Lantrasdjuren
De djur som bor på Norra Berget är alla av svensk lantrastyp. Det är raser som fanns på svenska bondgårdar förr i tiden.
När vi gick från småskaligt och självförsörjande jordbruk till stora, mekaniserade gårdar ersattes de gamla raserna med importerade raser som gav högre avkastning av mjölk, kött och ägg.
Djuren på Norra Berget är av svensk lantras. Lantraser är djur som fanns på svenska bondgårdar förr i tiden och som, under århundraden, anpassat sig för att klara kalla vintrar och stundtals magert bete, men ändå se till så att det fanns mat på bordet. När vi sedan gick från småskaligt och självförsörjande jordbruk till stora, mekaniserade gårdar så ersattes de med importerade raser som gav högre avkastning av mjölk, kött och ägg. I slutet av 1900-talet var många av de gamla raserna hotade, och ett arbete påbörjades med att leta reda på och bevara lantraserna.
På Norra Berget finns Åsenfår, Lappgetter, Hedemorahöns och Mellerudskaniner året runt. På sommaren gästar Linderödssvin och Fjällkor.
Djuren är vanligtvis ute mellan klockan 8.00 – 14.30.
Lappgeten är en nyligen upptäckt lokal lantrasrest från norra Sverige, som härstammar från och är anpassad till renbetesmark. År 2001 tillvaratogs de första lappgetterna i norrländska Fatmomakke och 2004 hittades ytterligare två getter i Vilhelmina. Lappgeten är en normalstor till liten lantrasget. En del av lappgetterna är lite satta medan andra har mer normal kroppshöjd. De har ett något bredare huvud än övriga allmogegetter. De allra flesta är helt vita och har horn. Svarta, svartbrokiga eller delvis svarta eller grå djur förekommer sporadiskt.
Fjällko är vanligtvis utan horn. Oftast är de vita som grundfärg, men med röda, svarta eller grå inslag. Fjällko är en lantrasko och som sådan utpräglad mjölktyp, formad av det jordbruk med skogsbete och fäbodbruk som under de sista tvåtusen åren bedrivits i norra Sverige.
Höns som kacklar på dalmål
På Norra Berget har vi Hedemorahöns året om. De kommer från byn Trollbo. Hönsen springer gärna fritt på området. Under dagtid när deras lucka står öppen väljer de själva om de vill vara ute eller inne eller en liten stund av varje. De sover inomhus om natten. Höns är roliga djur och väldigt personliga individer. Alla våra höns har namn och du lär känna dem genom sina många och olika egenskaper. För att komma hönsen närmare, slå dig gärna ned i vår fina trädgårdsmiljö.
Fakta
Vetenskapligt namn: Gallus gallus domesticus
Ordning: Hönsfåglar
Familj: Fälthöns
Vikt: Tuppen 2-2,5 kg och hönan 1,5-2 kg
Könsmognad: 20 veckor
Ruvning: 3 veckor
Antal ungar: Upp till 20 kycklingar
Medellivslängd: Upp till 10 år
Äter: Växter och smådjur
Om Hedemorahönsen
Hedemorahöns är ofta mycket trevliga, sociala, lugna och orädda. De tycker om att ruva äggen och de tar väl hand om sina kycklingar. Enligt berättelser har de funnits i Hedemoratrakten så länge en kan minnas, och de är vår nordligaste lanthönsras. En icke ruvande höna lägger omkring 150 ägg per år och äggen väger 50-55 gram.
Fjädrarna
Fjäderfärgen kan vara svart, olika nyanser av blå (grå), vit, gul eller vetefärgad (röda tuppar) med eller utan spräcklig teckning. De har ofta inslag av annan färg i halskrage och sadel. Djuren har en karaktäristisk mycket tät och dunrik fjäderdräkt. Bidunet (bifjädern) som sitter på insidan av kroppsfjädrarna är välutvecklad. Det tyder på lång anpassning till ett kallt klimat. Fjädrarna på en del är av ullig struktur.
Nytta
Från hönsen får vi främst ägg, men det går också att ta vara på köttet från höns och kycklingar.
Historia
De tidigaste arkeologiska fynden av domesticerade höns i världen har daterats till cirka 3200 år f Kr. Tamhöns introducerades i Europa för cirka 3000 år sedan och i Skandinavien under järnåldern cirka 100 år f Kr. Ras-avel med tamhöns bedrevs tidigt framför allt i länderna runt Medelhavet och i USA. Hedemorahöns är en allmogehöna från Dalarna. Dessa höns har lång tradition som brudgåvor.
Mytologi
Att tuppen gal i gryningen har gjort den till en symbol för ljuset, eftersom det ansågs jaga bort onda krafter, och för uppståndelse eftersom solen går upp och dagen gryr. Tuppen försvarar och beskyddar sin flock vilket gör den till vaksamhetens och stridens företrädare. Den är också en symbol för manlighet.
I nordisk mytologi satt tuppen Gullkamme högst upp i trädet Yggdrasil. Hans uppgift var att väcka de godas förkämpar i Valhall när Ragnarök, jordens undergång, var nära.
Höns. Foto Norra Berget.
Mellerudskaninen är en lugn och snäll kanin av medelstorlek med kort päls och stående öron. Pälsen är svartvit med holländsk teckning eller albino. Den är tillsammans med Gotlandskaninen våra enda lantraskaninen. Till storlek och form påminner de om varandra, men Mellerudskaninen är lugnare i temperamentet och passar bättre som sällskapsdjur.
Linderödssvinet är inte så lång i kroppen som moderna raser. Den har en lite rund kroppsform med kraftiga och starka ben. Färgen är svartbrokig på vit/grå eller brun bottenfärg. De vita djuren har oftast stora svarta fläckar medan de bruna för det mesta har många små. Svinens naturliga sociala egenskaper har gjort dem lätta att tämja och att hålla som husdjur. Linderödssvinen trivs bäst när de får vistas utomhus, även vintertid, och har behållit sitt naturliga härdiga beteende.
Åsenfåren utmärks för sin härdighet, sina goda modersegenskaper och att de kan bli mycket tillgivna om man ägnar dem tid. De är små, tackorna väger ca 35-40 kilogram och baggarna ca 45-55 kilogram. Tackorna kan lamma året om men för det mesta brunstar de på hösten i oktober-november. Unga tackor får ofta ett lamm första gången och de äldre får ofta tvillingar. Trillingar förkommer i undantagsfall.
Föreningen Ringduvorna, som tillhör Medelpads Ornitologiska förening, sponsrar fågelmatningen på Norra Berget. Matningen finns mellan Gullgården och Värmestugan i Skyttepaviljongen.