Svåra beslut behöver man fatta tillsammans

Med förhandsplacering av vård är det enklare för vårdpersonal i kommunens äldreboenden att veta hur de ska agera i situationer som kräver snabba beslut.

– Om något allvarligt händer vet vi hur personen vill ha det, säger sjuksköterskan Gad Halevi.

En person på ett äldreboende blir plötsligt allvarligt sjuk och personalen måste ta snabba beslut. Vill personen ha all tänkbar hjälp eller bara smärtlindring? Vill hen rentav slippa åka till sjukhus, även om detta kan innebära att det innebär fara för livet? Personen är inte nåbar och de anhöriga är villrådiga – hur vill mamma egentligen ha det?

– Utan sådan information är det ju svårt att ge bästa möjliga vård, säger Gad Halevi.

Han är sjuksköterska på Lindgårdens äldreboende, som är ett av de boenden i kommunen där så kallad förhandsplanering av vård (tidigare etisk vårdplan) har börjat införas. Det går ut på att kontinuerligt stämma av inför åldrande, försämring och död, samt planera för eventualiteter.

Såhär går det till: En tid efter att en person flyttat in på ett boende blir hen tillsammans med anhöriga inbjuden till ett ”medicinskt orienterat samtal” tillsammans med läkare och sjuksköterska. Nu får patienten, eller vid behov anhöriga, ta ställning till hur personalen ska agera om hens hälsoläge försämras eller något som kräver behandling på sjukhus inträffar. Det hela förs in i journalen.

Samtalen kan utmynna både i att personen vill slippa vissa livsuppehållande åtgärder och tvärtom, påpekar Gad Halevi. Vi träffar honom på Lindgården tillsammans med en av dem som bor där, Adam, och hans son Elias.

Ett par veckor efter att Adam hade flyttat hit hade Gad Halevi och en läkare ett sådant här samtal med de två.

– Först var det lite av en chock att höra dem prata om vad som skulle kunna hända med pappa och att det i vissa lägen kan vara bättre att inte återuppliva, säger Elias.

– Men nu förstår jag det.

Hans pappa nickar och ser ömt på sin son. Den afasi som han drabbades av för ett knappt år sedan gör att han har svårt att få fram orden, men att han hänger med i samtalet är tydligt, och så snart han får ja- och nej-frågor svarar han snabbt och bestämt.

– Det gäller att lägga fram frågorna så begripligt och hanterbart som möjligt, säger Gad Halevi.

Vissa patienter är väldigt klara över vad som kan hända och hur de i så fall vill ha det, andra behöver fundera, konstaterar han.

– Men många skulle aldrig komma på att ställa de här frågorna självmant eller prata med sina anhöriga om det.

Vilket är ett nog så viktigt skäl till att boendet tar upp dem.

En av enhetscheferna på Lindgården, Anton Berglund, var tidigare sjuksköterska på Kristinelunds äldreboende och då en av de första sjuksköterskorna i Sundsvall som arbetade med förhandsplanering av vård. Hans upplevelse var att både patienter och anhöriga tyckte det var skönt att få chans att tala om dessa svåra frågor.

Men det hände också att anhöriga blev illa berörda.

– Då gällde det att vara pedagogisk och inkännande. Och helst ha flera samtal, följa upp så personerna kunde bearbeta informationen.

Text: Ingela Hofsten
Foto: Therése Ny

*Adam och Elias heter egentligen något annat.

Förhandsplanering av vård kan innehålla:

Patientens och/eller anhörigas inställning till

• smärta.
• sjukhusvård och kirurgiska ingrepp.
• att vara sederad/omtöcknad.
• att bli vårdad av anhörig kontra vårdpersonal.
• I vilken mån anhöriga kan involveras och underrättas under förloppet.

Modellen har under de senaste åren successivt har börjat införas i Region Västernorrland, inklusive den kommunala äldrevården. Planen är att så småningom också införa förhandsplanering av vård också för personer som närmar sig livets slut men bor hemma och har hemtjänst eller hemsjukvård.