Sociala investeringar

Kommunen prövar nya metoder för att minska utanförskap och social utsatthet bland barn och unga. Detta görs genom pilotprojekt som sedan utvärderas.

Titta gärna på filmen “Investera i människor” från Uppdrag Psykisk Hälsa (en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner).

I december 2014 togs det politiska beslutet att Sundsvalls kommun skulle inrätta en social investeringsfond. Syftet var att pröva nya metoder för att minska framtida utanförskap bland barn och unga. Under 2015 skrevs riktlinjer för arbetet och verksamheter i kommunen kunde ansöka om att få genomföra ett socialt investeringsprojekt. I nuläget pågår tio stycken pilotprojekt med insatser till alltifrån de allra minsta barnen till unga vuxna.

Bakgrunden till den sociala investeringsfonden är det stora antal människor som lever i utanförskap. Ett utanförskap som är ojämnt fördelat och som leder till mänskligt lidande och ohälsa. Problemet är långsiktigt och bör därför hanteras utifrån en helhetssyn på människan. Kommunens styrsystem, uppföljningssystem, ersättningssystem och organisation präglas ofta av det motsatta. God samverkan i kombination med sociala investeringar kan bidra till att både minska utanförskapet i samhället och förbättra den offentliga sektorns effektivitet. Det handlar om att tänka långsiktigt och se tidiga insatser som en investering och inte som en extra kostnad.

Genom att mäta och värdera effekterna av utanförskap och tidiga insatser med stöd av ekonomiska kalkyler, kan vi visa på hur en klok satsning på kort sikt många gånger leder till stora intäkter på lång sikt. Det arbetssätt som sociala investeringar utgör handlar om en process i fyra steg.

  1. Det första steget ska svara på frågan ”Hur ser utanförskapet ut?”. För att svara på den frågan genomförs kartläggningar av vilka behov som finns bland Sundsvalls kommuns invånare.
  2. Steg två handlar om att svara på frågan ”Vilka insatser behövs?”. Kommunens verksamheter får identifiera tänkbara insatser och skicka in idéer på nya metoder och arbetssätt. De metoder som matchar behoven bäst och som har någon form av vetenskaplig evidens får skriva fram en ansökan om att genomföra ett pilotprojekt.
  3. I det tredje steget söks svar på frågan ”Vilka arbetssätt är mest effektiva? Pilotprojekten genomförs och följs upp två gånger per år, där projektet får redovisa vad som gjorts i projektet samt eventuella effekter som uppkommit.
  4. I slutet av projektet utvärderas de sammantagna effekterna och ett politiskt beslut tas kring om projektet ska implementeras och skalas upp eller inte. Besluten ska grundas på långsiktighet. Det är det avslutande steget i processen, steg 4, vilket svarar på frågan ”Hur når vi ut till dem som behöver?”.

De första projekten som startade ska avslutas och utvärderas under 2019. Genom detta arbete vill Sundsvalls kommun förbättra insatserna till barn och unga och förebygga framtida utanförskap.

Vem kan ansöka?

Alla kommunala förvaltningar kan ansöka om medel för att genomföra ett pilotprojekt. Samverkan över förvaltningsgränserna, eller mellan kommunal verksamhet och civilsamhället ökar möjligheten till bifall på din ansökan.

Kriterier för att ansöka

Insatsen ska syfta till att öka barn och ungas framtida möjligheter till arbete, eller förhindra att barn och unga fastnar i utanförskap eller social utsatthet.

Insatsen ska leda till samhällsekonomiska vinster och minskade framtida kostnader för kommunen.

Din ansökan ska bestå av en färdig metod som bygger på tidigare forskning eller en ny obeprövad metod. I din ansökan ska det också finnas en tydlig hypotes kring vad metoden leder till för önskad effekt.

Hur ansöker jag?

Ingen ny utlysning av sociala investeringsmedel är planerad för tillfället.

  1. Beskriv din idé i idéprövningsformuläret här nedan. Läs om hur bedömningen av din idé går till i Underlag för idéprövning.
  2. Använd gärna underlaget som stöd när du fyller i idéprövningsformuläret.
  3. Om din idé godkänns får du skriva en fullständig ansökan. Då hjälper en samordnare för sociala investeringar til att göra en sådan ansökan.

Kortadressen till den här sidan är: www.sundsvall.se/socialainvesteringar

Idéprövningsformulär sociala investeringar

  • Beskrivning av projektidén

Vägen till beslut

Först behandlar den berörda nämnden din ansökan. När din ansökan godkänts av nämnden tas den vidare till ledningsgruppen.

Ledningsgruppen beslutar om vilka ansökningar som bifaller och tilldelas sociala investeringsmedel.

Uppföljning och utvärdering

Varje projekt utvärderas utifrån vilka mänskliga och ekonomiska effekter projektet uppnår. Du planerar projektet så att det är möjligt att mäta eventuella effekter. Det ska även vara möjligt att samla in data.

Den färdiga utvärderingen ligger till grund för beslut om projektet ska bli ordinarie verksamhet, samt om återbetalning.

Återbetalning

Återbetalning innebär att de kostnadsminskningar projektet resulterar i ska användas till att betala tillbaka de medel som finansierat insatsen.

Pågående pilotprojekt

Det ska kännas bra för varenda elev att gå till skolan. Det är det övergripande målet för projektet En skola för alla på Vibackeskolan på Alnö. Att det känns bra att gå till skolan förväntas i sin tur leda till förbättrade skolresultat och att fler elever blir behöriga till gymnasiet. Inspirationen kommer bland annat från Malmaskolan i Kolsva, där man lyckats komma så långt att 100 procent av eleverna som slutar grundskolan är behöriga till gymnasiet. Det handlar om att fokusera på aktiviteter och insatser för att skapa trygghet, trivsel och närvaro.

Projektets aktiviteter för att nå detta kan delas in i fem delar:

  • Förstärkt elevhälsa
  • Kollegialt lärande
  • Förstärkt handledarskap
  • Miljö
  • Elevinflytande.

Inom dessa delar har projektet bland annat arbetat aktivt med så kallade hemmasittare utifrån en modell från Magelungen. Man har haft utbildningar i värdegrundsfrågor bland pedagogerna och man har utökat handledartiden som handledarna har med eleverna. En förändring i elevhälsoarbetet som har genomförts är att skolan nu har riktade elevhälsoträffar som på ett tydligare sätt än tidigare utgår ifrån elevernas behov.

En skola för alla följs upp utifrån enkäter som elever och personal får fylla i samt genom att följa statistik över närvaro och betyg. Projektet har även en följeforskare från Mittuniversitetet.

Projekttid: 2016 – 2020
Enhet/förvaltning: Vibackeskolan, Barn- och utbildningsförvaltningen
Projektledare: Ingrid Wallin
E-post: ingrid.wallin@sundsvall.se
Telefon: 070-573 49 01

En lyckad skolgång är en av de absolut viktigaste faktorerna för en ung människas framtidsprognos. Frånvaro från skolan är problematisk oavsett om den är anmäld eller oanmäld, då det ofta är ett tecken på att ett barn eller en ung person inte mår bra. Risken för att eleven inte ska klara skolans kunskapskrav ökar också.

FÖS är ett samverkansprojekt mellan barn- och utbildningsförvaltningens närvaroteam (NT) & socialtjänstens familjeresursteam (FRT) som riktar sig till elever i åldern
11-15 år som redan är aktuella inom NT eller FRT. Syftet med projektet är att öka barnets skolnärvaro genom att erbjuda ett intensivt stöd till föräldrar till barn som av olika anledningar uppvisar ett skolvägransbeteende.

Projektet jobbar med att stötta och förändra tanke- och beteendemönster. Utgångspunkten är ett kognitivt beteendeterapeutiskt förhållningssätt. Arbetet inleds med en kartläggning där projektet samlar in information om problematiken och vilka tidigare insatser som prövats. Detta då familjen ofta fastnat i en ond cirkel som de själva inte kan ta sig ur. Kartläggningen ska visa vilka åtgärder som behöver vidtas för att uppnå en ökad skolnärvaro för barnet. Behandlingsfasen syftar till att föräldrar och barn får fler strategier som underlättar barnets återgång till skolan. Behandlingsarbetet avslutas med att skriva en återfall- och vidmakthållandeplan. Denna utformas tillsammans med föräldrarna som sammanfattar behandlingen och lyfter upp eventuella risksituationer som kan uppstå.

Genom projektet FÖS vill kommunen bidra till att fler barn ska få en lyckad skolgång och en hoppfull framtid.

Projekttid: 2017-2021
Enheter/förvaltning: Barn- och utbildningsförvaltningens närvaroteam (NT) och Socialtjänstens familjeresursteam (FRT)
Projektledare: Emma Flemström Heurgren
E-post: emma.flemstrom.heurgren@sundsvall.se
Telefon: 060-19 26 73

Projektet Heltidsmentor bedrivs från och med höstterminen 2018 på Höglundaskolan och kommer att genomföras i ett lärararbetslag som har en årskurs på Höglundaskolan. Projektet kommer att följa de 150 elever som börjar årskurs 7 under tre år, det vill säga under elevernas hela högstadietid. Eleverna kommer i huvudsak från St:Olofsskolan, Höglundaskolan och Skönsmons skola.
Lärararbetslaget har tilldelats tre heltidsmentorer, vilka under projekttiden ska svara för mentorsuppdraget, medan ämneslärarna tar ansvar för kunskapsuppdraget. Tillsammans ansvarar de för skolans hela uppdrag med eleverna. Bakgrunden är att allt fler elever är i behov av ett vuxet nära ”här och nu stöd” och allt fler familjer efterfrågar mer stöd från skolan för sina barn. Skolans kunskap om hur elever bäst ska bemötas och stödjas utvecklas också i takt med nya forskningsrön och erfarenheter. Tanken är att pröva ifall skolan kan nå längre i sitt arbete om de organiserar sig på ett annat sätt.

Projektet har som mål att:

  • öka elevernas måluppfyllelse
  • öka närvaron bland eleverna
  • öka känslan av sammanhang för eleverna
  • minska sjukskrivningen bland ämneslärare.

Syftet med projektet är att se om det är möjligt att nå bättre skolresultat och bättre arbetsmiljö genom att dela eller specialisera lärares sammansatta och komplexa uppdrag.

Projekttid: 2018 – 2021
Enhet/förvaltning: Höglundaskolan, Barn- och utbildningsförvaltningen
Projektledare: Louise Rohdén
E-post: louise.rohden@sundsvall.se
Telefon:073-280 74 31

Projektet IM Possible syftar till att öka skolnärvaron bland eleverna på gymnasiets IM-program. Förhoppningen är att färre elever ska hoppa av skolan och att fler ska bli behöriga till ett nationellt program.

IM Possible består av två personer, en behandlingspedagog och en resurspedagog, som har i uppdrag att erbjuda olika typer av insatser till elever med skolfrånvaro. De erbjuder intensiva, individuella insatser till elever med omfattande problem med skolfrånvaro och social problematik samt förebyggande insatser till elever som av en eller annan anledning ligger i riskzonen för att bli hemmasittare.

Exempel på vanligt förekommande insatser till eleverna med omfattande skolfrånvaro är:

  • Bygga relationer med eleverna (promenader, fika, telefon, sms och så vidare)
  • Skjuts till och från skolan
  • Stöd under skoltid
  • Vara en länk mellan elev, vårdnadshavare och skola
  • Stöd och vägledning till vårdnadshavare gällande samhällsstöd (LSS, BUP och så vidare)
  • Delta i möten med olika professioner för att samverka kring eleven.

Eleven är alltid i fokus och utefter behov så tar projektet hjälp av exempelvis socialtjänst, BUP, kuratorer, skolpsykolog, mentorer, praktiksammordnare samt studie- och yrkesvägledare. Allt för att skapa de bästa förutsättningarna.

Det förebyggande arbetet med elever som ligger i riskzonen fokuserar även det på att skapa relationer. Det handlar om att till exempel följa med elever på lunchen – som för många upplevs som en stressig miljö som skapar oro och ångest – eller att följa med en elev till sin lektion eller praktikplats. Kontakt över sociala medier är också en viktig del i relationsbyggandet, vilket ofta sker utanför skoltid. Projektet har sedan våren 2018 en gruppverksamhet med fokus på sociala färdigheter som eleverna kan delta i en gång i veckan.

Projekttid: augusti 2017 – februari 2021
Enheter/förvaltning: Västermalms skola, Barn- och utbildningsförvaltningen i samverkan med Socialtjänsten
Projektledare: Pernilla Persson Lillbåsk
E-post: pernilla.persson.lillbask@edu.sundsvall.se
Telefon: 073-083 69 02

Forskning visar att psykisk ohälsa är överrepresenterat bland barn som placeras i samhällsvård och att dessa barn riskerar att inte få rätt stöd eftersom deras psykiska ohälsa sällan uppmärksammas. Då socialtjänstens kunskapsområde är socialt arbete och inte psykiatri finns risk för att barnens beteende och mående i för stor utsträckning förklaras utifrån sociala faktorer. Placerade barn med psykisk ohälsa som inte uppmärksammas får insatser som inte är utformade efter deras behov, vilket i förlängningen kan orsaka sammanbrott i vården. Detta är ofta smärtsamt för de inblandade och kostsamt för kommunen, som måste finna nya placeringsformer för barnen.

För att identifiera psykisk ohälsa hos barn i samhällsvård syftar projektet till att genomföra en systematisk kartläggning av placerade barns psykiska hälsa. Kartläggningen genomförs av en socialsekreterare genom ett screeninginstrument som heter SDQ (Strenghts and Difficulties Questionnaires). De barn som skattar på så kallad klinisk nivå remitteras vidare till barn- och ungdomspsykiatrin. Screeningen går ut på att barnet/ungdomen själv får svara på ett antal frågor, likaså familjehemsföräldrar och skola. Svaren sammanställs och räknas ihop och jämförs utifrån en skala för att se om det uppnår klinisk nivå.

Inspirationen till projektet kommer från andra länder där socialsekreterare via enkla skattningsinstrument kartlägger placerade barns psykiska hälsa.

Det går ännu inte att uttala sig om några effekter, men man har inom ramen för projektet redan sett vinster, då socialsekreterarna fått information om barnet som varit okända för dem. Projektet följs och utvärderas av FoU-Västernorrland.

Projekttid: 2017 – 2020
Enheter/förvaltning: Socialtjänsten IFO (placeringar barn och unga) i samverkan med Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Västernorrland
Projektledare: Annika Lidberg
E-post: annika.e.lidberg@sundsvall.se
Telefon: 060-191000

Späda barn och små barn, som lever i någon form av omsorgssvikt har en ökad risk att utvecklas ogynnsamt, vilket i ett livsperspektiv kan få omfattande konsekvenser i form av stort personligt lidande. Forskning visar att hjärnans utveckling hämmas av negativt stress. Negativ stress uppstår till exempel när barnet utsätts för allt för mycket eller för långvarig stress, eller när det inte finns någon nära vuxen som tryggar barnet. Om barnet däremot har tillgång till en trygg anknytningsperson som hjälper barnet att hantera stressfyllda situationer kan barnet övervinna ganska traumatiska händelser utan att ta allvarlig skada.

Projektets syfte är att förbättra möjligheterna till tidig upptäckt av omsorgssvikt av barn i åldern 0-3 år och därmed öka förutsättningarna för att ge tidigt och samordnat stöd till barnen och deras föräldrar. Projektet drivs av socialtjänstens Individ- och familjeomsorg i samverkan med mödravårdscentraler (MVC) och barnavårdscentraler (BVC) i Sundsvall. En uttalad målsättning är att komma in tidigt i ett barns liv, ibland redan innan barnet är fött, för att undvika att negativa mönster etablerar sig och leder utvecklingen i fel riktning.

En viktig del av arbetet inom projektet är att skapa forum för kontakt där socialtjänst, MVC och BVC träffas, gör sig bättre kända med varandras verksamheter samt identifierar styrkor och svagheter. Projektet ska utarbeta gemensamma rutiner för samarbete mellan verksamheterna. Det är också av största vikt att verksamheterna ”talar samma språk” så att oro och beskrivningar av de små barnens situation uppfattas. Projektet kommer därför att genomföra en gemensam utbildningsdag med syfte att hitta fram till gemensamma begrepp.

Projektet ska mäta olika variabler såsom antal orosanmälningar, före, under och efter projektstart i syfte att se vilka effekter som uppnås av arbetet.

Projekttid: 2017 – 2020
Enheter/förvaltning: Socialtjänsten i samverkan med Region Västernorrland
Projektledare: Karin Gustafsson
E-post: karin.gustafsson@sundsvall.se
Telefon: 060-191050

Med fokus på anknytning och samspel

ITID är ett projekt som startar under hösten 2018. Det arbetar med att så tidigt som möjligt i ålder och innan problemen blir för svåra, forma ett sammanhållet stöd till vårdnadshavare och förskolepersonal. Barnet sätts alltid i fokus. Stödet ska vara lättillgängligt och riktar sig till barn i åldern 1-5 år, deras föräldrar och förskolepedagoger.

Planen är att på olika sätt möta vårdnadshavare och förskolepedagoger tillsammans, med barnets bästa i fokus. Arbetet påbörjas när vårdnadshavare behöver stöd och eller förskolans pedagoger känner oro kring ett barns beteende, exempelvis vid:

  • Sömnsvårigheter
  • Ilska
  • Introvert beteende
  • Ledsamhet
  • Svårigheter vid hämtning och lämning.

Den teoretiska utgångspunkten i projektet är lågaffektivt bemötande, anknytning och samspel. Projektet är ett samarbete mellan förskolans specialpedagoger och socialtjänstens familjebehandlare från familjeverksamheten Skeppet.

Projekttid: augusti 2018-december 2021
Förvaltningar: Barn- och utbildningsförvaltningen och Socialtjänsten
Projektledare: Jenny Borg och Helena Martinsson
E-post: jenny.borg@sundsvall.se, helena.martinsson@sundsvall.se
Telefon: 070-1014578, 073-2753906

Projektet PulsSmart syftar till att testa om utökad fysisk aktivitet i skolan kan leda till förbättrade skolprestationer och stärkt psykiskt välbefinnande bland mellanstadieelever.

Projektet är ett samverkansprojekt mellan Sveriges Kommuner och Regioner, Sundsvalls kommun, Region Blekinge, Karlskrona kommun och Olofströms kommun.

I Sundsvall deltar Sankt Olofsskolan och Ljustadalens skola. Insatsen består av fysiska aktivitetspass om 20 minuter som utförs tre dagar i veckan. Detta utöver de ordinarie lektionerna. Aktivitetspassen ska hålla en intensitetsnivå motsvarande 60-75% av maxpuls. Exempel på aktiviteter under passen är dans och hinderbanor. För att säkerställa intensitetsnivån används pulsband. I anslutning till aktivitetspassen genomförs kognitiva tester vid utvalda tillfällen för att skatta elevernas koncentrationsförmåga samt förmåga att sortera bort irrelevant stimuli.

Deltagarna får också besvara validerade enkäter om hälsa och livskvalitet för att skatta det psykiska välbefinnandet. Utöver det analyseras deltagarnas provresultat på nationella proven i årskurs 3 samt årskurs 6 för att se om någon förbättring sker.

Projekttid: 2019 – 2022
Enhet/förvaltning: S:t Olofsskolan och Ljustadalens skola, Barn- och utbildningsförvaltningen
Projektledare: Lennart Johansson
E-post: lennart.johansson@edu.sundsvall.se
Telefon: 076-697 61 66

Bild tagen uppifrån på personer som i klunga rör sig på en asfalterad mark och en vit byggnad med svart tak bredvid.

Projektet PulsSmart är ett nationellt samverkansprojekt som leds av Sveriges Kommuner och Regioner. I Sundsvall deltar Sankt Olofsskolan och Ljustadalens skola. Foto: Sundsvalls kommun

Avslutade projekt

Projektet Bredsands Brobyggare handlar om att få fler elever med somalisk bakgrund att lyckas i det svenska skolsystemet så att de i nästa steg kommer in i samhället och bort från utanförskap.

För att lyckas med det arbetar två brobyggare som kan likväl det svenska språket, kulturen och systemet som det somaliska. Genom brobyggarna får skolan och förskolan i Bredsand till starkare samarbeten med de somaliska barnens vårdnadshavare. Brobyggarna möjliggör bättre kommunikationen genom att det inte behövs några tolkar. Brobyggarna kan även skapa personliga relationer till föräldrarna. Föräldrarnas förmåga att hjälpa sina barn och skolans möjlighet att stötta föräldrarna ökar därmed.

En viktig aktivitet i skolan  är extra undervisning efter skoltid. Här deltar brobyggare, pedagoger, somaliska barn och somaliska föräldrar. Pedagogerna går igenom arbetet i skolan och barn och föräldrar får arbeta tillsammans. Detta har lett till att barnen och föräldrarna går hem och arbetar vidare hemma, vilket i sin tur har lett till bättre utveckling i skolan hos de somaliska barnen.

Bredsands Brobyggare har varit mycket framgångsrikt och övergick därför i januari 2020 från att vara ett projekt till att implementeras i den ordinarie undervisningen i skolan och förskolan.

Projekttid: juni 2016 – december 2019
Implementerades: januari 2020
Enheter/förvaltning: Bredsands skola och Draghällans förskola, Barn- och utbildningsförvaltningen
Kontaktperson: Johan Karlsson, rektor Bredsands skola
E-post: johan.x.karlsson@sundsvall.se
Telefon: 072-1466346

en man och en kvinna står framför två slutna vita dörrar med klistermärken på.

Bredsands Brobyggare Abdi och Kaltun är länken mellan föräldrarna och skolan/förskolan i Bredsand. Foto: Sundsvalls kommun

El Sistema är en världsomspännande rörelse som med musikens kraft hjälper människor att påverka sina liv till det bättre.

Verksamheten grundades 1975 i Venezuela och finns i dag i mer än 65 länder. I Sundsvalls kommun startade El Sistema under hösten 2016 som ett socialt investeringsprojekt och implementerades sedan i den ordinarie verksamheten i början av 2020.

Verksamheten bedrivs med alla elever i förskoleklass samt åk 1 och på Humlans förskola med barn som är 4 och 5 år. Ansvariga för undervisningen är Sundsvalls Kulturskola och undervisningen sker på skoltid. Eleverna i årskurs 1 får lära sig spela instrument och orkester, medan fyra-, fem- och sexåringarna övar sång och rytmik. Elever i åk 2-6 har möjlighet att delta i verksamheten genom elevens val.”

Med musiken som verktyg stimulerar El Sistema barnens utveckling inom olika områden; språk, koncentration, social kompetens med flera. Regelbundna musiklektioner, två gånger i veckan, och systematisk träning i instrumentspel, orkester och kör syftar till att förbättra måluppfyllelse i skolan bland de deltagande barnen. På Vänstays som hålls flera gånger per år uppträder barnen inför sina föräldrar och anhöriga.

El Sistema i Sundsvall samarbetar med Nordiska Kammarorkestern (NKO), där de professionella musikerna är förebilder och inspiratörer. Vid några tillfällen har El Sistema-elever spelat tillsammans med NKO.

Projekttid: juni 2016 – december 2019
Implementerades: januari 2020
Enheter/förvaltning: Gångvikens skola och Humlans förskola, Barn- och utbildningsförvaltningen
Kontaktperson: Petra Carlsvärd, rektor Gångvikens skola
E-post: petra.carlsvard@sundsvall.se
Telefon: 060-192590

Flicka spelar på instrument, i bakgrunden syns fler barn som spelar på olika instrument.

El Sistemas musikläger och konsert ”Sida-Vid-Sida Västernorrland” i Tonhallen i ett samarbete med Nordiska Kammarorkestern. Foto: Lia Jacobi

Fritidsbanken jobbar med att samla in sport- och fritidsutrustning från allmänheten som iordningställs för att sedan lånas ut till människor i Sundsvall.

Syftet med verksamheten är att fler ska motionera, utöva en idrott och bli aktiva i föreningar. Förhoppningen är även att färre ska behöva välja bort fritidsaktiviteter på grund av ekonomiska skäl.

Fritidsbanken startade 2016 som ett projekt och hette då Sportoteket. Projektet riktade sig till barn och unga upp till 25 år. I och med att projektet implementerades i januari 2020 blev namnet istället Fritidsbanken då den blev ansluten till den ideella föreningen med samma namn.

Fritidsbanken samlar in utrustning genom anvisade insamlingsplatser för sport- och fritidsutrustning på kommunens tre avfallsstationer i Johannedal, Svartvik och Kretsloppsparken. Det finns även insamlingskärl vid Gärdehovs idrottsanläggning.

I syfte att få in utrustning söker projektet hela tiden samarbete med föreningar, företag och skolor. Några av de viktigaste samarbetena hittills är de med:

  • Mitt Sverige Vatten och Avfall
  • Mitthem
  • St:Olofsskolan
  • Ljustadalens skola
  • Bredsands skola
  • Sundsvalls slalomklubb
  • Sundsvalls Hockey.

Utrustningen får sedan lånas gratis under två veckor.
Fritidsbanken bemannas även av deltagare i kommunens arbetsmarknadsinsatser Kom i jobb och Extratjänst. På så sätt bidrar Fritidsbanken också till att stödja och hjälpa deltagare att komma tillbaka till den ordinarie arbetsmarknaden.

I utvärderingar av projektet kan man se att verksamheten verkligen gör skillnad och hjälper många som annars inte skulle få chansen att prova på olika aktiviteter och idrotter.

Projekttid: augusti 2016 – juli 2019
Implementerades: januari 2020
Enheter/förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen och Individ- och arbetsmarknadsförvaltningen (IAF)
Kontaktperson: Per Jutterström
E-post: per.jutterstrom@sundsvall.se
Telefon: 070-106 26 78
Hemsida
Facebook

En man står lutad mot en snowboard. Rummet han står i är fyllt med skor och snowboards.

Per Jutterström på Fritidsbanken lånar ut gratis fritidsutrustning till invånarna i Sundsvall. Foto: Sundsvalls kommun

Riktlinje för sociala investeringar i Sundsvalls kommun

Kontakt

Marlene Svensson Processledare för sociala investeringar

060-19 13 79

Var sidan till hjälp?

  • Om du lämnar personuppgifter här kommer vi att behandla dessa enligt dataskyddsförordningen GDPR. Läs mer på sundsvall.se/personuppgifter. Det du skriver skickas direkt till den som uppdaterar sidan.
  • Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.