Trafikutredning Alnön

Det finns inga avvikande mönster i befolkningsfördelningen på Alnö vilket framgår av diagrammet nedan.

Folkmängden på Alnö har sedan mitten på 1970-talet ökat med ca 50 personer per år. I början av 1970-talet skedde under några år en större befolkningsökning som kan förklaras med utbyggnaden av flerfamiljshus i Alnö Vi.

Utifrån en befolkningsprognos för Sundsvall från 2018, framgår att Alnö antas en måttlig befolkningstillväxt fram till år 2035, se figur nedan. År 2035 väntas 9 367 personer bo på Alnö. Prognosen visar därutöver att den takt som befolkningen ökar med väntas avta med tiden. Befolkningsprognosen baseras på en framskrivning av befolkningsutvecklingen mellan 2015 och 2017. Den tar hänsyn till befintliga byggrätter i antagna planer samt enstaka bygglov, men tar till exempel inte hänsyn till detaljplaner i kommande översiktsplan. 2017 antogs ca 30 detaljplaner med ca 700 utökade byggrätter i redan befintliga fritidshus- områden och utbyggnad av kommunal VA genomfördes mellan åren 2010-2015.

När arbetet med kapacitetsberäkningarna påbörjades under 2021 hämtades data från den vid tillfället senaste befolkningsprognosen över Sundsvall som togs fram 2018. I början av 2022 har en ny befolkningsprognos över Sundsvall tagits fram. Då folkmängden i Sundsvall och på Alnö de senaste två åren har minskat påverkar det även befolkningsprognosen. Medan den tidigare prognosen som togs fram sk prognosen från 2018 visade på en befolkningsökning på Alnö med ca 25 personer per år fram till 2035 visar den senaste befolkningsprognosen en minskad befolkning med ca 20 personer per år fram till 2031. Dessa nya förutsättningar har inte lagts in i kapacitetsberäkningarna. I stället förs ett resonemang om trafiksystemets kapacitet utifrån skillnaderna mellan om folkmängden på Alnö ökar eller minskar senare i rapporten, både i kapitlet om kapacitetsberäkningarna för cirkulationsplatsen och i den avslutande sammanfattningen.

Socioekonomi

Alnö består av fem DeSO-områden. Demografiska statistikområden (DeSO) är en rikstäckande indelning som följer läns- och kommungränserna.

Fordonsinnehav

Fordonsdata är hämtad från SCB:s öppna geodata från 2018.

Totalt fanns det år 2018 4663 personbilar på Alnö vilket motsvarar 0,53 personbil per person.

Inkluderas det totala antalet fordon i beräkningen, 7537 stycken, ger det 0,86 fordon per person.

Totalt finns det 3495 hushåll i de fem Deso-områdena på Alnö. Detta ger 1,3 personbilar per hushåll samt 2,1 fordon av samtliga registrerade fordonstyper per hushåll.

Tabell 1.

Deso 2281A0060

• Totalt antal fordon per hushåll: 2,8.
• Medianinkomst: 326 924 kronor.

Deso 2281C1350

• Totalt antal fordon per hushåll: 2,7.
• Medianinkomst: 356 769 kronor.

Deso 2281C1320

• Totalt antal fordon per hushåll: 1,3.
• Medianinkomst: 279 107 kronor.

Deso 2281C1280

• Totalt antal fordon per hushåll: 1,8.
• Medianinkomst: 352 821 kronor.

Deso 2281C1060

• Totalt antal fordon per hushåll: 2,6.
• Medianinkomst: 342 700 kronor.

Texten ovan visar medianinkomst och fordonsinnehav per hushåll i de olika DeSo-områdena på Alnön. Fordonsandelen är lägre i de centralt belägna DeSo-områdena i anslutning till Vi. Detta kan till en förklaras av en större variation i boendeformer samt bättre tillgång till kollektivtrafik.

Arbete och pendling

Nettopendlingen på Alnön negativ. 3 308 fler personer pendlar från Alnö än till. Data är hämtat från statistiska centralbyrån där de senaste siffrorna är från 2019. Totalt år 2019 var det 641 personer som både bodde och arbetade på Alnö.

Tabell 2.

• Befolkningen 16 och uppåt: 6858 personer.
• Förvärvsarbetande med bostad i området: 4446 personer.
• Förvärvsarbetande med arbetsplats i området: 1134 personer.
• Inpendling: 493 personer.
• Utpendling: 3801 personer.
• Nettopendling: -3308 personer.

Tabell 3.

Med bostad i området (nattbefolkning)

• Samtliga: 2252 män, 2194 kvinnor, 4446 totalt.
• Med arbetsplats i området: 269 män, 372 kvinnor, 641 totalt.
• Med arbetsplats i övriga kommunen: 1636 män, 1627 kvinnor, 3263 totalt.
• Okänd arbetsplats: 106 män, 131 kvinnor, 237 totalt.
• Med arbetsplats i annan kommun: 343 män, 195 kvinnor, 538 totalt.

Med arbetsplats i området (dagbefolkning)

• Samtliga: 479 män, 655 kvinnor, 1134 totalt.
• Med bostad i området: 269 män, 372 kvinnor, 641 totalt.
• Med bostad i övriga kommunen: 164 män, 216 kvinnor, 380 totalt.
• Okänd arbetsplats: 0 män, 0 kvinnor, 0 totalt.
• Med bostad i annan kommun: 46 män, 67 kvinnor, 113 totalt.

Sysselsättning

Av de som har sitt arbete på Alnö utgör utbildning, vård och omsorg, och företagstjänster de största näringsgrenarna. Totalt utgör dessa tre kategorier av verksamheter 59 procent av verksamheterna på Alnön. Data är hämtat från statistiska centralbyrån där de senaste siffrorna är från 2019.

Tabell 4.

• Jordbruk, skogsbruk och fiske: 33 män, 21 kvinnor, 54 totalt. 5 procent av dagbefolkningen.
• Tillverkning och utvinning: 30 män, 5 kvinnor, 35 totalt. 3 procent av dagbefolkningen.
• Energi och miljö: 2 män, 1 kvinna, 3 totalt. 0 procent av dagbefolkningen.
• Byggverksamhet: 88 män, 5 kvinnor, 93 totalt. 8 procent av dagbefolkningen.
• Handel: 38 män, 46 kvinnor, 84 totalt. 7 procent av dagbefolkningen.
• Transport: 26 män, 8 kvinnor, 34 totalt. 3 procent av dagbefolkningen.
• Hotell och restauranger: 7 män, 4 kvinnor, 11 totalt. 1 procent av dagbefolkningen.
• Information och kommunikation: 35 män, 3 kvinnor, 39 totalt. 3 procent av dagbefolkningen.
• Kreditinstitut och försäkringsbolag: 2 män, 0 kvinnor, 2 totalt. 0 procent av dagbefolkningen.
• Fastighetsverksamhet: 10 män, 1 kvinna, 11 totalt. 1 procent av dagbefolkningen.
• Företagstjänster: 68 män, 47 kvinnor, 115 totalt. 10 procent av dagbefolkningen.
• Civila myndigheter och försvaret: 0 män, 0 kvinnor, 0 totalt. 0 procent av dagbefolkningen.
• Utbildning: 65 män, 295 kvinnor, 360 totalt. 32 procent av dagbefolkningen.
• Vård och omsorg: 27 män, 163 kvinnor, 190 totalt. 17 procent av dagbefolkningen.
• Personliga och kulturella tjänster med mera: 39 män, 48 kvinnor, 87 totalt. 8 procent av dagbefolkningen.
• Okänd bransch: 9 män, 7 kvinnor, 16 totalt. 1 procent av dagbefolkningen.
  
• Samtliga näringsgrenar: 479 män, 655 kvinnor, 1134 totalt. 100 procent av dagbefolkningen.
• Därav anställda: 284 män, 554 kvinnor, 838 totalt.
• Därav företagare: 109 män, 82 kvinnor, 191 totalt.
• Därav företagare i eget AB: 86 män, 19 kvinnor, 105 totalt.

Skolor och förskolor

På Alnön finns åtta kommunala förskolor och en fristående förskola. Det finns fyra kommunala grundskolor och en fristående grundskola, Kunskapsakademin. Det finns beslut om nedläggning av den kommunala grundskolan Ankarsviks skola. Det finns ingen gymnasieskola.

Läsåret 20/21 – totalt elevantal per 3 mars 2021

Antal elever på skolor med upptagningsområde Alnön läsårets 2020/2021. För Ankarsviks skola finns beslut om nedläggning.

Tabell 5.

• Ankarsviks skola: 19 i förskoleklass, 11 i ettan, 21 i tvåan, 17 i trean, 68 elever totalt.
• Ljustadalens skola: 45 i förskoleklass, 48 i ettan, 48 i tvåan, 41 i trean, 49 i fyran, 51 i femman, 38 i sexan, två i åttan, 10 i nian. 332 totalt.
• Uslands skola: 44 i förskoleklass, 50 i ettan, 50 i tvåan, 33 i trean, 41 i fyran, 37 i femman, 39 i sexan, 294 elever totalt.
• Vibackeskolan: 46 i förskoleklass, 55 i ettan, 56 i tvåan, 47 i trean, 46 i fyran, 41 i femman, 47 i sexan, 130 i sjuan, 120 i åttan, 149 i nian, 737 totalt.

Skolpendling

För skolor ser elevpendlingen mellan ”fastlandet” och Alnön ut som följer. 195 barn i grundskoleåldern som bor på ”fastlandet” går i skolan på Alnön. Motsvarande siffra för de som elever som går i skola på ”fastlandet” men är folkbokförda på Alnön och tillhör upptagningsområdet för någon av skolorna på ön (Ankarsvik, Vibacke, Usland) är 161 elever.

Elever folkbokförda på Alnö med skolgång på "fastlandet" – fördelat skola (från upptagningsområden Ankarsvik, Vibacke, Usland)

Tabell 7.

• Bergsåkers skola: 3 elever.
• Bosvedjeskolan: 3 elever.
• Engelska skolan, Internationella: 77 elever.
• Externa grundskoleelever: 1 elev.
• Granbergsskolan: 5 elever.
• Gångvikens skola: 2 elever.
• Hagaskolan: 6 elever.
• Höglundaskolan: 3 elever.
• Kristna skolan Oasen: 1 elev.
• Kyrkmons skola: 2 elever.
• Ljustadalens skola: 13 elever.
• Mimerskolan: 5 elever.
• Nivrenaskolan: 1 elev.
• Norrbackaskolan: 2 elever
• Prolympia, Sundsvall: 31 elever.
• Sidsjö Fristående Grundskola: 2 elever.
• Sankt Olofsskolan: 1 elev.
• Sundsvalls Montessoriskola: 3 elever.
• Totalsumma: 161 elever.

På vardera sidan av bron finns gångbanor som är 1,2 meter breda. Möjligheten för oskyddade trafikanter att ta sig säkert över Alnöbron är begränsad, särskilt för cyklister, då de är hänvisade till att cykla på vägbanan.

En utredning ska tas fram under 2022 för att visa om det är möjligt att förbättra trafiksäkerheten för gående och cyklister på bron, och vad det i så fall skulle kosta.

Enligt trafikutredningen Alnöbron med tillfarter Koncept 2014-12 – 04/bn uppskattades kapaciteten på bron till 1500 fordon/timme (och riktning), vilket är något lägre än den teoretiska kapaciteten på 1700 fordon/timme. Att den praktiska kapaciteten är lägre än den teoretiska förklarades av plan- och profilförhållanden samt långsamtgående fordons påverkan på kapaciteten. Enligt Trafikverkets senaste mätningar från år 2021 (tabell 10) uppgår trafikflödet per timme och riktning som mest till ca 900 fordon vilket innebär att kapaciteten på bron inte är uppnådd.

Vägar och GC-vägar

Merparten av de statliga vägar som finns på Alnön är smala och saknar gång- och cykelväg. Trafikverket har relativt nyligt byggt gång- och cykelväg på väg 615 mellan Färjevägen och Slädaviken, samt på väg 665 mellan Färjevägen och Säter. Gång- och cykelväg finns sedan tidigare på väg 665 från Alnö centrum ned till Raholmen i söder.

På södra och östra Alnön går väg 665 genom planlagda områden där en omvandling sker från fritidsbebyggelse till permanentboende. Vägen är smal och de som går och cyklar utmed vägen upplever det osäkert, särskilt de tider på året då det är mycket biltrafik. Trafikverket får många önskemål om att det ska anläggas en gång- och cykelväg på södra och östra Alnön.

Trafikverket håller på att fram en trafiksäkerhetsklassning av statliga vägar utifrån oskyddade trafikanters perspektiv. Klassningen utgår ifrån vägarnas ÅDT (årsmedeldygnstrafik), vägbredd och hastighetsbegränsningar. På bifogad karta, figur 12, visas hur klassningen av vägarna ser ut på Alnön.

Det finns både statliga, kommunala och enskilda vägar på Alnön, se figur 13.

Bedömningen av hur prioritering av nya gång- och cykelvägar, eller andra trafiksäkerhetsåtgärder på Alnö görs av Region Västernorrland utifrån fastställda bedömningskriterier. Sundsvalls kommuns bedömning är dock att behovet av gång- och cykelväg runt ön är lägre än på andra platser i kommunen. Kommunen prioriterar i första hand vägar med många skolresor, och därefter vägar som är viktiga för arbetspendling med avseende på antal pendlare. Därutöver arbetar kommunen med att knyta ihop huvudcykelstråk.

Skärgårdsvägen på Alnö är en statlig väg, vilket bl.a. innebär att åtgärder vanligen bekostas med medel från den regionala infrastrukturplanen som beslutas av Region Västernorrland. Sundsvalls kommun har tagit fram ett underlag för hur en framtida utbyggnad av gång- och cykelvägar på Alnö skulle kunna prioriteras i deletapper. Såväl utifrån trafiksäkerhetsklassningen i figur 12 ovan som i kommunens prioritering av en eventuell utbyggnad av gång- och cykelvägar på Alnö framgår att behovet är störst mellan Säters kolonilotter och Grönviken, vilket är en sträcka på cirka tre kilometer.

I nuvarande regionala infrastrukturplan finns inga gång- och cykelvägar på Alnön prioriterade.

De brister i trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter som finns både på Alnöbron och på Skärgårdsvägen runt Alnön behöver beaktas när nya bostäder planeras.

När det saknas medel i den regionala transportplanen för att kunna prioritera åtgärder på statlig väg kan finansiering av dessa åtgärder behöva göras av annan part för att en exploatering ska vara möjlig, tex. kommunen i detta fall.

När det gäller väg 665 runt södra och sydöstra Alnön kommer denna väg vara föremål för bedömning om den ev. ska vara kommunal, eftersom det finns planlagda områden för permanentboende utmed nästan hela vägen. Om vägen skulle vara kommunal har kommunen själv ha möjlighet och rådighet att utföra enklare gång- och cykelvägar utmed utvalda vägsträckor, för att sedan kunna exploatera med nya bostäder i attraktiva lägen.

Trafik

Trafikflödet (ÅDT=årsdygnstrafik) över bron uppmättes år 2021 till 12 970 fordon av Trafikverket. Sundsvalls kommun trafikmätningar för år 2020 visade att Alnöbron hade en dygnstrafik på 12 810 fordon. Kommunens mätningar är inte direkt jämförbara med Trafikverkets ÅDT-mätningar. Sundsvalls kommun mätningar av vardagsdygnstrafiken för specifika månader har sedan räknats om till dygnstrafik med månadsindex för trafikens variation. Kommunala trafikmätningar på Alnöbron genomförs årligen. År 2020 gjordes mätningarna 17–22 september.

Tabell 8. Trafikverkets trafikmätningar uttryckt i ÅDT (lastbilsandel inom parentes):

• Alnöbron: 12 670 (5,2%) ÅDT. Mätår: 2014.
• Alnöbron: 12 970 (2%) ÅDT. Mätår: 2021.
• Brovägen, öster om cirkulation: 2670 (5,2%) ÅDT. Mätår: 2014.

Tabell 9. Sundsvall kommuns trafikmätningar (lastbilsandel inom parentes):

• Alnöbron: 13 492 (4%) vardagsdygnstrafik. 12 810 dygnstrafik. Mätperiod: september 2020.
• Alnöbron: 13 523 (5%) vardagsdygnstrafik. 13 178 dygnstrafik. Mätperiod: oktober 2021.
• Alnöbron: 13 703 (4%) vardagsdygnstrafik. 13 017 dynstrafik. Mätperiod: september 2021.
• Alnövägen, norr om cirkulation: 4 813 (3%) vardagsdygnstrafik. 4480 dygnstrafik. Mätperiod: juni 2010.
• Raholmsvägen, söder om cirkulation: 12 303 (9%) vardagsdygnstrafik. 10 720 dygnstrafik. Mätperiod: juni 2010.
• Brovägen, öster om cirkulation: 4384 (6%) vardagsdygnstrafik. 4120 dygnstrafik. Mätperiod: september 2010.

Timinformation från de statliga mätningarna har använts för att uppskatta förmiddagens och eftermiddagens maxtimme. I Tabell 8 nedan presenteras medelvärdet av de 6 observerade vardagarna för år 2021. Inom parentes visas den lägsta samt högsta observerade timtrafiken för 07:00–08:00 och 16:00–17:00 under dessa dagar. Vägtrafikmätningarna går att hitta i sin helhet i Trafikverkets webbverktyg Vägtrafikflödeskartan.

Tabell 10. Timinformation Alnöbron från år 2021. Medelvärden från sex mättilfällen, min- och maxvärde från mättilfällen inom parentes:

• Från Alnön: mellan 07:00–08:00: 831 (708–907). Mellan 16:00–17:00: 540 (429–739).
• Till Alnön: mellan 07:00–08:00: 282 (269–296). Mellan 16:00–17:00: 932 (700–1096).
• Totalt (båda riktningar): mellan 07:00–08:00: 1112 (994–1183). Mellan 16:00–17:00: 1473 (1246–1633).

Restider Alnöbron

Från juni 2021 till och med maj 2022 har restidsdata samlats in för fordonstrafiken över Alnöbron. Restider för bron har vid insamling delats upp i två sträckor i respektive riktning. Den första sträckan startar vid trafikplatsen vid Johannedal och slutar vid brofästet på Alnön och är ca 1,4 km lång. Den andra sträckan startar vid brofästet och slutar vid cirkulationsplatsen på Alnön och är ca 0,5 km lång. Samma uppdelning gäller i motsatt riktning. Restiderna har hämtats från Trafikverket. I nedan figurer 13-16 visas medelrestiderna för sträckorna uppdelat på vardagar och helger. I figur 17 till 20 visas medelrestider för ett par utvalda månader och dagar.

På sträckan över bron observeras de högsta restiderna under vardagseftermiddagstimman mellan klockan 16:00 och klockan 17:00. Då är medelrestiden cirka 120 sekunder i riktning mot Alnön (orange linje) vilket motsvarar en ökning på cirka 50 procent jämfört med de timmar på dygnet då trafiken flyter på som bäst då restiden ligger på omkring 80 sekunder. I riktning från Alnön (blå linje) observeras ingen märkbar förändring av restiderna under eftermiddagen. Två mindre toppar i varsin riktning observeras på morgontimmen mellan klockan 07:00 och klockan 08:00.

Under helger observeras ingen märkbar förändring av restiderna över Alnöbron.

På sträckan mellan brofästet och cirkulationen på Alnön observeras också de längsta restiderna under vardagseftermiddagstimmen mellan klockan 16:00 och klockan 17:00. Då är medelrestiden i riktning mot Alnön (ljusblå linje) nästan 100 procent högre än när trafiken flyter på obehindrat. I riktning från Alnön (mörkblå linje) observeras ingen märkbar förändring av restiderna under eftermiddagen. Två mindre toppar i varsin riktning observeras på morgontimmen mellan klockan 07:00 och klockan 08:00.

Under helgen observeras ingen märkbar förändring av restiderna över Alnöbron. Att de ligger lite högre i riktning mot Alnön (ljusblå linje) beror troligen på inbromsning/väjning vid ankomst till cirkulationsplatsen.

I figur 148 och Figur 159 nedan visas medelrestiden för vardagar för månaderna med den högsta respektive lägsta medelrestiden under maxtimmen klockan 16:00 till klockan 17:00. Av figurerna nedan framgår att vardagsmedelrestiden över Alnöbron under juni 2021 översteg 140 sekunder. Månaden efter, i juli, uppmättes de lägsta medelrestiderna under maxtimmen klockan 16:00 till klockan 17:00 på cirka 105 sekunder över Alnöbron.

I figur 20 och figur 21 nedan redovisas medelrestider över året för de vardagarna med de längsta respektive kortaste restiderna. Resultaten visar att måndagar generellt är den dag med längst restider medan fredagar är den dag med de kortaste restiderna.

Kapacitetsberäkningar cirkulation Alnön

På uppdrag av Sundsvalls kommun har Tyréns tagit fram kapacitetsberäkningar (PM Kapacitet cirkulation Alnö 2022–04–10, Tyréns) för cirkulationen på Alnön med hjälp av Capcal. Capcal är ett program för beräkning av kapacitet och framkomlighet i vägkorsningar. I Capcal beräknas kapaciteten (belastningsgrader) för maxtimmen, det vill säga den mest belastade timmen under dygnet. Belastningsgraden är förhållandet mellan faktiskt flöde och kapacitet. I VGU (Vägar och gators utformning) finns riktvärden för belastningsgrader i olika korsningar och för cirkulationsplatser anses en belastningsgrad under 0,8 vara godtagbar. Vid en belastningsgrad över 1 är korsningens kapacitet nådd och köer byggs upp snabbare än de hinner avvecklas.

Beräkningarna har tagits fram för ett nuläge för år 2022 samt för år 2035 baserat på Sundsvalls kommuns befolkningsprognos för Alnön. Trafikmätningar visar att trafikflöden i cirkulationen är som högst mellan kl 16:00 och kl 17:00 på eftermiddagen och mellan kl 07:00 och kl 08:00 på morgonen/förmiddagen. Beräkningar har därför gjorts för trafiken under dessa timmar i Capcal.

Befolkningsökningen mellan år 2021 och 2035 är uppskattad till ca 550 personer vilket bedöms motsvara en trafikökning på 950 vardagsdygnsresor eller 95 resor under vardagsmaxtimmen givet antagandet att 10 procent av resorna sker under maxtimmen. Uppskattningen har gjorts med hjälp av Trafikverkets trafikalstringsverktyg. Med andra ord har 95 ytterligare resor lagts till i maxtimmesberäkningarna för både förmiddag och eftermiddag för prognosår 2035. Baserat på Alnöns fördjupade översiktsplan görs bedömningen att 20 procent ansluter till cirkulationen från Alnövägen, 50 procent från Skärgårdsvägen och 30 procent från Raholmsvägen.

Svängandelar i korsningen har uppskattats med hjälp av Trafikverkets timmätningar från de fyra statliga vägarna in mot cirkulationen från år 2014 samt från mätningen för Alnöbron från år 2021. Under arbetet men denna utredning framkom att en platsobservation utförts under 2015 för eftermiddagstrafiken en vanlig vardag mellan 16:00 och 17:00. I Tabell 12 presenteras därför en känslighetsanalys med svängandelarna som observerades år 2015. För förmiddagen mellan 07:00 till 08:00 finns ingen platsobservation. Lastbilsandelar i beräkningarna har hämtats från tabell 9. Sundsvalls kommuns trafikmätningar (lastbilsandel inom parentes).

De scenarion som beräknats är alltså:

• 2022 för- och eftermiddags vardagsmaxtimmen.
• 2035 för- och eftermiddags vardagsmaxtimmen.

För både år 2022 och år 2035 har beräkningar gjorts för att uppskatta den maximala trafikökningen innan framkomligheten i cirkulationen når låg standard, vilket sker när belastningsgraden överstiger 0,8 enligt VGU (Vägar och gators utformning). Beräkningarna förutsätter att trafiken ökar procentuellt lika mycket i alla tillfarter.

Resultaten från beräkningarna för de olika scenariona presenteras nedan uppdelat på förmiddag/eftermiddag och år 2022/2035.

I de gröna staplarna i figuren ovan visas resultat från genomförda Capcal-beräkningar för nuläget under förmiddagens och eftermiddagens vardagsmaxtimme. De orangea staplarna visar belastningsgraden vid en trafikökning på 32 procent på morgonen och vid en ökning på 9 procent på eftermiddagen. Detta är den ökning som krävs för nuläget vid respektive maxtimme innan belastningsgraden når 0,8 i den mest belastade tillfarten. Tålighetsanalyserna utgår från att trafiken ökar procentuellt lika mycket i alla tillfarter.

Under förmiddagen år 2022 mellan klockan 07:00 och klockan 08:00 är Alnövägen den tillfart som har högst belastningsgrad. Men för att nå en belastningsgrad på 0,8 skulle trafiken behöva öka med 32 procent vilket motsvarar 464 fordon. I prognoscenariot för år 2035 är belastningsgraden 0,48 vilket bara är något högre jämfört med nulägesscenariot. Slutsatsen blir att kapaciteten i cirkulationen under förmiddagens maxtimme är god.

Under eftermiddagen mellan klockan 16:00 och klockan 17:00 år 2022 är Alnöbron/Brovägen istället den tillfart som har högst belastningsgrad, i detta fall behövs en trafikökning på 9 procent, motsvarande 175 fordon för att nå en belastningsgrad på 0,8. 175 fordon ytterligare bedöms motsvara ca 1 000 fler boende på Alnön förutsatt att befolkningen fortsätter resa som idag. Detta antagande baseras på en schablon från Trafikverkets Trafikalstringsverktyg på 1,73 resor per boende och dag. I övriga tillfarter är framkomligheten god under eftermiddagsmaxtimmen.

För beräkningarna för år 2035 för eftermiddagen krävs en trafikökning på ca 2 procent, motsvarande 63 fordon utöver trafik generad från befolkningsprognosen som inkluderar 550 boende innan en belastningsgrad på 0,8 uppnås för Alnöbron/Brovägen. Med schablonen från Trafikalstringsverktyget skulle 63 ytterligare fordon under maxtimmen innebära 364 fler boende på Alnö förutsatt att befolkningen fortsätter resa som idag.

Huvudanalyser

I tabell 9–tabell 12 nedan redovisas resultaten från Capcal-beräkningarna för både nuläget år 2022 och prognosen för år 2035. Beräkningarna utgår från medelvärdet av timflödena i tabell 8. Belastningsgraderna ökar marginellt mellan nuläget och prognosen för 2035, alla tillfarter har enligt beräkningar år 2035 en belastningsgrad under 0,8.

Tabell 9. Belastningsgrader för tillfarter cirkulation Alnön. R=rakt, V=vänster, H=höger.

• Tillfart brovägen, riktning R,V,H: 2022 FM: 0,22. 2022 EM: 0,72. 2035 FM: 0,23. 2035 EM: 0,77.
• Tillfart Alnövägen, riktning R,V,H: 2022 FM: 0,44. 2022 EM: 0,20. 2035 FM: 0,48. 2035 EM: 0,21.
• Tillfart Skärgårdsvägen, riktning R,V,H: 2022 FM: 0,3. 2022 EM: 0,28. 2035 FM: 0,33. 2035 EM: 0,32.
• Tillfart Raholmsvägen, riktning R,V,H: 2022 FM: 0,36. 2022 EM: 0,59. 2035 FM: 0,37. 2035 EM: 0,63.

Tabell 10. Fördröjning konflikt (sekunder/fordon) för tillfarter cirkulation Alnön.

• Tillfart brovägen, riktning R,V,H: 2022 FM: 1. 2022 EM: 2. 2035 FM: 1. 2035 EM: 3.
• Tillfart Alnövägen, riktning R,V,H: 2022 FM: 6. 2022 EM: 3. 2035 FM: 7. 2035 EM: 3.
• Tillfart Skärgårdsvägen, riktning R,V,H: 2022 FM: 3. 2022 EM: 4. 2035 FM: 3. 2035 EM: 5.
• Tillfart Raholmsvägen, riktning R,V,H: 2022 FM: 1. 2022 EM: 4. 2035 FM: 1. 2035 EM: 6.

Tabell 11. Kölängder (antal bilar) cirkulation Alnön.

• Tillfart brovägen, riktning R,V,H: 2022 FM: 0. 2022 EM: 0,4. 2035 FM: 0,1. 2035 EM: 0,6.
• Tillfart Alnövägen, riktning R,V,H: 2022 FM: 0,5. 2022 EM: 0,1. 2035 FM: 0,6. 2035 EM: 0,2.
• Tillfart Skärgårdsvägen, riktning R,V,H: 2022 FM: 0,2. 2022 EM: 0,3. 2035 FM: 0,2. 2035 EM: 0,3.
• Tillfart Raholmsvägen, riktning R,V,H: 2022 FM: 0. 2022 EM: 0,6. 2035 FM: 0. 2035 EM: 0,8.

Känslighetsanalyser

På grund av att det råder osäkerheter i indata har ett antal känslighetsanalyser genomförts. I tabell 12 visas belastningsgraderna med svängandelar enligt platsobservationen från 2015. I tabell 13 visas belastningsgraderna med maxvärdet från de 6 mättillfällen som genomfördes under 2021 enligt tabell 8. Beräkningen visar att det sannolikt förekommer tillfällen redan idag då belastningsgraden överstiger 0,8. Eftersom bara ett fåtal dagar har mätts under året är det svårt att uttala sig om hur ofta det förekommer.

Tabell 12. Känslighetsanalys med svängandelar från platsobservation från år 2015. Belastningsgrader för tillfarter cirkulation Alnön.

• Tillfart brovägen, riktning R,V,H: 2022 EM: 0,7. 2035 EM: 0,73.
• Tillfart Alnövägen, riktning R,V,H: 2022 EM: 0,19. 2035 EM: 0,2.
• Tillfart Skärgårdsvägen, riktning R,V,H: 2022 EM: 0,27. 2035 EM: 0,3.
• Tillfart Raholmsvägen, riktning R,V,H: 2022 EM: 0,55. 2035 EM: 0,57.

Tabell 13.Känslighetsanalys med maxobservation för Alnöbron under år 2021, 1096 fordon till Alnön under maxtimmen enligt mätning 2021-06-14, se tabell 8.

• Tillfart brovägen, riktning R,V,H: 2022 EM: 0,83. 2035 EM: 0,86.
• Tillfart Alnövägen, riktning R,V,H: 2022 EM: 0,19. 2035 EM: 0,2.
• Tillfart Skärgårdsvägen, riktning R,V,H: 2022 EM: 0,28. 2035 EM: 0,32.
• Tillfart Raholmsvägen, riktning R,V,H: 2022 EM: 0,6. 2035 EM: 0,62.

Slutsats kapacitet cirkulation Alnö

Enligt huvudanalysens resultat bedöms cirkulationsplatsen på Alnön klara en befolkningsökning på 550 personer som prognosticerats till år 2035, förutsatt att Alnöborna fortsätter resa som idag eller mindre. I beräkningar för eftermiddagsscenariot för både år 2022 samt år 2035 ligger belastningsgraderna relativt nära 0,8 och trafiken behöver öka med två procent (motsvarande ca 364 fler boende) utöver befolkningsprognosens uppskattade trafikökning innan belastningsgraden stiger över 0,8. Eftersom det rådde osäkerhet i indata gällande svängandelar och trafikflöden genomfördes ett antal känslighetsanalyser. Resultatet visade sig vara robust mot ändrade svängandelar enligt den räkning som genomfördes 2015. Däremot visade känslighetsanalysen med högsta uppmätta trafikflöde på Brovägen från måndag 14 juni 2021 att det förekommer tillfällen idag då belastningsgraden troligen överstiger 0,8.
Baserat på huvudanalysens resultat för eftermiddagen 16:00-17:00 2035 bedöms ca 900-1 000 fler boende på Alnön vara möjligt innan belastningsgraden i den mest belastade tillfarten Brovägen överstiger 0,8 på regelbunden basis. Bedömningen baseras på att Alnöborna fortsätter resa lika ofta och under samma tider som idag. Om fler väljer att resa andra tider, arbeta på distans eller väljer andra färdsätt avlastas cirkulationsplatsen vilket gör att Alnö kan växa mer än den prognostiserade befolkningsökningen. Om Alnöborna fortsätter att resa som idag och folkmängden på Alnö ökar mer än 900-1 000 personer, kan en ombyggnad av cirkulationsplatsen vid Brovägen eller andra åtgärder bli nödvändiga för att bibehålla och ev. förbättra framkomligheten i cirkulationsplatsen.

Obebyggda detaljplaner och byggrätter

Tabellen nedan visar en sammanställning av det totala antalet outnyttjade byggrätter inom befintliga detaljplaner på Alnön och omfattar både flerfamiljshus och villatomter men inte omvandling av fritidshus till åretruntboende.

Tabell 17. Outnyttjade byggrätter.

• Lägenheter kommunal mark: 100 stycken.
• Tomter kommunal mark: 84 stycken.
• Lägenheter privat mark: 180 stycken.
• Tomter privat mark: 63 stycken.
• Totalt: 425 stycken.

Utvärdering av byggrätter

Inledningsvis kan noteras att samtliga byggrätter utom Krokviksberget, Gista 5:46 samt Röde 3:49 ligger inom detaljplaner där genomförandetiden har gått ut. Det betyder att om kommunen så önskar kan upphäva övriga gällande byggrätter utan att behöva ersätta de fastighetsägare som då berörs av upphävandet.

Byggrätter på kommunal mark kontrollerar kommunen huruvida de ska exploateras och i så fall när. Det som är aktuellt nu är Beteshagen i Ankarsvik med ca 20 villatomter och på lite sikt kanske även 20 lägenheter i flerfamiljshus.

De 180 lägenheter på privat mark är samtliga i detaljplanen för golfbana på Stornäset. Det läget på Alnö bedöms inte vara attraktivt för nya bostäder i den omfattningen. Dessutom är det inte längre aktuellt med en golfbana vilket minskar sannolikheten för att bostäder byggs här.

Outnyttjade byggrätter för villor på privat mark är ett 60-tal varav ca 15 är på Krokviksberget, 8 i planen för Gista 5:46 och 4 i planen för Röde 3:49. De övriga ca 30 möjliga byggrätterna för villor ligger i detaljplaner som varit gällande sedan mitten av 1900-talet. Detta gör att en bedömning kan vara att dessa 30 byggrätter troligen inte kommer att utnyttjas i närtid i någon större omfattning. Vid en bedömning av bebyggelseutvecklingen på Alnö kan de 30 byggrätterna ingå i gruppen möjlig omvandling från fritidshus till åretruntboende.

Mot ovanstående bakgrund är stadsbyggnadskontorets bedömning att det inom de närmaste 10 – 15 åren tillkommer ca 45 villor på Alnö (Beteshagen, Gista, Röde och Krokviksberget) och ett 20-tal lägenheter (Beteshagen) inom nu gällande detaljplaner. Utöver dessa kan också tillkomma ett antal bostäder där fritidshus omvandlas till åretruntboende. Omfattningen av den omvandlingen är dock svår att bedöma.

Ås

Privatägd mark, 25 tomter.
Kommunal mark, 14 tomter.

Grönviken

Privatägd mark, 9 tomter.

Oxhällan

Privatägd mark, 7 tomter.

Hartungviken

Privatägd mark, 25 tomter.

Havstoviken

Privatägd mark, 12 tomter.

Tranviken

Privatägd mark, 12 tomter.

Spikarna

Privatägd mark, 5 tomter.
Kommunal mark, 4 tomter.

Krokviken

Privatägd mark, 17 tomter.

Bänkåsviken

Privatägd mark, 2 tomter.

Ankarsvik

Privatägd mark, 2 tomter.
Kommunal mark, 20 tomter, 20 lägenheter.

Färjevägen 1

Privatägd mark, 2 tomter.
Kommunal mark, 7 tomter.

Färjevägen 2

Kommunal mark, 10 tomter.

Färjevägen 3

Kommunal mark, 80 lägenheter.

Öde

Kommunal mark, 5 tomter.

Rökland 1

Kommunal mark, 4 tomter.

Älva

Privatägd mark, 10 tomter.
Kommunal mark, 9 tomter.

Rökland 2

Privatägd mark, 30 tomter.
Kommunal mark, 11 tomter.