Skolbadkarets betydelse
Text av Agneta Larsson.
Vi vet inte mycket om detta badkar. Det vi vet är att det använts som skolbadkar, men vi vet inte vid vilken skola.
Var du elev vid Kubikenborgs skola kring sekelskiftet 1900 kunde du få bada i deras skolbadkar. Magda Andersson som växte upp med sina föräldrar i lärarbostaden vid Kubikenborgs skola minns skolbadet:
Där inrymdes bland annat Norrlands första skolbad med tio badkar, dusch och simbassäng. I lärarnas tjänstgöring ingick att en gång/vecka leda elevbad. Många studiebesök från de nordiska grannländerna förekom.
Även Nella Jonsson som var elev vid Kubikenborgs skola kan berätta:
Redan från 1899 fanns på Kubikenborgs skola ett badrum för eleverna. Det var nere i källaren. Mitt i källaren fanns en bassäng med ljummet vatten. Runt väggarna var träbänkar, där stod vi skolbarn med var sitt handfat. Vatten, tvål och rotborste fick oss rena. Vi hjälpte varandra att borsta på ryggen. Vårt rivjärn var tant Svea, pojkarna hade vaktmästaren till hjälp. Varannan vecka flickornas och varannan vecka pojkarnas tur att bli rena.
1935 togs badkar och simbassäng bort och ersattes av bastu och ett flertal duschar.
I Västeuropa under 1800-talets andra hälft var tanken på att förbättra hälsan och den personliga hygienen en utbredd idéströmning och begreppet ”folkbad” myntades.
I Sverige var det Svenska provinsialläkarföreningen som 1883 tog initiativet att sprida budskapet om ett hälsosammare liv genom bastubad. Helkroppsbad var inte vanligt förekommande under 1800-talet. Man tvättade sig sällan och då nöjde man sig med att tvätta av händer och ansikte.
I kampen för ett modernare och mer hygieniskt samhälle bildades även Svenska föreningen för Folkbad som förespråkade ”minst ett bad i veckan för varje svensk man och kvinna, gosse och flicka för höjande av folkhälsan till fosterlandets gagn”. Idén om folkbad mynnade ut i två huvudfåror, skolbad och badstugor.
Det första skolbadet i Sverige infördes vid Nikolai folkskola i Stockholm 1891. Tre år senare invigdes Norrlands första skolbad på Kubikenborgs skola i Sundsvall. I Sundsvall 1911 fanns fem skolhus. Två i centrala stan, ett i Böle och ett vardera på Södermalm respektive Östermalm.
I Sundsvalls kommunala handlingar kan man läsa:
Under år 1911 ha barnen liksom föregående år haft tillfälle att i skolans badinrättning erhålla varma bad med dusch. Badningen har i regel pågått hvarje läsdag kl. 11–13, och har varje barn erhållit ett bad ungefär var tredje vecka.
Under 1910 redovisas att antalet bad vid skolhuset på Skolhusallén under våren varit 4337 och under hösten 3446 med en kostnad av i medeltal 17,7 öre.
I takt med att det kommunala vatten- och avloppssystemet byggdes ut och bostäderna utrustades med toalett och badrum försvann behovet av skolbad. Badkaren kastades ut och kanske fick de en ny funktion som vattenho till glädje för en törstande ko.
Källor
- Kubikenborgs skola, DigtaltMuseum Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Minnen från en annan tid, sammanställda av Kubikenborgs skolas intresseförening
- Den nordiska badfrågan och det svenska folkbadet 1880–1950, av Karolina Wiell ur antologin Med tvål, vatten och flit, Hälsofrämjande renlighet som ideal och praktik ca 1870–1930
- Sundsvalls stads kommunala handlingar, Sundsvalls stads folkskolors berättelse för 1911
- Sundsvalls stads kommunala handlingar, no 1 1912, Hälsovårdsnämnden i Sundsvall årsberättelse för 1911.