Almanack– mer än en kalender

En almanacka uppspikad i taket ovanför korna kunde rädda dem från baran. Det berättar Brita Lotta Sundström från Stöde vid förra sekelskiftet.

Baran var en förtrollning där kor kunde mjölkas på avstånd av den som förtrollat dem. Hur kom det då sig att det blev en almanacka Brita spikade upp i taket? Det vet vi inte, men vi kan försöka förstå hur hon tänkte.

Almanackan tillsammans med bibeln var länge de enda två böcker som fanns i de flesta hem i Sverige. Det skrivna ordet var speciellt och heligt, ja, nästan magiskt. Att spika i bibeln uppskattades inte av prästen och vad tog en då, jo almanackan.

Redan på 1600-talet trycktes de första svenska almanackorna och de blev vanliga från mitten av 1700-talet. Här fick läsaren förutom årets dagar en salig blandning av fakta och spådomar.

Helgdagar, namnsdagar, månens, solens och andra himlafenomens rörelser blandades med väderspådomar, medicinska råd och vetenskapliga artiklar. Innehållet skiftade väsentligt, speciellt spådomarna, beroende på vem som var tillverkaren.

När populariteten steg under 1700-talet insåg kungamakten möjligheten med almanackan. Kungliga svenska vetenskapsakademin hade 1747-1972 monopol på att trycka almanackor i landet. Med innehållet bestämt av statsmakten.

När vetenskapsakademin tog över ansvaret för innehållet upphörde spådomarna till att börja med. Det blev ett sådant motstånd från köparna att de kort därpå tog tillbaka de populära väderspådomarna, förslagen på bästa tiden för att åderlåta sej och de livsviktiga råden om den bästa tiden för sådd och skörd.

Var sidan till hjälp?

  • Om du lämnar personuppgifter här kommer vi att behandla dessa enligt dataskyddsförordningen GDPR. Läs mer på sundsvall.se/personuppgifter. Det du skriver skickas direkt till den som uppdaterar sidan.