Malin får bakterier att äta kväve i kallt vatten

I en anspråkslös blå byggcontainer vid Fillans reningsverk pågår ett unikt forskningsprojekt. Bakterier och små plastbitar, inte olika pastahjul, spelar nyckelroller. ”Vi försöker hitta det bästa sättet att rena bort kväve ur vårt kalla avloppsvatten”, säger Malin Tuvesson som leder försöken.

De ser ut som pastahjul, de så kallade plastbärarna som flyter omkring i de stålfärgade tankarna i en byggcontainer vid Fillans avloppsreningsverk.

Malin Tuvesson, process- och utvecklingsansvarig på Mittsverige Vatten & Avfall, visar runt i den tillfälliga forskningsanläggningen där man kan följa vattnets väg i olika steg.

– Bakterierna som renar vattnet växer som en beläggning, så kallad biohud, på bärarna, förklarar hon och gör sitt bästa för att överrösta de högljudda pumparna som hanterar 10 kubikmeter vatten per dygn.

Bakterierna – som finns naturligt i avloppsvatten – renar vattnet på kväve, ett ämne som bidrar till övergödning i våra sjöar och hav och orsakar algblomning.

I pilotprojektet, som ska pågå till sommaren 2023, försöker man nu hitta det bästa sättet att göra detta.

– Utmaningen är att vårt avloppsvatten är så kallt på vårarna, i samband med snösmältningen. Vanliga metoder funkar inte, bakterierna växer för långsamt när det är kallt, säger Malin Tuvesson.

I anläggningen testas hur olika styrsätt och temperaturen påverkar reningen. I våras startades den upp och nu visar testerna att rätt typ av bakterier har etablerats.

– Temperaturen är en nyckelfråga. Det känns jättebra att vi hittat rätt nivåer nu och därmed kan bidra till att förbättra miljön, säger Malin Turesson.

Söder om Norrtälje måste avloppsvatten renas från kväve redan i dag. Här i norr gör förutsättningarna i havet att kväve inte har samma effekt.

Men nu skickar både EU och svenska myndigheter signaler om att det kan bli ett krav i framtiden.

– Att klimatet blir varmare kan öka känsligheten för kväve i Bottenhavet och Bottenviken. Vi kan förvänta oss kvävereningskrav inom en ganska snar framtid, säger Malin Tuvesson.

När man renar kvävet från vattnet bildas även en liten andel lustgas, som är en kraftig växthusgas, närmare 300 gånger starkare än koldioxid. I piloten kommer man att mäta lustgas från de olika zonerna, för att se om man kan minska lustgasutsläppen genom att styra processen på rätt sätt

Testanläggningen har finansierats med nästan 6 miljoner kronor av organisationerna Svenskt Vatten Utveckling, BSAP Fund/Nefco och IVL:s stiftelse.

Förutom MittSverige Vatten och Avfall deltar VA-organisationerna Vakin (Umeå), Miva (Örnsköldsvik) och Lumire (Luleå) i projektet.

Lustgasmätningarna finansieras delvis av Sundsvalls kommun, genom kommunens aktivitetsfinansiering för klimat och energiprojekt.

I anläggningen undersöker Mittsverige Vatten & Avfall också hur vi kan rena avloppsvatten från hormoner som kommer från våra mediciner. Något som Naturvårdsverket bidragit med 2,7 miljoner kronor till.

Text: Olof Axelsson
Foto: Therése Ny