Längre bak i stol
Kontakten mellan vårdtagaren och stolens ryggstöd är tydligast mot skulderbladen, korsryggen, sittbensknölarna, låren mot stolsitsen och fötterna i golvet.
Dessa kallas kontaktpunkter och har betydelse när vi sitter ner (stol, fåtölj eller rullstol) och när vi ska ändra sittpositionen. Detta då trycket från kontaktpunkterna mot underlaget kan bromsa upp positionering/förflyttning längre bak i stolen.
Det enklaste sättet att förflytta sig längre bak i en stol, är att resa sig upp till hälften, och sätta sig längre bak i stolen.
Alternativ 1 – resa sig något
- Fötterna placeras höftbrett i golvet, i linje med knäna
- Överkroppen lutas framåt
- Händerna placeras på låren/armstöden
- Tryck ifrån med fötter och armar
- Kraften går snett uppåt
- Res dig upp så att rumpan lättar
- Skjut rumpan bakåt
Illustration: Regionhälsan
Alternativ 2 - skinkgång
- Placera fötterna på golvet alternativt på fotplattan
- Flytta tyngden över till höger och dra vänster ben bakåt,
- för sedan över tyngden till vänster och dra höger ben bakåt i en så kallad skinkgång.
Illustration: Regionhälsan
Kraften i förflyttningen hämtas från fötterna som trycker ifrån mot golvet och händerna som trycker ifrån mot armstöden alternativt låren.
Det här exemplet är lämpligt för vårdtagare som glider framåt i stolen och klarar att förflytta sig längre bak i stolen självständigt.
Använd en gliddyna som glider lätt i en riktning (bakåt i stolen) och bromsar i den andra riktningen (framåt). Den underlättar att förflytta sig längre bak.
Alternativ 1
- Vårdtagaren lutar sig framåt
- Fötter på fotplattan alternativt på en förhöjningsplatta
- Vårdtagaren håller kvar kontakten med gliddynan och skjuter sig bakåt med hjälp av armarna och om möjligt även med benen.
Alternativ 2
- Vårdtagaren lutar sig framåt
- Fötter på fotplattan alternativt på en förhöjningsplatta
- Vårdtagaren förflyttar ett ben i taget bakåt med hjälp av skinkgång.
Foto: Regionhälsan
OBS! Om en vårdtagare glider framåt kan det bero på en felaktigt inställd rullstol, ta därför kontakt med Rehabpersonal.
Hjälpmedel
Foto: Regionhälsan
Foto: Regionhälsan
Alternativ 1
- Instruera vårdtagaren att flytta fötterna bakåt och luta sig framåt.
- Håll dina händer på vårdtagarens skulderblad och följ med i rörelsen framåt och nedåt så att rumpan lyfts från underlaget.
- Be vårdtagaren skjuta rumpan bakåt.
Illustration: Regionhälsan
Alternativ 2
- Be vårdtagaren luta sig framåt.
- Stå framför vårdtagaren och placera högra handen på vårdtagarens vänstra skuldra. Hjälp vårdtagaren att flytta över tyngden på vänster stuss. Fatta med din högra hand om stussen på höger sida och hjälp vårdtagaren att flytta den bakåt alternativt tryck lätt mot hö knät i lårets riktning.
- Upprepa proceduren åt motsatt håll och arbeta i små etapper.
- Var uppmärksam på din egen arbetsställning.
Illustration: Regionhälsan
Gliddyna
Använd en gliddyna som glider lätt i en riktning (bakåt i stolen) och bromsar i den andra riktningen (framåt). Den underlättar att förflytta sig längre bak.
Alternativ 1
- Vårdtagaren lättar från ryggstödet, har fötterna på fotplattan alternativt på en förhöjningsplatta
- Vårdtagaren håller kvar kontakten med gliddynan och uppmanas att trycka stussen bakåt. Personal hjälper till genom att försiktigt trycka på hens knän i lårens riktning.
- Var uppmärksam på din egen arbetsställning.
Alternativ 2
- Vårdtagaren lättar från ryggstödet, har fötterna på fotplattan alternativt på en förhöjningsplatta
- Hjälp vårdtagaren att komma längre bak genom att föra tyngden från sida till sida och försiktigt trycka på hens knän växelvis i lårets riktning (”skinkgångsprincipen”).
Illustration: Regionhälsan
Hjälpmedel
Foto: Regionhälsan
Foto: Regionhälsan
Draglakan
Ett draglakan fungerar som vårdtagarens förlängda arm. Den ger vårdaren möjlighet till att få ett bra grepp och till att bibehålla en bra ergonomisk arbetsställning.
I det här exemplet har vårdtagaren bra bålstabilitet, men är svag i ben och armar.
Vårdtagaren sitter på ett draglakan.
- Stå nära vårdtagarens rygg, böj benen och greppa lågt i draglakanet
- Vårdtagaren har fötterna på fotplattan och lutar sig framåt
- Personal; sträck på benen med bibehållen hållning, magstöd och ”axlar/skuldror” på plats
Foto: Regionhälsan
Hjälpmedel
Illustration: Regionhälsan
Förflyttningsplatta
En förflyttningsplatta fungerar som vårdtagarens förlängda arm. Den ger vårdaren möjlighet till att få ett bra grepp och till att bibehålla en bra ergonomisk arbetsställning.
I det här exemplet har vårdtagaren bra bålstabilitet och försvagad i ben och armar
- Stå bakom vårdtagarens rygg, greppa lågt
- Vårdtagaren lättar från ryggstödet och har fötterna på fotplattan
- Flytta dig från sida till sida samtidig som du för tyngden bakåt
- Arbeta med raka armar, stabila handleder och axlar/skuldror ”på plats”
Illustration: Regionhälsan
Hjälpmedel
Foto: Regionhälsan
Glidskivor
Använd korta glidskivor (ovaler) under lår/sittbensknölar för att minska friktionen.
I det här exemplet har vårdtagaren bra bålstabilitet och försvagad i ben och armar.
- För in glidskivan genom att vårdtagaren flyttar tyngden från sida till sida
- Ställ dig framför vårdtagaren
- Hjälp vårdtagaren att komma längre bak genom att försiktigt trycka på hens knän
- Alternativt jobba växelvis (skinkgång)
- Dra därefter ut glidskivorna
Illustration: Regionhälsan
Hjälpmedel
Foto: Regionhälsan
I det här exemplet har vårdtagaren mindre bålstabilitet och kraft. Vårdtagaren sitter i en rullstol med hög rygg.
- Personal ställer sig på var sin sida och greppar draglakanet alternativt förflyttningsplattan, med en eller båda händerna. Vid behov håller personalen i vårdtagarens hand.
- Vid användning av glidskivor ansvarar en personal för bålen och den andra för att trycka på vårdtagarens knän.
Hjälpmedel
Illustration: Regionhälsan
Foto: Regionhälsan
Foto: Regionhälsan