Byggnadsvård och kulturmiljö

Storgatan från Strandgatan, 1955.

Sundsvalls historia präglas av havet, älvarna och skogen och rymmer en mångfald av berättelser och perspektiv, från förhistoria till nutid.

Definitionen över vad som är en kulturmiljö är bred. Människors spår och berättelser har skapat en mångfald av miljöer, inkluderad i både land och stad som fornlämning eller byggnad. Det kan vara påkostad arkitektur i stadens kvarter eller en enkel lada på landsbygden.

Kulturmiljön är ett allmänt intresse och ska beaktas i alla utvecklingsprojekt. Det gäller då att veta vad platsen berättar för historia och vilka spår som är viktiga att bevara.

Sundsvalls museum erbjuder rådgivning och vägledning inför såväl bygglov som planprogram.

Kommun

  • Bygglov och lokaliseringsprövningar
  • Kulturmiljöprogram
  • Rådgivning
  • Kulturhistoriska utredningar
  • Förslag på skydds- och varsamhetsbestämmelser

Företag, privatperson och förening

  • Rådgivning inför restaurering och bygglov
  • Färgsättningsprogram

Börja med att titta om din fastighet ingår i ett skyddat område eller sök på ditt fastighetsnummer på Bygg- och exploateringskartan.

Bygg- och exploateringskartan

Ditt behov

Ofta är det ett nytt behov som styr förändringen. Det kan handla om fasadrestaurering, takbyte, fönsterrenovering, kulöranalys, placering av ny toalett, utformning av balkong, energibesparing eller tillbyggnad.

Identifiera ditt behov och se sedan om det är möjligt utifrån de skyddsbestämmelser som gäller.

Avslag sker i syfte att bevara unika värden, men det går ofta att hitta alternativ som både tillmötesgår de nya behoven och tar hänsyn till arkitekturen.

Kontakta oss så hjälper vi dig att följa de riktlinjer som finns och anpassa dina behov efter dem.

Låt huset bestämma

För att äldre bebyggelse ska bevara sina unika värden gäller det att vårda dem efter deras egen arkitektur och byggnadstradition. Vi hjälper dig för att på bästa sätt bevara dessa värden.

Att förvalta en äldre fastighet handlar mycket om respekt för äldre tiders arkitektur och byggnadstradition samtidigt som vi ger plats för det nya. För att kunna göra det på bästa sätt måste du veta vilka material och metoder du ska använda.

Hållbart och giftfritt

Gamla hus har ett eget ventilationssystem som bygger på otätheter i stommen och en murstock som utgör hjärtat i huset. Materialen är naturens egna som trä, sten, tegel och kalk. Material som bevisat sin styrka i hundratals år och som kan underhållas.

Idag finns många nya material som bygger på att hus byggs täta och inte förväntas hålla mer än en generation. Att blanda gammalt med nytt kan bli förödande för en fastighet. Vid underhåll och restaurering på äldre bebyggelse är det därför viktigt att du väljer samma typ av material och metod som byggnaden ursprungligen haft.

Många nya kemiska produkter som plast, silikon, modernt kitt eller plastfärg kan inte kombineras med äldre material. Dels för att byggnader som ska bevaras ska kunna lagas om och om igen och dels för att de historiska värdena inte ska försvinna.

Det handlar också om att inte slösa med resurser eller orsaka skador som inte går att laga och som kan bli kostsamma för dig som fastighetsägare.

I Riksantikvarieämbetets Materialguide finns praktiska tips om hur man vårdar befintliga byggnadsmaterial.

Fler tips

Vy över Gudmundstjärn.

Foto: David Schreiner.

Sundsvall har många kulturmiljöer. Från järnålderns kulturlandskap och landsbygdens jordbruksmarker till 1800-talets sågverkssamhällen och stadsmiljöer, samt modern bebyggelse från 1900-talets mitt. De är viktiga för kommunens identitet och attraktion.

Spåren av oss människor skapar kulturella miljöer och yttringar som hjälper oss att tolka vår samtid, förstå det samhälle vi lever i och att trivas i de miljöer vi skapar.

Här följer några av de viktiga funktioner våra historiska miljöer och anläggningar fyller.

Kunskap och förståelse

Våra historiska miljöer ger oss förståelse för vad som hänt i vårt samhälle och varför det ser ut som det gör runt omkring oss.

Kulturmiljön är en källa till kunskap, bildning och upplevelser som bidrar till att skapa en känsla av hemvist, delaktighet och en förståelse för vår plats i tiden. Genom utforskandet av det förflutna tränas förmågan att förstå andra perspektiv och andra sätt att leva, vilket kan väcka engagemang för närmiljön och nyfikenhet vid mötet med andra människor. Däri ligger kulturmiljöarbetets potential att bidra till ett inkluderande samhälle i harmoni med miljön.

Riksantikvarieämbetet Kulturmiljöarbetet i Agenda 2030

Upplevelse för god livsmiljö

Vi talar ibland om ”platsens själ”. Sammantagna värden som skapar en positiv känsla och som många gånger avgör om människor väljer att bosätta sig på en plats eller inte. Ett av dessa värden är kulturmiljön och de historiska spåren.

Kulturmiljön bidrar till att öka attraktiviteten i ett område och människors välbefinnande. Äldre bebyggelse har också en mindre skala än den moderna och tilltalar människor i allt högre grad. Äldre arkitektur erbjuder också estetiska upplevelser, unika material och byggnadstekniker vi idag har svårt att ersätta.

Att verka för god livsmiljö är ett av de nationella målen.

Demokrati, identitet och tillhörighet

Kulturmiljön har också ett representativt och demokratiskt värde. Genom att bevara olika kulturmiljöer från skilda epoker och klasser skapas en mångfald av berättelser och miljöer som inkluderar fler.

I ett samhälle där vi är sedda och bekräftade känner vi tillhörighet och trygghet. Därför är det viktigt att inkludera nya kulturmiljöer och nya berättelser. Där inga spår finns kvar i landskapet kan en öppen yta, skogsparti, platsnamn eller funktionen vara förutsättningar för att skydda berättelsen eller minnet.

Kreativitet

Vi behöver även platser som erbjuder alternativa berättelser eller som uppmuntrar till uppfinningsrikedom och kreativitet. Vid sidan av de nya områdena vi bygger, eller de äldre stadsdelarna, behöver vi också de gamla industriområdena, lagerlokalerna och uthuslängorna. Dessa områden attraherar kreativa näringar och är viktiga för dagens stadsutveckling. Var plats har sin identitet. Den är viktig att ta vara på vid förändring.

Hållbar utveckling och kulturmiljön som ekonomisk resurs

Att värna om kulturmiljön är ett sätt att arbeta för en långsiktig hållbar livsmiljö. Förr tog vi större hänsyn till miljön och kommande generationer vid nya investeringar. En stor skillnaden mot idag, då vi bygger för stunden och river när det blir slitet. Här är Kulturmiljövården en stor resurs i att utveckla vår tid till ett hållbart samhälle.

Ekonomiskt värde

En plats som värnar om sin kulturmiljö visar en stark självkänsla och attraktivitet som kan främja såväl turism och upplevelseindustri som tryggt boende och rikt kulturliv.

Studier visar att områden med höga kulturhistoriska värden ökar byggnadens och områdets marknadsvärde. Allt fler är villiga att betala mer för att få de unika värden som äldre industribyggnader eller bevarad 1950-tals arkitektur erbjuder.

Även om landskap och all bebyggd miljö ska behandlas varsamt vid förändringar, finns det områden med särskilt höga kulturvärden. Sundsvalls kulturmiljöer är utpekade inom kommunens lokala kulturmiljöinventeringar, skyddade i detaljplaner, utpekade som riksintressen för kulturmiljövården eller skyddade som fornlämningar, kyrkor eller byggnadsminnen.

Kulturmiljö- och byggnadsinventeringar

Kommunens Kulturmiljö- och byggnadsinventeringar pekar ut ”särskilt värdefull bebyggelse”. Inventeringarna beskriver kulturhistoriska och tidstypiska bebyggelsemiljöer viktiga för Sundsvall. De omfattas av Plan- och bygglagens 8 kapitel § 13, 14 och 17. De avgränsade miljöerna i kulturmiljöinventeringen ska beaktas i översiktsplanering och i bygglovsärenden.

Sundsvallsminnen

Sök efter hus och kulturmiljöer på sundsvallsminnen.se.

Riksintressen

Kulturlandskap som anses vara av nationellt intresse för kulturmiljö är skyddade som riksintressen. Sundsvall har 14 riksintressen för kulturmiljövård och de skyddas enligt Miljöbalkens 3 kapitel som värdefullt kultur- och odlingslandskap. Områdena är utvalda för att representera olika kulturmiljöer i kommunen och är ett sätt att skydda värdefulla landskapsbilder.

Kommunen ansvarar för att beakta riksintressets värde i detaljplan och bygglovsärenden och skydda mot åtgärder som kan ge ”påtaglig skada” på dess kärnvärden. Här är landskapsbilden viktig att beakta och de enskilda objekten kan ha stor betydelse för riksintressets värden.

Inför förändring kan en miljökonsekvensbeskrivning bli aktuell. Underlaget ska underlätta för bedömning om förändringen utgör betydande miljöpåverkan eller ej. Anlita alltid antikvarisk expertis.

Fornlämningar

Fornlämningar och andra kulturminnen skyddas av Kulturmiljölagen. Inga ingrepp får göras i dessa lämningars närhet utan tillstånd från Länsstyrelsen. Enligt lagen är det förbjudet att förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning. Länsstyrelsen handlägger alla fornlämningsärenden.

Byggnadsminnen

En byggnad som har ett högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med högt kulturhistoriskt värde kan förklaras för byggnadsminne av Länsstyrelsen enligt Kulturmiljölagens 3 kapitel.

I Sundsvalls kommun finns 36 byggnadsminnen, de flesta inom Stenstan. De skyddas enligt särskilda skyddsbestämmelser och tillstånd ska alltid sökas hos Länsstyrelsen inför förändringar. Bidrag för restaureringar söker du också hos Länsstyrelsen.

Vy från Nora Berget och uppförandet av Sundsvallsbron.

Foto: Johanna Ulfsdotter.

Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön.

Ansvaret för kulturmiljön delas av alla.

Kulturmiljölagen 1 kap. 1 §

Kulturmiljön är ett allmänt och nationellt intresse som ska beaktas i alla situationer där den kan påverkas. Kommunen har möjlighet att skydda värdefulla kulturmiljöer genom skydd i detaljplan eller i områdesbestämmelser.

Lagstiftningen är både ett medel och ett verktyg för att nå de nationella och regionala målen med bevarande av kulturvärden. Lagstiftningen är tydlig med hur vi får hantera kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och hur vi ska beakta landskap- och miljövärden i samhällsbyggandet. Detta gäller både markförhållanden och bebyggelse som berörs vid förändring.

Plan- och bygglagen är den lag som reglerar planläggningen av mark, vatten och byggande.

PBL innehåller bestämmelser som gör alla kommuner skyldiga att upprätta en översiktsplan som visar på markanvändning och hur man tar hänsyn till de allmänna intressen som finns i hela kommunen. Lagen innehåller även föreskrifter om detaljplaner, bygglov, byggtillsyn och byggnadsnämndernas verksamhet.

Lagen syftar till att skapa goda förutsättningar för samhällsbyggandet där mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov.

Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning.

Plan- och bygglag 2 kap.

3 § Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,

6 § Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan,

Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.

Miljöbalken innehåller bestämmelser om riksintressen, kulturreservat, biotopskydd samt generella bestämmelser om miljöhänsyn där miljöbegreppet även innefattar kulturmiljön.

Kulturmiljön är ett av de allmänna intressen som ska beaktas för att god hushållning med mark- och vattenområden samt att fysisk miljö i övrigt ska uppnås. Fysisk miljö i övrigt avser den bebyggda miljön och landskapsbilden. Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling för att nuvarande och kommande generationer ska få en hälsosam och god miljö och att kulturmiljöer skyddas och vårdas.

Miljöbalken 1 kap.

1 § Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.

Miljöbalken skall tillämpas så att
1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan,
2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas,
3. den biologiska mångfalden bevaras,
4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och
5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.

Miljöbalken 3 kap.

6 § Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.

Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.

Kulturmiljölagens övergripande syfte är att säkra nuvarande och kommande generationers tillgång till en mångfald av kulturmiljöer. I kulturmiljölagen finns bestämmelser som skyddar byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen, fornminnen, kulturföremål och ortnamn.

Kyrkor, byggnadsminnen och fornlämningar

Alla ärenden gällande byggnadsminnen, kyrkor och fornlämningar ska kommuniceras med Länsstyrelsen. Kommunen ansvarar för att uppmärksamma och beakta kyrkor, fornlämningar och byggnadsminnen som upptäcks eller finns berörda i den översiktliga planeringen, i bygglovsärenden och i utfärdande av detaljplaner.

Kulturmiljölagens bestämmelser om kyrkor och byggnadsminnen gäller parallellt med plan- och bygglagens bestämmelser. Hänsyn, varsamhet och förvanskningsförbud gäller även för dem och bygglov behövs för det som är bygglovspliktigt.

Om den planerade åtgärden ligger i närheten av en fornlämning eller ett fornlämningstätt område ska alltid Länsstyrelsen kontaktas för bedömning.

Kulturmiljölag 1 kap.

1 § Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön. Ansvaret för kulturmiljön delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter ska visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön undviks eller begränsas.

Bestämmelserna i denna lag syftar till att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer tillgång till en mångfald av kulturmiljöer. Lag (2013:548).

2 § I denna lag finns bestämmelser om ortnamn, fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen, om utförsel och återlämnande av kulturföremål samt om militär användning av kulturegendom.

Länsstyrelsen har ansvar för det statliga kulturmiljöarbetet i länet.

Riksantikvarieämbetet har överinseende över kulturmiljöarbetet i landet.

Kontakt

Björn Paulsson Byggnadsantikvarie

060-19 18 52, 070-190 78 83

Sundsvalls museum
Kulturmagasinet
851 96 Sundsvall

Var sidan till hjälp?

  • Om du lämnar personuppgifter här kommer vi att behandla dessa enligt dataskyddsförordningen GDPR. Läs mer på sundsvall.se/personuppgifter. Det du skriver skickas direkt till den som uppdaterar sidan.