Serveringskanna för kaffe från Café Orient i Sundsvall (SuM 05309). Kannan har tillhört Eivor Johansson, Sundsvall.

Denna kaffekanna kommer från Café Orient. Kannan med lock är tillverkad i porslin med ett ytterhölje av metall. I metallen är Orient graverat. Café Orient var ett av många populära kaféer i Sundsvall. Det fanns dessutom två Orient, dels ett äldre som låg på Storgatan 5 och så ett nyare kafé på Storgatan 33.

Café Orient, nedre och övre

1936 stod det hypermoderna ASEA:s nya affärs- och bostadshus klart på Storgatan 5. I en av husets affärslokaler flyttade Café Orient, kallat Nedre Orient in. Kaféet öppnade redan tio år tidigare av en driftig kvinna vid namn Bessie Holm, men med det nybyggda huset fick kaféet nya moderna lokaler i funkisstil.

I dagspressen beskrevs de nya kafélokalerna som ”en exposition i färger”. Bagerilokalerna innanför kaféet hade modern elektrisk bakugn och den senaste teknikens bakutrustning. Här fanns också en populär uteservering under sommartid.

1948 öppnade Bessie Holm ytterligare ett Café Orient, nämligen Övre Orient, då i det nybyggda Nobelstiftelsens hus på Storgatan 33.

Storgatan 33

Adressen Storgatan 33 bär på en lång historia. Här stod ett av stenstadens klassiska landmärken, Hellbergska huset. I huset bodde bagaren och fotografen Fredrik Wilhelm Hellberg som också var husets byggherre 1881.

Det fanns redan tidigt en servering på hörnet med ett skyltfönster fyllt av godsaker. Det sägs att Hellberg var den förste som introducerade wienerbröd i Sundsvall. På adressen växte också författaren Lars Ahlin upp.

Huset skadades svårt i den katastrofala stadsbranden 1888, men byggdes upp igen. 1947 revs Hellbergska huset och ersattes av Nobelstiftelsens hus. Här fanns både ölstuga och kafé under 1900-talet.

Övre Orient

Övre Orient var känt som ett lugnt och elegant kafé. När kaféet öppnade i slutet av 1940-talet var de trivsamma lokalerna inredda med eleganta möbler i rött och blått. Men det mest iögonfallande var den porlande fontän som fanns mitt i lokalen. Tidens musik strömmade från en AGA-Baltic radiogrammofon. På den två våningar höga vägg som mötte besökarna i entrén fanns en skog i nästan naturlig storlek, målad av konstnären Pharo Gagge.

Hit kom besökare i alla åldrar. Särskilt många var ungdomarna och skoleleverna, eftersom läroverket och flickskolan låg alldeles i närheten. Dessutom hade kaféet öppet till 22.00, vilket gjorde det populärt som fikaställe efter biobesök.

Kaféet bestod av två våningar. På nedre plan fanns en lång disk bakom glas med alla tänkbara bakverk att välja mellan. På övre våningen var det elegant inrett med fin utsikt över Norrmalm, Skolhusallén, Storgatan, Selångersån och även det vackra sluttningarna upp mot Norra Stadsberget.

Övre Orient serverade den sista koppen kaffe klockan 22.00 lördagen den första augusti 1965. Mary-Anne Börlin, en av servitriserna som varit med från starten för 17 år sedan, jobbade också den sista kvällen. Det blev herrkonfektionsfirman Henrix som övertog Orients lokaler.

Ska vi ta en fika?

Att gå på kafé och konditori för att ta en fika var ett populärt folknöje från 1900-talets början. Under mitten av 1900-talet hade Sundsvalls stad närmare 50 kaféer och konditorier. Gammal som ung, alla gick och fikade, vardag som helg. Men så hade det inte alltid varit. Länge var kafébesök något som bara män kunde ägna sig åt.

Kaffedrickandets historia

Kaffebusken sägs härstamma från de bergiga delarna av Etiopien. Buskens bär visade sig kunna ge en uppiggande dryck. Denna dryck började sen sin resa mot Europa via Turkiet och turkarna spred den vidare till Venedig i mitten av 1600-talet, där apoteken stod för försäljningen till en början. I slutet av 1600-talet började kaffehus öppnas runt om i storstäderna i Europa.

Kaffe och Sverige

Till Sverige kommer kaffet i början av 1700-talet och redan i mitten av samma århundrande fanns kaffehus i de större svenska städerna. De blev snabbt inneställen för intellektuella och politiskt intresserade.

Kaffehusen var dock inte öppna för alla. Kvinnor hade till en början inte tillträde utan fick dricka sitt kaffe hemma. Kaffe ansågs också till en början vara en dryck reserverad för de rika.

Det dröjde ända in på 1800-talet innan kaffet slog igenom hos allmänheten i Sverige. När arbetarklassen växte fram i det nya industrisamhället blev kaffet ett sätt att hålla hunger och trötthet borta. Särskilt kvinnorna hittade med kaffet ett sätt att träffas hemma hos varandra och prata om livets alla viktiga frågor.

Kafé

På 1830-talet började ordet kaffehus alltmer bytas ut mot kafé. Namnet konditori kom i början av 1800-talet. Dessa var ställen där besökaren kunde njuta av finare bakverk och konfekt till en kopp kaffe eller te.

Under 1800-talet började också kaféerna och konditorierna servera kvinnor. Trots detta var det länge inte förenat med ”god kvinnlighet” att som borgerlig kvinna bli sedd med att njuta av kaffe och bakelse på ett kafé.

Fika

Runt 1910 dök ordet ”fika” upp för första gången i svenska språket. Ordet tros härstamma från ett slangspråk där bokstäverna slängdes om och som förekom hos vissa yrkesgrupper. Att ta en ”kaffi”, blev ta en ”fika”. Idag är det ett vedertaget uttryck som innebär allt mellan en slät kopp kaffe och kaffe/te/läsk med goda tillbehör.

Kvinnligt företagande

Även om kaféerna till en början var en strikt manlig miljö så var det många kvinnor som började driva kaféer och fik under loppet av 1900-talet. En stor andel av Sundsvalls kaffeinrättningar hade kvinnor som ägare.

Det första kaféet som öppnade i Sundsvall var Mina Nordströms Café. 1891, tre år efter den stora stadsbranden, startade hon sin rörelse på Kyrkogatan 18 och hon drev den sedan i 54 år. Idag finns kaféet fortfarande kvar på samma ställe med namnet City Café.

Källor

• Historiebok för kakälskare. Dick Harrisson
• Sundsvallsminnen. Artiklar
• Intervju med Sven-Erik Stjernström.
• Staden som reste sig ur askan. Nils Johan Tjärnlund