Svartviks industriminnen

På Svartviks industriminnen finns flera konstverk i utomhusmiljön som du kan ta del av. I juni 2025 invigde vi Lekande pojke som kompletterar den utomhuskonst som finns på samma område sedan tidigare. Skata av Björn Gimstedt placerades ut 2024 och Lejon i landskap av Camilla Bergman, bördig från Njurunda, invigdes 2023.

Under 2025 pågår arbete med att ta fram en utvecklingsplan med fokus på att utveckla Svartviks industriminnen som kulturhistoriskt besöksmål och evenemangsarena. Planen ska vara ett stöd i den långsiktiga utvecklingen av området. Arbetet med att ta fram planen skett i dialog med medborgare, föreningar och företagare bland annat genom dialogdagar, enkät och möten.

Vill du veta mer är du välkommen på Öppet hus i herrgården 29 november klockan 12.00-16.00. Kort presentation av utvecklingsplanen klockan 13.00 och klockan 14.00.

Öppet hus är en del i Jullördag i Svartvik med hantverk, julsånger, ljusstöpning, knallar, fotografering, grötservering och tomte.

Det började på 1820-talet med upprensningar av Ljungan för flottning och utlastning av brädor och plank från inlandets vattensågar. Därefter avlöste olika trävaruindustrier varandra under 150 år. Bland annat fanns här skeppsvarv, ångsågar, hyvleri, låd- och trähusfabrik. Kronan på verket var Europas största fabrik för tillverkning av sulfitmassa.

Sulfitfabriken slog igen 1974. Efter tio års förfall började Svartviks resa mot att bli ett besöksmål där historia samsas med konst, hantverk, kulturupplevelser och evenemang.

Lastageplats

1820 anlägger Kungliga Strömrensningskommittén Svartviks lastageplats. Sågade trävaror från Matfors stora vattendrivna sågverk flottas nedför Ljungan till Svartvik för transport ut i världen. 1832-1891 var Svartviks Herrgård säte för James Dickson & Co:s norrlandsimperium. Företaget ägde skogar och industrier från Ljusnan i söder till Umeälven i norr.

Skeppsvarv

1832 startar Dickson & Co ett skeppsvarv i Svartvik. Där byggs 34 segelfartyg mellan 1837 och 1862.

Ångsåg

1874 står den första sågen i Svartvik färdig. 1906 brinner den ner. 1877-1878 bygger James Dickson & Co ytterligare en ångsåg, där de sågar fram till 1942.

Massaepoken

1891 köper ett konsortium av sågverkspatroner i Sundsvall Svartviksindustrierna. Sågverksindustrin går in i en lågkonjunktur och företaget börjar satsa på tillverkning av pappersmassa. Svartviks sulfitfabrik tillverkar sulfitmassa mellan 1906 och 1974. Fabriken är Europas största producent av sulfitmassa under en period. 1934–1974 ingår Svartvik i Svenska Cellulosa Aktiebolaget (SCA).

Industriminne

Sundsvalls kommun, föreningar och företag i Svartvik arbetar med att utveckla området som industriminne och besöksmål, att berätta historien om och bevara arvet efter den skogsbaserade industrin i Sundsvallsdistriktet och efter människorna som levde under sågverksepoken.

Svartviks Herrgård

Herrgården i Svartvik är byggd omkring år 1820. Kungliga Strömrensningskommittén använde den som utgångspunkt för sitt arbete med att göra Ljungan farbar. Detta var startskottet för industriepoken i Svartvik. Under de följande 150 åren bodde disponenter och direktörer för olika industrier på herrgården. Bland annat James och Oscar Dickson och norrmännen Oscar Midling och J. C. Barth.

Norra flygeln

Herrgårdens flyglar är byggda samtidigt som herrgården, omkring 1820. Den norra flygeln var från början fähus, stall och drängstuga. I slutet av 1800-talet användes flyglarna som förråd och som bostad för guvernanter, informanter, hembiträden och kuskar. Efter industriepoken var norra flygeln föreningslokal och turistinformation. Nu använder lokala konstnärer och hantverkare den.

Södra flygeln

Södra flygeln fungerade ursprungligen som kontor för tulluppsyningsmannen vid Svartviks lastageplats. Flygeln rymde även brygghus och bagarstuga. Genom åren har den varit både kontor och privatbostad.

Östra och västra längan

Alla herrgårdar behöver ekonomibyggnader. I Svartvik låg dessa dass, vedbodar, bagarstuga och olika förråd norr om själva huvudbyggnaden, i de rödmålade östra och västra längorna. Idag finns där små butiker med hantverk och retroföremål, och tittskåp som berättar om Svartviks historia. Intill västra längan ligger ett garage som idag används för utställningar och event.

Kägelbanan

Kägelspelet har flera tusen år på nacken. Till Sverige kom det under 1500-talet och blev populärt i de norrländska herrgårdsmiljöerna i mitten av 1800-talet.

I Svartvik byggdes en kägelbana på 1850-talet. Den revs 1953 och en ny kägelbana tillkom 1994 på samma plats. Banan är uppförd i 1890-talsstil efter originalritningar från Kubikenborgs Herrgård.

Förråd och innergård

Vid varje bruksherrgård fanns en mängd olika typer av förråd. Hästar, kor, får och grisar behövde tak över huvudet och matvaror, spannmål och grönsaker krävde förvaring. Många av förråden är numera rivna eller ombyggda. En byggnad kan du se på Norra Berget, det så kallade Svartviksmagasinet. Byggnaden flyttade till Norra Berget 1983.

Stallet

Det före detta stallet är från 1890-talet. Som mest stod där ett tiotal hästar för timmerkörning och bud till staden. Under 1930-talet blev hästarna ersatta av bilar och stallet blev i stället garage. Idag är det före detta stallet bland annat kafé och besökscentrum, konferenslokal och forskningsbibliotek. Här hittar du också utställningen "Från lastageplats till industriminne".

Verkstaden och smedjan

Smedjan i Svartvik har funnits ända sedan lastageplatstiden på 1820-talet. Smedjan kompletterades med en mekanisk verkstad på 1870-talet för att utföra reparationer åt ångsågarna och massafabriken. I samarbete med sulfitfabriken drevs en verkstadsskola för ungdomar i lokalerna under 1950-och 1960-talen. Nu finns amatörteater och krukmakeri i lokalerna.

Pannhuset och lokstallet

Pannhuset är den sista resten av sågverken i Svartvik. Det är byggt 1877-1878 för de tre ångmaskiner som drev Norra Sågens 12 sågramar. Ångmaskinerna eldades med avfall, spån och plankstumpar från sågen. Söder om pannhuset stod tidigare en 35 meter hög skorsten. Skorsten revs 1948 för att lämna plats åt ett industrispår. Idag använder en förening för järnvägsintresserade lokstallet.

Röda förrådet

Under sågverksepoken förvarades extra kättingar, sågblad, ramar, hakar, ramfett, med mera i röda förrådet. Byggnaden är med på kartor från 1873, men är troligen äldre än så. Precis som de andra ekonomibyggnaderna var förrådet rödmålat, till skillnad från det vita och finare herrgårdsområdet.

Svartviks kyrka

1851 fick Svartviksborna egen kyrka. I den var även folkskolan inrättad (på övervåningen) och prästbefattningen var kombinerad med lärarsysslan. Kyrktornet tillkom på 1870-talet. Den enkla kyrkan fick sin nuvarande utformning i samband med en ombyggnad 1917. Idag är kyrkan en populär vigselkyrka och tillhör Njurunda församling.

Vattentornet

I Svartvik finns ett av Sveriges äldsta vattentorn för tvätt av brädor och plank från Matfors sågverk. Senare har det fungerat som badhus, tvättstuga och flygspaningstorn under andra världskriget.

Hyvleriet

Med sin utsmyckade tegelfasad mot sjösidan var Hyvleriet Svartviks ansikte mot världen. Huset har haft många funktioner sedan det stod färdigt 1906. Brädor och plank från sågen gjordes jämna och fina på övervåningen under sågverksepoken. Nedervåningen rymde en lådfabrik för brädstumparna som blev över. Lådorna var populära hos Spaniens apelsinodlare. När sågen slog igen 1942 blev Hyvleriet tillverkningsplats för trähus. Under senare år har byggnaden varit bilskrot och teater. På taket står det fortfarande Begagnade bildelar.

Svartvik Café och Butik

Kontakt: 073-096 29 31, info@svartvikcafe.se

Facebook, https://www.facebook.com/svartvikcafe

Handcrafted history

Handcrafted Historys facebook, https://www.facebook.com/handcraftedhistory

Hotell Aina

Kontakt: 060-56 16 10

hotellaina.se

Keramikverkstan Petter

keramikverkstan.nu

Maria Mäki - dokumentärfotograf

Maria Mäkis facebook, https://www.facebook.com/mariajomaki

SV-ART Konst i Svartvik

SV-ARTs facebook, https://www.facebook.com/konstisvartvik

Svartviks Kulturarv

svartvikskulturarv.se

Sällskapet Ostkustbanans vänner

okbv.se

Teaterföreningen Svartviksspelet

svartviksspelet.se

Återbrukets sommarloppis och kuriosa

Återbruket i Sundsvall AB

Kontakt: 070-887 74 99, aterbruketab@gmail.com

Återbruket i Sundsvall ABs webbplats: https://www.xn--terbruket-42a.com/

Bli en del av Svartviks industriminnen

Är du intresserad av att driva verksamhet på området?

Kontakta oss gärna!

Till Svartviks industriminnen är det enkelt att ta sig med busslinje 120 eller via gång- och cykelväg från centrala Sundsvall eller Njurunda. Kommer du med bil finns det en stor parkering precis vid entrén.

Adressen är Svartviksvägen 22, 862 33 Kvissleby.

Hitta på området

Vi arbetar med att iordningställa fler lokaler på området. Är du intresserad av att ha verksamhet på Svartviks industriminnen kontakta oss gärna.

Alla våra skolprogram är kostnadsfria och utgår från det som är angeläget att lära sej i skolan idag.

Mer information om våra skolprogram i Svartvik hittar du på sundsvall.se/skolprogram.