Med lek och berättande tar vi oss tillbaka i tiden och lever oss in i en annan tid, till en plats där det var mycket annorlunda att vara barn jämfört med nu. Att bo och arbeta i skogen var de flesta tvungna att göra under delar av året.

Ni får hjälpa till med fäbodvallens sysslor – kärna smör, bära vatten, blåsa näverlur och koka kaffe. Det är många arbeten som barn måste göra. Det kan vara både tungt, skrämmande och svårt ibland. Vi tittar till fäbodens getter och får lyssna på spännande historier om skogens oknytt och vilda djur.

Tillsammans funderar vi på vilka skillnader det finns mellan att vara barn förr i tiden och nu. Hur känner och tänker vi när vi är i skogen idag?

I eldhusets skumma belysning och vid kokskjulets eld berättar vi om flickors och kvinnors ensamma och hårda arbete från tidig vår till sen höst. Det fanns en stolthet att bli anförtrodd gårdens kor och getter och att arbeta självständigt i skogen.

Men med ensamheten långt från hemmet och ansvaret kom också rädslan för det okända, mörkret och vilda djur. Med berättelsers hjälp kan vi visa hur fäbodjäntornas liv såg ut med arbete, stress, oro, stolthet och rädslor. Så olikt våra liv nu för tiden, men ändå med liknande känslor som vi kan känna idag.

Med utgångspunkt i historien jämför och funderar vi på hur vi ser på skogen idag och vad den betyder för oss och vårt samhälle.

Grundskolan, årskurs 1–3

Skolprogrammets innehåll knyts bland annat till följande kunskapsmål:

• Att leva tillsammans.

Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

• Att leva i närområdet.

Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.

• Att leva i världen.

Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnens rättigheter i enlighet med konventionen om barnens rättigheter (barnkonventionen).

Grundskolan, årskurs 4 - 6

Skolprogrammets innehåll knyts bland annat till följande kunskapsmål hos eleverna:

• Ökat utbyte och jordbrukets omvandling.

Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor. Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor.

• Hur historia används och historiska begrepp.

Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

Grundskolan, årskurs 7 - 9

Skolprogrammets innehåll knyts bland annat till följande kunskapsmål hos eleverna:

• Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, ca 1700-1900-tal. Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgrupper och människors levnadsvillkor. Samt vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan efter att påverka sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar osv.
• Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, ca 1900-nutid.
• Framväxten av det svenska välfärdssamhället. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. Samt hur historiska källor och berättelser om en familj eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.
• Hur historia används och historiska begrepp

Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser

Gymnasiet

Skolprogrammets innehåll knyts till bland annat följande kunskapsmål hos eleverna:

• Har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet,
• Kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling
• Har kunskaper om samhälls- och arbetsliv.
• Har kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia.