Jan Backe stärker APL-elevernas självkänsla
och självförtroende på Infektionsavdelning
på Sundsvalls sjukhus
Jan Backe, APL-handledare, och Sanna Hammarström, lärare inom vård och omsorg, i Vuxenutbildningens lokaler.
Med engagemang, tålamod och tydlig planering skapar han en trygg miljö där elever vågar prova nya arbetsmoment och utvecklas i rollen som blivande undersköterska. Här berättar han om sitt sätt att handleda, inspirera och ge Vuxenutbildningens elever verktyg för framtiden.
I det nationella gymnasiala yrkespaketet Undersköterska ingår obligatoriskt arbetsplatsförlagt lärande (APL) och under de perioderna fungerar anställda inom kommuner och regioner som handledare under elevernas APL-perioder samtidigt som de utför sitt ordinarie arbete. Handledarna utför ett fantastiskt och viktigt arbete för att vi ska få välutbildade undersköterskor trots att det ibland kan vara både utmanande och stressigt. En av dessa handledare är Jan Backe och efter att många elever vittnat om hans goda handledarskap och yrkeslärarna om elevernas yrkesutveckling under APL-perioden med Jan blev vi på Vuxenutbildningen i Sundsvall nyfikna på hur och vad Jan gjorde för att lyckas så bra.
Vem är du, Jan?
– Jag heter Jan Backe och jobbar som undersköterska på infektionsavdelningen på Sundsvalls sjukhus. Jag har tidigare arbetat inom kommunen och varit handledare för både blivande undersköterskor och sjuksköterskor. Min väg till vård- och omsorgsyrket började efter några år inom hotell och restaurang, när jag i Sundsvall upptäckte en utbildning till undersköterska. Under studietiden jobbade jag extra på korttidsboenden och via Äldreomsorgslyftet kunde jag kombinera studier och arbete. Det la grunden för mitt nuvarande jobb på sjukhuset.
Hur tänker du som handledare?
– Det finns stora skillnader mellan att handleda inom kommunen och regionen. Här är tempot högre och arbetsuppgifterna mer sjukvårdsinriktade med fler akuta situationer. Jag har tagit med mig tålamod och stresstålighet från mina år som hovmästare och servitör. Att kunna prioritera och förbereda arbetsdagen genom att ha saker på rätt plats gör att man kan fokusera på det som är viktigast både för patienter och elever.
Hur förbereder du dig för att handleda elever?
– Jag funderar alltid på vem jag har framför mig. Det skulle vara bra med ett möte innan APL-perioden för att höra vilka förväntningar eleven har och vad hen vill lära sig. Kanske en lista med vad hen önskar arbeta med trots att alla önskemål inte är möjliga. Det är viktigt att ge eleven en möjlighet att ta ansvar över sitt eget lärande. Jag vill jobba lugnt och metodiskt och ha en plan för de tre veckor eleven är hos oss, så att både jag och eleven kan känna oss trygga och förberedda.
Jan Backe träffade två av våra lärare på vård- och omsorgsutbildningen, Sanna Hammarström och Jeanette Grönlund.
Hur stärker du elevens självkänsla och självförtroende?
– För mig handlar det lika mycket om självkänsla som yrkeskunskaper. Jag visar hur ett arbetsmoment går till, låter eleven prova under handledning och sedan göra det självständigt. Jag bekräftar mycket och ofta, lyfter elevens tidigare erfarenheter och reflekterar tillsammans. Det är viktigt att inte döma, utan diskutera och ge exempel. Vi pratar om varför vi gör som vi gör, och eleven får fundera på hur det kan göras bättre.
Hur arbetar du med kommunikation och reflektion?
– Kommunikation är A och O i yrket. Vi tränar mycket på reflektionsspråket: Varför tar vi parametrar ett antal gånger per dag? Hur ser eleven på sin egen roll som blivande undersköterska? Det hjälper både eleven och mig själv att förstå och utvecklas.
Har du några råd när du handledare flerspråkiga elever?
– För elever som har svenska som andraspråk kan osäkerhet över språkförmågan göra att de är rädda för att ställa frågor. Då är det viktigt att stötta dem, visa tålamod och ge konkreta verktyg, till exempel lathundar med medicinska begrepp. Flerspråkighet är också en stor tillgång i vården, eftersom många patienter har annat modersmål. Jag vill ge eleverna redskap för att fortsätta sin kunskapsresa även efter APL-perioden och att de ska fundera på sin framtid och vad de vill göra om till exempel fem år.