som bostad för guvernanter, informanter, hembiträden och kuskar. Efter industriepoken var norra flygeln föreningslokal och turistinformation. Nu använder lokala konstnärer och hantverkare norra flygeln.

Södra flygeln

Södra flygeln fungerade ursprungligen som kontor för tulluppsyningsmannen vid Svartviks lastageplats. Flygeln rymde även brygghus och bagarstuga. Genom åren har flygeln varit både kontor och privatbostad.

Kägelbanan

Kägelspelet har flera tusen år på nacken. Till Sverige kom det under 1500-talet och blev populärt i de norrländska herrgårdsmiljöerna i mitten av 1800-talet.

I Svartvik byggdes en kägelbana på 1850-talet. Den revs 1953 och en ny kägelbana tillkom 1994 på samma plats. Banan är uppförd i 1890-talsstil efter originalritningar från Kubikenborgs Herrgård.

Förråd och innergård

Vid varje bruksherrgård fanns en mängd olika typer av förråd. Hästar, kor, får och grisar behövde tak över huvudet och matvaror, spannmål och grönsaker krävde förvaring. Många av förråden är numera rivna eller ombyggda. En byggnad kan du se på Norra Berget det så kallade Svartviksmagasinet. Byggnaden flyttade till Norra Berget 1983.

Stallet

Det före detta stallet är från 1890-talet. Som mest stod där ett tiotal hästar för timmerkörning och bud till staden. Under 1930-talet blev hästarna ersatta av bilar och stallet blev istället garage. Idag är det gamla stallet bland annat café och besökscentrum, konferenslokal och forskningsbibliotek. Här hittar du också utställningen “Från lastageplats till industriminne”.

Verkstaden och smedjan

Smedjan i Svartvik är ända sedan lastageplatstiden på 1820-talet. Smedjan kompletterades med en mekanisk verkstad på 1870-talet för att utföra reparationer åt ångsågarna och massafabriken. I samarbete med sulfitfabriken drevs en verkstadsskola för ungdomar i lokalerna under 1950-och 1960-talen. Nu finns amatörteater och krukmakeri i lokalerna.

Pannhus och lokstall

Pannhuset är den sista resten av sågverken i Svartvik. Det är byggt 1877-1878 för de tre ångmaskiner som drev Norra Sågens 12 sågramar. Ångmaskinerna eldade med avfall, spån och plankstumpar från sågen. Söder om pannhuset stod tidigare en 35 m hög skorsten. Skorsten revs 1948 för att lämna plats åt ett industrispår. Idag använder en förening för järnvägsintresserade lokstallet.

Röda förrådet

Under sågverksepoken förvarades extra kättingar, sågblad, ramar, hakar, ramfett, med mera i röda förrådet. Byggnaden är med på kartor från 1873, men är troligen äldre än så. Precis som de andra ekonomibyggnaderna var förrådet rödmålat, till skillnad från det vita och finare herrgårdsområdet.

Svartviks kyrka

1851 fick Svartviksborna egen kyrka. I den var även folkskolan inrättad (på övervåningen) och prästbefattningen var kombinerad med lärarsysslan. Kyrktornet tillkom på 1870-talet. Den enkla kyrkan fick sin nuvarande utformning i samband med en ombyggnad 1917. Idag är kyrkan en populär vigselkyrka och tillhör Njurunda församling.

Vattentorn

I Svartvik finns ett av Sveriges äldsta vattentorn för tvätt av brädor och plank från Matfors sågverk. Senare har det fungerat som badhus, tvättstuga och flygspaningstorn under Andra Världskriget.

Svartviks utveckling är ett industrihistoriskt tittskåp. Från lastageplats, skeppsvarv, ångsåg och massafabrik till levande museum och industriminne på knappt 200 år.

Lastageplats

1820 anlägger Kungliga Strömrensningskommittén Svartviks lastageplats. Sågade trävaror från Matfors stora vattendrivna sågverk flottas nedför Ljungan till Svartvik för transport ut i världen. 1832-1891 var Svartviks Herrgård säte för James Dickson & Co:s norrlandsimperium. Firman ägde skogar och industrier från Ljusnan i söder till Umeälven i norr.

Skeppsvarv

1832 startar Dickson & Co ett skeppsvarv i Svartvik. Där bygger man 34 segelfartyg mellan åren 1837-1862.

Ångsåg

1874 står den första sågen i Svartvik färdig. 1906 brinner den ner. 1877-1878 bygger James Dickson & Co ytterligare en ångsåg, där de sågar fram till 1942.

Massaepoken

1891 köper ett konsortium av sågverkspatroner i Sundsvall Svartviksindustrierna. Sågverksindustrin går in i en lågkonjunktur och företaget börjar satsa på tillverkning av pappersmassa. Svartviks sulfitfabrik tillverkar sulfitmassa mellan 1906 och 1974. Fabriken är Europas största producent av sulfitmassa under en period. 1934–1974 ingår Svartvik i Svenska Cellulosa Aktiebolaget (SCA).

Industriminne

Sundsvalls museum, föreningar och företag i Svartvik arbetar sedan 1990 på att utveckla området som industriminne och besöksmål, att berätta historien om och bevara arvet efter den skogsbaserade industrin i Sundsvallsdistriktet och efter människorna som levde under sågverksepoken.

Restaurang Svartviks Herrgård

Kontakt: 060-56 12 51
svartviksherrgard.se

Café Svartvik

Kontakt: 060-56 11 55, 070-675 67 64
svartvikskulturarv.se

Hotell Aina

Kontakt: 060-56 16 10, info@hotellaina.se
hotellaina.se

Keramikverkstan Petter

facebook.com/keramikverkstanpetter

Föreningen Svartviks Kulturarv

svartvikskulturarv.se

Föreningen Svartviksspelet

svartviksspelet.se

Sällskapet Ostkustbanans vänner

okbv.se

SV-ART Konst i Svartvik

facebook.com/konstisvartvik

Svartviks Diversehandel

facebook.com/svartviksdiversehandel

Kontakt

Sundsvalls museum Friluftsmuseerna

060-19 12 00

Sundsvalls museum
Kulturmagasinet
851 96 Sundsvall

Var sidan till hjälp?

  • Om du lämnar personuppgifter här kommer vi att behandla dessa enligt dataskyddsförordningen GDPR. Läs mer på sundsvall.se/personuppgifter. Det du skriver skickas direkt till den som uppdaterar sidan.