Tillsammans ska vi möta behoven av kompetens

Sundsvalls företag och organisationer ser ett behov av att kunna rekrytera både på kort och lång sikt. Det gör vi också.

Ett par mitt emot varandra vid ett bord med kaffe, penna och papper.

Foto: Pixabay

Tillsammans med Näringslivsbolaget, Mittuniversitetet, Region Västernorrland och Arbetsförmedlingen arbetar Sundsvalls kommun aktivt med att möta företagens och organisationernas behov av kompetens.

Genom Sundsvalls väg framåt skapar vi en hållbar struktur för att möta just dessa behov.
Vi gör insatser i form av olika evenemang och digitala aktiviteter. Det kan handla om hjälp till att starta eget och anpassningar av utbildningar bara för att nämna några.

Under 2021 planeras flera informationstillfällen och branschdagar. Det blir fokus på starta eget, karriärvägledning utifrån Arbetsförmedlingens digitala tjänster och Mittuniversitetsdagar om utbildningar inom bristområden.

5 000 nya jobb till 2030. Det är målsättningen med satsningen Sundsvalls väg framåt. Inom ramen för Kompetensförsörjning är målet att aktivt möta företagens och organisationernas behov av kompetens, på kort och på lång sikt. Vi synliggör, samordnar och erbjuder aktiviteter och åtgärder som leder till arbete och egenförsörjning. Det kan exempelvis handla om utbildning eller hjälp till att starta eget.

Privata och offentliga arbetsgivares rekryterings- och kompetensbehov i Sundsvalls kommun har identifierats via en enkät som tagits fram av Näringslivsbolaget och Kommunstyrelsekontoret.

Arbetsförmedlingen har sammanställt ett statistikbaserat underlag gällande förväntat kompetensbehov per bransch för Västernorrland.

Kartläggningen kommer även att kompletteras med bristyrkesindex baserat på Arbetsförmedlingens yrkesprognos när aktuellt sådan finns tillgänglig.

Den individuella kompetenskartläggningen sker i två steg. Det första skedet hanteras av arbetsgivaren, Trygghetsrådet TRR och Trygghetsfonden TSL. I steg två blir Vuxenutbildningen och Arbetsförmedlingen aktiva tillsammans med parterna i steg ett.

Genom kartläggningen i första skedet tydliggörs individens kompetens, önskemål och behov av kompetensutveckling genom coachning. I nästa skede fortsätter arbetet med att stärka individen till exempel genom stöd hos Studie- och yrkesvägledare, förberedande och stödjande kurser och insatser för att få elever att komma till studier, matchning, eller kompetensutveckling genom utbildning eller praktik.

Kartläggningen ger oss även en sammanräknad bild av utbudet av kompetens hos målgruppen.

Utifrån kartläggning av arbetsgivarnas och individernas kompetensbehov synliggörs både individens och arbetsmarknadens behov av utbildning.

Ett arbete har påbörjats med att kartlägga möjligheterna att skapa en gemensam digital utbildningsplattform för Västernorrland, för att skapa en överblick över det samlade regionala utbildningsutbudet.

För att höja utbildningsnivån i och bistå den eventuella yrkesväxlingen som det finns behov av har ett nytt så kallat Lärcentrum startats upp i Sundsvall under Vuxenutbildningen i februari 2021. Målet är att skapa flexibla lärmiljöer för medborgarna som studerar på plats eller på distansutbildningar. Planerade aktiviteter är exempelvis utveckling av fysisk lärandemiljö, översyn av fjärr och distansstudier och ökat studiestöd till studerande.

Här erbjuds den studerande bland annat hjälp att komma igång, stöd i sitt lärande från lärare och annan personal, hjälp med tekniken samt möjlighet att möta andra studerande.

Medel för uppstarten kommer från det stadsbidrag om drygt sex miljoner kronor som beviljades i januari för att utveckla de sju kommunerna i Västernorrlands respektive Lärcentrum, där Sundsvall alltså bygger upp ett helt nytt Lärcentrum.

Yrkeshögskolan erbjuder från och med hösten 2021 fler kursstarter än nån gång tidigare, sju olika utbildningar. Om allt går enligt plan kommer Yrkeshögskolan ha cirka 250 studerande i höst.

De sju utbildningarna är Specialistundersköterska inom barnsjukvård, Specialistundersköterska inom akutsjukvård, Medicinsk sekreterare/Vårdadministratör, Säkerhetssamordnare, Paralegal – juridisk handläggare, Redovisningsekonom med lönekompetens och Arbetsmiljöingenjör.

Inför 2022 kan fler nya utbildningar bli aktuella, bland annat IT-tekniker, Byggarbetsledare och Polisadministratör.

Yrkeshögskolan undersöker även möjligheterna att ansöka om korta utbildningar som ett komplement till ovanstående utbildningar.

Yrkesvux är gymnasiala yrkesutbildningar som utformas utifrån arbetsgivarnas behov av kompetens och som synliggörs från bland annat Arbetsförmedlingens och kommunens/Näringslivsbolagets prognoser och undersökningar. Anställningsgraden efter en genomgången yrkesutbildning ligger i genomsnitt på 80 procent.

Tre nya gymnasiala yrkesutbildningar med sex inriktningar skapar nya arbetstillfällen och matchar arbetsgivarnas behov: Industritekniskt program, inriktningarna CNC-operatör, underhållstekniker, plåt- och svetsare. Fordonsprogrammet, inriktningarna fordonsmekaniker och lastbilsmekaniker samt Naturbruksprogrammet, inriktning skogsmaskinförare.

Totalt finns idag 24 gymnasiala yrkesutgångar. Cirka 650 elever läser just nu dessa utbildningar. Med de nya bidragen räknar Vuxenutbildningen med att ytterligare cirka 150-200 elever ska kunna läsa någon form av Yrkesvux.

Fyra jobbspår finns (där eleverna kombinerar Svenska för invandrare/Svenska som andraspråk och yrkessvenska): bygg, buss, restaurang, våningsvärd+ påbyggnad.

Utöver detta planeras en ny lärlingsutbildning med inriktningen slaktare inom Livsmedelsprogrammet.

Inom Vuxenutbildningen finns gymnasiala utbildningar inom Vård och omsorg samt
Barn och fritid. Totalt finns cirka 290 elevplatser inom de två områdena med olika utbildningsformer för att anpassa utifrån olika elevgrupper. Vi arbetar med ett språkutvecklande arbetssätt genom hela utbildningen, samt erbjuder en förlängd utbildning som är språk- och arbetsintegrerad. Eleverna läser svenska, svenska som andraspråk på gymnasial nivå, som yrkessvenska.

Vi arbetar också med uppdragsutbildning kopplat till yrkesutbildningarna samt inom svenska som andraspråk på grundläggande nivå i samarbete med Vård- och omsorgsförvaltningarna inom Sundsvall och Timrå för medarbetare som arbetar inom äldreomsorgen.

Att kompetensförsörja vård och omsorg är en gigantisk utmaning i hela landet, och sammantaget kan vi konstatera att det av allt att döma inte kommer att vara möjligt att kompetensförsörja vård och omsorg inom ramen för befintligt sätt att organisera, bemanna och utbilda för verksamheten, varken på lokal eller nationell nivå.

Hos MIUN finns tankar om att utveckla en ny centrumbildning: ”Framtidens vård och skola”. Mot bakgrund av de mycket stora utmaningar som beskrivs ovan har följande forskningsområde lyfts in i diskussionen:
Hur kan vård och omsorg organiseras för att möta kompetensbehoven och upprätthålla/möta ökande krav på kvalitet?

  • Hur organiserar vi arbete och utbildning så att hela den potentiella arbetskraften tas tillvara och ges förutsättningar på rätt nivå?
  • Vilka nya yrkeskategorier behöver utvecklas?
  • Vad ska framtida utbildningar innehålla för respektive yrkeskategori?

Vi bedömer att detta är ett mycket viktigt och nationellt intressant forskningsområde. Huruvida det kommer att ingå i MIUNs satsning är i dagsläget oklart, likaså Vård- och omsorgsförvaltningens intresse för detsamma. Insatser för förankring pågår. Läs mer i ett inlägg om Sundsvalls väg framåt av Mittuniversitetets kommunikationschef Kicki Strandh.

Validering innebär en värdering av kunskaper och kompetenser som en person skaffat sig genom studier eller samhällsliv och arbetsliv. Det är viktigt att välja rätt typ av validering mot bakgrund av vad man önskar uppnå: Betyg, anställningsbarhet, tillträde, eller tillgodoräknande.
Tillämpningen av olika typer av validering ska utvecklas, och stöd till varslande företag kring validering ska tas fram. Vad ska samlas ihop inför validering, hur kan man beskriva kompetenser att ha med i validering, hur kan man göra för att synliggöra tysta kunskaper?

För varslade SCA anställda genomfördes under februari och mars temadagar i syfte att skapa framtidstro, visa på möjligheter och nya arbetstillfällen. Konceptet togs fram tillsammans med SCA. Deltog gjorde Sundsvalls kommun, arbetsgivare med anställningsbehov, utbildningsanordnare, Arbetsförmedlingen och Trygghetsrådet TRR, Trygghetsfonden TSL. Planen var från början ett antal ”fysiska dagar”, men i rådande pandemi har dagarna covidanpassats och genomförts digitalt.

Olika teman kommer att erbjudas mot bakgrund av möjligheter kopplat till ny anställning, till utbildning och till eget företagande. Lättillgängligt informationsmaterial kommer finnas på webben.

En avgörande förutsättning för möjligheten att erbjuda utbildningar som matchar arbetsgivarnas efterfrågan och skapar möjligheter till nya anställningar för personer som sägs upp är aktiva arbetsgivare, exempelvis i att ta emot olika typer av praktikanter. Här har arbetsgivarna ett ansvar för och engagemang i hur vi kan hjälpas åt att ”få igång systemet”, få näringslivet att ta varandra i hand över detta.

FAKTA: Ordinarie deltagare i den operativa gruppen är:

  • Sundsvalls kommun: Kerstin Nordensson, Jennie Sjögren, Kjell Andersson, Annelie Hjelm, Annette Hultén (Individ- och arbetsmarknadsförvaltningen, Vuxenutbildningen), Maria Skalin (Individ- och arbetsmarknadsförvaltningen) och Gunnel Åhlund (Kommunstyrelsekontoret)
  • Näringslivsbolaget: Eva Nyh Hederberg
  • Mittuniversitetet: Kicki Strandh
  • Region Västernorrland: Maria Lidgren, Johan Vinther
  • Arbetsförmedlingen: Linda Viklund, Mikael Eriksson, Mats Lindström
  • SCA: Mia Berglund, Stina Danielsson, Henriette Jakobsson

Var sidan till hjälp?

  • Om du lämnar personuppgifter här kommer vi att behandla dessa enligt dataskyddsförordningen GDPR. Läs mer på sundsvall.se/personuppgifter. Det du skriver skickas direkt till den som uppdaterar sidan.
  • Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.