Skönsmomodellen

Skönsmomodellen används av verksamheter inom socialtjänsten i Sundsvall för att hitta nya arbetssätt som utgår från vad som är viktigast för brukaren.

 Modellen som lett fram till bättre arbetsmiljö för medarbetarna, högre kundnöjdhet och positiva effekter på ekonomin ska enligt beslut i socialnämnden på sikt användas i samtliga verksamheter i socialtjänsten.

Här kan du läsa om bakgrunden och om metoden som ligger till grund för Skönsmomodellen.

Se filmen om vad Skönsmomodellen handlar om:

Hur arbetssättet fick sitt namn

Under våren 2012 genomfördes första steget i ett omfattande utvecklingsarbete i Sundsvalls kommunala hemtjänst, där hemtjänsten i Skönsmon kom att bli pilotgrupp. Deras utvecklingsarbete kom därför att få det namnskyddade namnet Skönsmomodellen.

Hur allting startade

Bakgrunden var att socialtjänsten sedan 2010 använt Lean som verksamhetsutvecklingsstrategi. En utvärdering av leanarbetet visade att organiseringen av arbetet hade påverkats, till exempel i vilken ordningsföljd som uppgifter utfördes och vem som gjorde vad. Man blev helt enkelt bättre på att göra det man redan gjorde. Däremot hade själva arbetsinnehållet inte påverkats nämnvärt. Man såg också att dåvarande styrning och sättet att leda inte gav rätt stöd för att kunna lyckas bättre.

Vid samma tid togs politiska beslut att konkurrensutsätta hemtjänsten enligt lagen om valfrihetssystem, LOV. Det ställdes nya krav på att förstå hela hemtjänstprocessen för att i framtiden kunna styra den på rätt sätt.

Några av nyckelpersonerna inom leanarbetet hade tidigare kommit i kontakt med Vanguardmetoden, som är en ”översättning” av lean till tjänste- och service-sektorn, och tänkte att metoden kunde passa för ändamålet. Hemtjänsten i Skönsmon nappade på erbjudandet att bli pilotgrupp.

Skönsmons hemtjänst hade vid projektets start 33 vårdbiträden och undersköterskor. Antalet brukare uppgick till 130 personer. Upptagningsområdet bestod av tre stadsdelar med stor andel äldre i befolkningen. Alla brukare bodde i eget boende, både villor och lägenheter. Den äldsta brukaren var 97 år och den yngsta 53 år.

Den modell som utvecklades och prövades i Skönsmon och som ledde till ett helt nytt sätt att arbeta fick namnet Skönsmomodellen och har nu använts av samtliga hemtjänstgrupper i Sundsvalls kommunala hemtjänst. Ett implementeringsarbete som har pågått 2014-2016

Metoden

Den metod som användes i Skönsmons förändringsarbete var Vanguardmetoden, vars grundtanke är att förändring måste baseras på kunskap. Man måste förstå vad som sker och varför. Förändringsarbetet sker i tre faser där innehållet i varje fas bygger på resultatet i den förra. Vanguardmetoden bygger på systemteori, (att förstå organisationer som ett system) och interventionsteori, (att genomföra förändringar i organisationer). Chefer och medarbetare arbetar aktivt tillsammans med att lösa faktiska problem i verksamheten samtidigt som man lär sig en metod.

Chef och medarbetare går tillsammans igenom tre systematiska steg:

1 Check
Under fasen check studerar man den nuvarande verksamheten för att få kunskap om vad som sker och varför. Utgångspunkten är syftet med verksamheten utifrån brukarens perspektiv. Målet är att få kunskap om hur väl vi tillgodoser våra brukares behov.

2 Plan
Under plan testas i (mindre skala), olika sätt att förbättra resultaten i förhållande till syftet . Utgångspunkt är kunskapen från check om vad som är viktigt ur brukarens perspektiv. Målet är att skapa insikt om vad som behöver göras för att det ska bli bättre och så småningom komma fram till hur arbetet ska organiseras.

3 Do
Under do genomförs den plan för införande av ett ”nytt system” som tagits fram under plan. Exempelvis brukar roller, ansvar och uppföljningssystem vara i behov av förändring.

Medverkande

Fjorton personer, från vårdbiträden och undersköterskor till biståndshandläggare, distriktssköterska och områdeschef fick inledningsvis fem veckor på sig för att i en första omgång ta reda på hur verksamheten egentligen fungerade – och vad som skapade ett värde för brukarna i hemtjänsten.

Resultat

Vad är viktigt för brukaren

Under fasen check identifierade gruppen vad som är viktigast för våra äldre. Resultatet fick gruppen fram genom att involvera brukarna, bland annat genom att ställa frågan – ”Vad är viktigt för dig?”

Svaret de fick var:

  • personalkontinuitet – att det är så få personer som möjligt som besöker dem
  • omsorgskontinuitet – att hjälpen eller stödet ges på lika sätt oavsett vem som kommer
  • tidskontinuitet – att hjälpen eller stödet ges vid ungefär samma tid varje gång
  • information som är lätt att förstå – till exempel om kostnaden redan vid första kontakten

Slöserier

Exempel på några slöserier som gruppen hittade i det gamla systemet:

  • Innan hjälpen kommer igång blir den äldre kontaktad av många olika personer ifrån olika funktioner
  • Det sker många överlämningar mellan personer i olika funktioner. Exempel: För att lösa ett problem eller svara på en fråga behöver ofta flera funktioner eller nivåer i organisationen vara inblandade
  • Vi använder många vikarier
  • Vi ger ofullständig information till varandra och till brukarna

Utifrån resultatet frågade sig gruppen varför slöserierna uppstår och framförallt vad det får för konsekvenser för brukarna. En konsekvens som gruppen fann var att att slöserierna leder till otrygghet hos brukarna.

Vad ledde kartläggningen till

Sundsvalls hemtjänst Skönsmon, kunde utveckla ett nytt arbetssätt för att bättre kunna möta brukarnas behov. Tillsammans med brukarna utvecklade de sin egen verksamhet. Kontinuiteten har förbättrats, numera känner brukare och personal varandra. Utvecklingsarbetet i Skönsmon under 2012 och 2013 har lett till att personalen idag arbetar utifrån nya arbetsprinciper med utgångspunkt i vad som är viktigt för deras brukare och syftet med verksamheten.

Det nya arbetssättet bygger på hög personalkontinuitet kring varje brukare vilket i sin tur har resulterat i ökad kvalité på stödet/hjälpen till brukarna och ökad arbetsglädje hos personalen till oförändrade kostnader. Sammanfattningsvis rör det sig om metodutveckling för höjd kvalité som innehåller delar såsom kunskapsutveckling, analys och ledning.

De goda resultat som uppnåtts och det faktum att både chef och medarbetare i hemtjänsten i Skönsmon har utvecklat sin kompetens att själva förbättra sin verksamhet systematiskt, har lett till att socialförvaltningen nu har infört arbetssättet i samtliga hemtjänstområden i Sundsvalls Hemtjänst.

Nästa steg

Nästa steg i socialtjänstens utvecklingsarbete blev att utveckla Skönsmomodellen inom hemtjänsten genom att involvera samtliga professioner i kedjan, det vill säga biståndshandläggare, distriktssköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter för att prova effekterna av tvärprofessionella team runt varje brukare.  Utvecklingsarbetet har också kommit igång inom äldreboendesidan där äldreboendet Granbacken är pilotgrupp.

Rapporter

FoU-rapporter

2013:5 Hemtjänst – införandet av ett nytt arbetssätt med kunden i centrum

2012:10 Hemtjänst – vad är viktigt för kunden?

SKL-rapporter

Sveriges viktigaste jobb (sid 28)

Vision och Kommunal

Skönsmons hemtjänst i Sundsvall – ett framgångsexempel, Peter Daneryd

Filmer

Kommunals film ”På de äldres villkor”

SKL’s film ”Införandet av ett nytt arbetssätt med kunden i centrum”

Andra om Skönsmomodellen

Socialdepartementet

Innovationsrådets slutbetänkande SOU 201340

”Att tänka nytt för att göra nytta – om perspektivskiften i offentlig verksamhet”

Vanguard nyhetsbrev:

Bevisligen bättre hemtjänst

Föreställ dig…

Kommunal bloggar:

Hemtjänstpersonalen i Skönsmon har gjort om och gjort helt rätt

Kommunalarbetaren:

 Nu får Håkan tid för promenader

Var sidan till hjälp?

  • Om du lämnar personuppgifter här kommer vi att behandla dessa enligt dataskyddsförordningen GDPR. Läs mer på sundsvall.se/personuppgifter. Det du skriver skickas direkt till den som uppdaterar sidan.