Framtidsanalys 2026
Framtidsanalysen genomförs vartannat år och innehåller vad som händer i vår omvärld och i kommuns verksamheter som påverkar hela Sundsvalls kommuns framtid. Framtidsanalysen lyfter viktiga vägval framåt och är skriven för alla förtroendevalda, tjänstemän och invånare i Sundsvall.
Foto: Adobe Stock.
Framtidsanalys 2026 består av fyra koncernövergripande teman:
Hur ser Sundsvalls möjliga framtid ut? Vad är kommunens handlingsutrymme för att ta sig an de utmaningar som kommunen ställs inför och hur förändras kommunens ansvar och roll i ett framtida samhälle? Det är frågor som lyfts i Framtidsanalysens fyra teman:
1. Framtidsanalys – en inledning
Beskriver Framsyn som metod och presenterar fyra scenarier för att bekanta oss med Sundsvalls möjliga framtider.
2. Håll i ekonomin
Beskriver hur vi skapar en ekonomi i balans och förutsättningar för en positiv utveckling. En robust ekonomi klarar välfärdsuppdragen och möjliggör utrymme för satsningar inom tillväxt och attraktivitet.
3. Vänd utvecklingen
Hur gör vi för att vända en negativ utveckling och gå mot ljusare tider? Det handlar om att få en demografi i balans, arbeta med de interna processerna inklusive digital effektivitet samt att bli bättre tillsammans. Att kommunen, näringslivet och civilsamhället jobbar tillsammans som plats mot förflyttningarna i Tillväxtstrategin.
4. Var trygg och säker
Det brådskar att kunna möta ett väpnat angrepp, cyberhot eller andra allvarliga säkerhetshot. Säkerhet, klimatanpassning och brottsförebyggande arbete intensifieras.
Framtidsanalysen, tidigare benämnd Tjänstemannaanalys, är tjänstemannaorganisationens samlade underlag och budskap till alla förtroendevalda i Sundsvalls kommun inför partiernas arbete med Mål och resursplan 2027–2030 med sikte på 2036.
Förutom Framtidsanalysens fyra övergripande teman finns det bilagor som adresserar inspel från respektive förvaltning och bolag samt bilaga om kommunens och bolagens lokal- och investeringsbehov.
Vad är Framsyn?
Underlaget till Framtidsanalys 2026 är framtaget genom så kallad Framsyn. Det är en metod för att utforska möjliga framtider för att kunna agera strategiskt i osäkerhet.
Genom att analysera trender och scenarier stärker kommunen sin förmåga att fatta kloka och långsiktiga beslut. Genomförd omvärldsanalys som följts av ett scenariobyggande har synliggjort ett antal strategiska vägval samt bidragit med värdefull kunskap och insikter som tillsammans med verksamheternas inspel format årets framtidsanalys.
Framsyn är framtagen av kommunens förvaltnings- och bolagschefer med stöd av konsultföretaget Sweco. Omvärldsfaktorer som har använts för att bygga scenarier är:
- Befolkningsutveckling inklusive demografisk utveckling.
- Näringslivsutveckling, arbetstillfällen och sysselsättning.
- Geopolitiskt omvärldsläge som omfattar finansiell osäkerhet som handelstullar, säkerhetspolitik och hybridkrig, klimatförändringar och bristande resurstillgångar.
- Teknikutveckling, digital transformation och AI för kvalitetssäkrade data, automatisering, medborgarservice.
- Grön omställning, ersätta fossila bränslen, främja cirkulär ekonomi, skydda ekosystem, utveckling och tillväxt.
- Sociala faktorer som ekonomisk ojämlikhet, ohälsotal och brottslighet.
Scenarier år 2036
Utifrån dessa omvärldsfaktorer har fyra så kallade explorativa scenarier satts samman med sikte på år 2036. Syftet är att utforska ”Vad kan hända?” om vi gör på det ena eller andra sättet. Det är inte en prediktion om ”Vad som kommer att hända”.
Scenarierna år 2036 har fått beskrivande namn och de är:
1. Moln på horisonten
Det här är vårt basscenario om vi fortsätter som vi gör idag.
2. Mörkret sänker sig
Det sämsta läget där näringslivet utsätts för omfattande strukturomvandling.
3. Arbetskraftsbrist
Vi lockar etableringar, näringslivet växer, men vi klarar inte arbetskraftsförsörjningen.
4. Mot ljusare tider
Vi ser en vändning till en mer balanserad demografi med stöd av grön omställning och ny teknik.
Graf visar hur olika möjliga scenarier positioneras utifrån ett växande eller stagnerande näringsliv respektive befolkning. Källa: Sundsvalls kommun.
Moln på horisonten
Det läge vi har idag fortsätter. Befolkningsutvecklingen och näringslivet stagnerar. Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge förstärker trenden. På grund av det allvarliga omvärldsläget är den gröna omställningen inte tillräcklig för att stötta näringslivets tillväxt.
Den kommunala skattekraften försämras, vilket ställer krav på kloka prioriteringar inom kommunen på kort och lång sikt. Kraven ökar på arbetet med civila försvaret och en fungerande krigsorganisation. En lyckad genomförd digital transformation bidrar dock till motståndskraften.
Mörkret sänker sig
Den negativa befolkningsutvecklingen fortsätter och bidrar till en nedåtgående spiral och bristande framtidstro. Omvärldsförändringar och brist på arbetskraft medför att näringslivet utsätts för en omfattande strukturomvandling. Detta leder till ökad arbetslöshet, social utsatthet och ökade kostnader, samtidigt som kommunens egna processer i otillräcklig utsträckning kan hantera utmaningarna.
Ett allvarligare omvärldsläge och Sveriges ökade integration i Nato ger Sundsvall en position som är strategiskt viktig men samtidigt sårbar. Den kommunala skattekraften försämras kraftigt vilket utmanar välfärdens förutsättningar.
Arbetskraftsbrist
Genom att dra fördel av kommunens potential inom den gröna omställningen och den tekniska utvecklingen växer näringslivet och efterfrågar mer arbetskraft. Men brist på kompetens sätter käppar i hjulen och kommunen förmår inte i tillräcklig utsträckning tillgodogöra sig potentialen. Omvärldsförändringar och bristande intern samordning hindrar utvecklingen.
Arbetskraften består till stor del av "fly-in-fly-out" och tillväxteffekterna blir svaga. Den kommunala skattekraften försämras vilket medför tuffa vägval.
Mot ljusare tider
Den gröna omställningen och införandet av ny teknik ger Sundsvall en stärkt position genom fördelar som tillgång till biobränsle, förnybar el och gynnsam logistik. Omställningen ger en injektion till näringslivet och en befolkningsutveckling.
Kostnader för omställningen och en demografisk obalans pressar dock fortsatt den kommunala ekonomin, men man kan se en vändning. Andelen äldre har nått sin topp. Kommunen har blivit effektivare genom förbättrade interna processer och har ökat sin innovationsförmåga, även om det är svårt att hantera utvecklingen fullt ut på grund av snabba omvärldshändelser.
Vilka kunskaper och insikter kan vi dra från scenarierna?
Scenarierna beskriver alternativa utvecklingsförlopp för att vi ska kunna förstå effekten av olika handlingsalternativ. Följande är slutsatser som beaktas i den fortsatta analysen.
1. Det krävs en vändning för att kunna gå mot ljusare tider
Näringslivets och samhällets förmåga till grön omställning och att ta till sig ny teknik är nycklar till en befolkningsökning och en demografi i balans. Kommunens förmåga att driva effektiva interna processer med god ekonomisk hushållning, nya arbetssätt och användning ny teknik blir avgörande för att skapa förutsättningar för en vändning i en positiv riktning.
Diagram: Jämförelse befolkningsutveckling
Graf visar antal invånare i Sundsvall per scenario och år. Källa: Sweco.
2. Demografin är avgörande
Sundsvall är inte ensamma om att ha minskande födelsetal och en åldrande befolkning. Det innebär att vi måste konkurrera än mera om den arbetskraft som finns och vara ännu mera attraktiva för barnfamiljers val av uppväxtmiljö. Barn och ungas uppväxtvillkor kommer att vara en viktig framgångsfaktor lång tid framåt.
Det är bara ”Mot ljusare tider” som vi kan se en utveckling som går mot ökad demografisk balans, det vill säga en balans mellan barn och unga, åldersgrupper i arbetsför ålder och äldre.
Diagram: Jämförelse åldersutveckling
Graf visar förändring av antal invånare i olika åldersgrupper. Källa: Sweco.
3. Skatteintäkter ökar med fler bosatta i ålder 20–64 år
Sundsvall har en god sysselsättningsgrad som beror på att stor andel av befolkningen i åldrarna 20–64 år är sysselsatta. Arbetslösheten är förhållandevis låg.
Det betyder att den arbetskraft som finns är begränsad och det råder redan idag en betydande arbetskrafts- och kompetensbrist inom en rad olika områden. Detta är betydande hinder för företag och organisationer att växa och utvecklas.
Diagram: Jämförelse sysselsättningsgrad
Graf visar andel sysselsatt nattbefolkning, det vill säga de som bor och betalar skatt i Sundsvall. Källa: Sweco.
Att fler i arbetsför ålder bosätter sig i kommunen är helt avgörande för att öka skatteintäkterna. Etableringar med ”fly-in-fly-out” ger inte mera skatteintäkter utan ökar snarare belastningen på kommunens ekonomi genom ökade behov av service, tillfälliga boenden och utökad infrastruktur. Etableringar med arbetskraft på plats är därför ett viktigt vägval.
Det är bara i alternativet ”Mot ljusare tider” som kommunen når en skattekraft om 100 procent. Skattekraft under 100 procent innebär att kommunen i jämförelse med tidigare år och relativt andra jämförbara kommuner får mindre resurser att röra sig med.
Diagram: Jämförelse skattekraft
Bilden visar en relativ jämförelse av skattekraft per invånare jämfört med riksmedelvärdet satt till 100 procent. Källa: Sweco.
4. De sociala faktorerna stärks bara i scenariot ”Mot ljusare tider”
Skillnader i inkomster (Gini-koefficient), ohälsotal och anmälda brott bidrar till invånarnas oro och ökade samhällskostnader. Även här är det en vändning ”Mot ljusare tider” som leder oss i en positiv utveckling.
Diagram: Ojämlik inkomst – Gini Koefficienten, värde jämlik = 0
Källa: Sweco.
Diagram: Ohälsotal
Mått på antalet utbetalade ersättningsdagar från Försäkringskassan, per person och år (för personer mellan 16 och 64). Källa: Sweco.
Diagram: Anmälda brott per 100 000 invånare
Källa: Sweco.
Fortsatt läsanvisning
I kommande teman utgår vi från insikter gjorda i framsynsarbetet. Vi tar med oss hur vi kan påverka vår utveckling direkt och indirekt för att skapa ett gemensamt lärande med förutsättningar för samhandling och systemsyn på såväl verksamhets- som koncernnivå.
Förslagsvis läser du temana i följande ordning:
- Håll i ekonomin.
- Vänd utvecklingen.
- Var trygg och säker.
Utgångsläget är att vi haft en negativ befolkningsutveckling sedan covidåren och en demografisk obalans som förstärks av lägre födelsetal. Det geopolitiska läget är instabilt och kommunens ekonomi är ansträngd.
För att skapa ett bättre utgångsläge att möta utmaningar och fånga möjligheter kommer kommunen och kommunkoncernen att behöva anpassa sina verksamheter till en minskad budgetram och genomföra besparingar. Ambitionen är att så snart som möjligt anpassa nivåer på investeringar och driftskostnader för att långsiktigt bygga en god och robust ekonomi i kommunkoncernen.
Möjlighet att gå ”Mot ljusare tider”
Utifrån framtagna scenarier i inledningskapitlet har vi några år på oss att vända utvecklingen till en ekonomi i balans. Det är nu det gäller. Om vi lyckas ökar möjligheterna att gå ”Mot ljusare tider”.
Omvärld
Svenska hushåll och företag har i februari 2026 en mer optimistisk syn på den framtida ekonomiska utvecklingen än tidigare. Globalt befinner vi oss dock i ett fortsatt osäkert läge. Sverige är ett av Europas mest exportberoende länder vars export utgör ungefär hälften av landets BNP.
Sverige har dock bättre ekonomiska förutsättningar än många andra europeiska länder. Sveriges offentliga skuldsättning (stat, regioner och kommuner) är låg jämfört med EU, men skulden i kommunsektorn har ökat snabbt de senaste 10–15 åren främst på grund av stora investeringar. Staten gör också stora satsningar på försvaret vilket kommer att öka belåningen.
Har för höga kostnadsnivåer
En jämförelse med ”större kommuner” visar att Sundsvalls kommun har höga kostnadsnivåer. Sundsvall har den femte högsta nettokostnaden i kommungruppen enligt Kolada 2024.
De svenska hushållen har en av Europas högsta skuldsättningar. Skulderna har ökat snabbare än inkomsterna sedan 1990-talet, vilket gör att hushållen är känsliga för ränteändringar och ökade levnadskostnader. Sundsvalls kommunalskatt är högre än genomsnittet. Att beakta hushållens ekonomi är därför en viktig faktor att ta med i kommunens fortsatta arbete.
Långsiktig ekonomisk plan
Kommunfullmäktige antog den 22 december 2025 en ”Riktlinje för god ekonomisk hushållning”. Det är ett ramverk som utgör ett första steg i en långsiktig ekonomisk plan för att få kommunens nämnder och bolag i ekonomisk balans.
Kortfattat är kommunens och bolagens skuldsättning för hög och bör minska och det bör ske genom högre resultatnivåer samt väl avvägda investeringsnivåer. Riktlinjer för en ekonomisk hushållning med mål till 2035 säger att:
- Skuldsättningen, det vill säga summan av de lån som tagits, ligger på för höga nivåer. Målet är att minska skuldsättningsgraden till högst 25 procent till år 2035 för att sedan fortsätta att minska.
- Resultatnivåerna behöver öka till 3 procent för kommunen respektive 4 procent för kommunkoncernen för att bidra till att kommunens skuldsättning inte fortsätter att öka.
- Investeringsnivåerna är för höga.
- Reinvesteringar, det vill säga behov av att ersätta slitage och upprätthålla funktion på befintliga investeringar, är eftersatta. Framtida investeringsnivåer kommer därför att behöva begränsas för att långsiktigt kunna finansiera investeringar med egna medel.
- Soliditeten, det vill säga hur stor andel av organisationens totala tillgångar som är finansierade med eget kapital, ska öka till minst 20 procent till 2035.
De strukturella problem som ger hög skuldsättningsgrad, låg soliditet och återkommande budgetunderskott i flera nämnder behöver åtgärdas.
En effektivare verksamhet handlar inte bara om att fördela resurser annorlunda utan även om att förändra verksamhet och arbetssätt med bland annat digitala verktyg. Om vi fortsätter att göra som vi alltid har gjort kommer vi att fortsätta få samma resultat.
Lokaleffektivisering
Kostnadsökningar för drift och underhåll av kommunens fastigheter kan inte lösas genom kortsiktiga besparingsprogram utan behöver en strukturell förändring. Reinvesteringsbehoven beräknas till cirka en miljard kronor under 2027–2030. Idag avsätts 110 miljoner kronor per år. Budgeten för reinvesteringar behöver därför ökas.
Att ha rätt lokaler för kommunens verksamheter och bibehålla värdet i kommunens fastigheter är viktigt både ur ett ekonomiskt, miljö-, klimat- och säkerhetsperspektiv. Arbetet handlar om att förtäta, samlokalisera, gå ur externa inhyrningar, se över finansieringsmodeller samt sälja vissa fastigheter. Lokalförsörjningsprocessen är en central process för att få en ekonomi i balans.
Gå från stuprör till systemsyn
Det ekonomiska perspektivet bör kompletteras med ett systemperspektiv som omfattar helheter och inte enskilda stuprör. Det innebär att vi lyfter blicken från detaljer för att förstå hur olika delar interagerar.
Det är bra att fler verksamheter arbetar gränsöverskridande internt, men behoven finns också externt med ökad samhandling med andra aktörer som regionen, myndigheter, ideella sektorn och näringslivet. Kommunens roll kan därför behöva förändras i sina delar från att göra allt själv till att vara möjliggörare tillsammans med andra eller från att vara finansiär till att vara partner. Systemperspektivet kommer sannolikt att prägla många verksamheter framåt.
Cirkulär ekonomi
Ett exempel på systemsyn är cirkulär ekonomi. Det är ett ekonomiskt system som syftar till att minska mängden avfall, minska klimat- och kemikaliepåverkan och effektivisera resursförbrukningen genom att behålla produkter och material i användning så länge som möjligt.
Cirkulär ekonomi är en av hörnpelarna i den europeiska gröna given och ett centralt verktyg för att EU ska nå sina klimatmål, minska resursförbrukningen och uppnå en hållbar tillväxt.
Öka den externa finansieringen
I ett ekonomiskt ansträngt läge är det svårt att tillgängliggöra medel för utveckling och omställning. Kommunens intäkter består i huvudsak av skatteintäkter och statliga bidrag (cirka 85 procent). Övriga intäkter är främst avgifter, bidrag och hyror. Bolagens intäkter består i huvudsak av lagstyrda taxor och avgifter.
För att öka möjligheterna att bedriva utveckling och omställning behöver befintliga resurser växlas upp med extern finansiering. Det kan ske genom projektfinansiering och olika former av samarbeten och avtal där samhandling ökar förutsättningarna att söka större bidrag.
Sundsvallsbons disponibla inkomst
Disponibel inkomst är summan av hushållets inkomster (lön, kapital, bidrag) minus skatter och avgifter. En kartläggning genomförd av Sweco 2025 visar att de disponibla inkomsterna i Sundsvalls hushåll ligger nära genomsnittet för jämförbara kommuner.
Historiskt har disponibel inkomst fram till år 2021 legat något över medelvärdet och därefter sjunkit något under referenskommunernas utveckling. Referenskommunerna är Västerås, Växjö, Luleå, Umeå, Örebro, Karlstad, Gävle, Östersund och Borlänge.
Graf visar genomsnittlig disponibel inkomst (tkr) 2011–2023 i Sundsvall och medelvärde för referenskommuner. Källa: Sweco.
De hushåll som tappat mest i förhållande till referenskommunerna under åren 2011–2023 är hushåll med sammanboende vuxna med barn och sammanboende med kvarvarande unga vuxna.
Tabell visar genomsnittlig disponibel inkomst (tkr) per hushållstyp i Sundsvall och medelvärde för referenskommuner, 2011–2023. Källa: Sweco.
För ensamstående med barn är det mäns disponibla inkomst som utvecklats sämre i förhållande till jämförbara kommuner. Kvinnors disponibla inkomst är på lägre nivåer än männens inkomster och följer referenskommunernas utveckling.
Graf visar genomsnittlig disponibel inkomst (tkr) 2011–2023 för ensamstående med barn 0–19 år, Sundsvall och referenskommuner, efter kön. Källa: Sweco.
Utjämnade ekonomiska skillnader
Sundsvall har den jämnaste inkomstfördelningen av samtliga referenskommuner, med en Gini-koefficient på 0,26, jämfört med genomsnittet på 0,28 för övriga. Gini-koefficienten 0 innebär fullständig jämlikhet, att alla har samma inkomst. 1 innebär fullständig ojämlikhet, att en person har all inkomst, medan andra har ingen. Sundsvall har trendmässigt legat under nivån för övriga kommuner sedan 2011.
Positivt är att Sundsvall jämfört med referenskommunerna har en lägre andel hushåll med låg ekonomisk standard, drygt 12 procent jämfört med genomsnittet på 14 procent.
Andelen barn i hushåll med låg ekonomisk standard har också minskat något i Sundsvall över tid, medan genomsnittet för referenskommunerna i stället varit ökande.
Graf visar andel (%) barn 0–19 år i hushåll med låg ekonomisk standard i Sundsvall och medelvärde för referenskommuner, 2015-2021. Källa: Sweco.
Sammanfattningsvis
Trenden visar att hushållens disponibla inkomst har sjunkit sedan 2011 och är nu under en genomsnittlig nivå jämfört med referenskommunerna.
Vad gäller inkomstfördelning (Gini-koefficient), barnfattigdom och andel barn i hushåll med låg ekonomisk standard är utvecklingen positiv och nivån något bättre i jämförelse med referenskommunerna.
Prognos utifrån scenarier
Diagram: Prognos disponibel inkomst
Graf visar genomsnittlig disponibel inkomst (tkr) i Sundsvall, prognos till 2040 enligt alternativa scenarier. Källa: Sweco.
Baserat på scenarioprognosen beräknas den genomsnittliga disponibla inkomsten i scenario ”Mot ljusare tider” att trendmässigt öka, medan ”Moln på horisonten” snarare indikerar en återgång till nivåerna före pandemin. I scenariot ”Mörkret sänker sig” ser vi i stället en gradvis minskning.
För att gå mot en positiv utveckling och scenariot ”Mot ljusare tider” behöver vi lägga kraft på att vända utvecklingen. Det finns ett tidsfönster inom vilket det är angeläget att skyndsamt vidta rätt åtgärder för att undvika det sämsta läget och aktivt fånga de möjligheter som leder till ”Mot ljusare tider”.
Rådighet
Kan vi verkligen göra något åt vår egen utveckling då omvärlden i så hög grad påverkar kommunens förutsättningar?
För att vända utvecklingen behöver rådighet ses i en bredare kontext än ett kommunalt juridiskt perspektiv, det vill säga det kommunen har makt att förändra utifrån lagar och regelverk. Rådighet är också ledarskaps- och samarbetsförmågor samt tillgång till kunskap, tid och resurser.
Då omvärlden ställer krav på snabb anpassning och omställning behöver kommunen göra en kulturförflyttning avseende synen på den egna förmågan och kommunens rådighet. Att lösa komplexa problem innebär en förflyttning från stuprör till systemsyn och förändringsallianser även med organisationer utanför den kommunala organisationen. Att stärka de interna processerna, chefernas och medarbetarnas engagemang och använda de verktyg vi har, inklusive digital transformation, ökar kommunens förmåga till förändring.
Så svaret är ja, vi har rådighet att påverka utvecklingen både direkt och indirekt. För att åstadkomma en vändning inom kommande år rekommenderas:
- Håll i ekonomin. Kostnader för omställning och en demografisk obalans kommer fortsatt pressa den kommunala ekonomin. Det finns ett tidsfönster för åtgärder som leder till scenariot ”Mot ljusare tider”.
- Ha mod att prioritera barn och unga, barnfamiljer och unga vuxna, såsom studenter och nyetablerade på arbetsmarknaden för en demografi i balans. Konkurrensen om framtida arbetskraft är stenhård.
- Effektivisera och förbättra de interna processerna. Det är något kommunen har full rådighet över.
- Använd tekniken och digitaliseringens möjligheter för att stärka Sundsvalls position som it- och AI-stad, effektivisera kommunens interna processer, använd tekniska hjälpmedel och digitala verktyg för att mildra de demografiska utmaningarna med brist på arbetskraft. Det har vi rådighet över och det behöver ske med stor kraft.
- Fånga möjligheter med den gröna omställningen för att ge näringslivet och befolkningsutvecklingen en positiv injektion. Grön omställning kopplar även till avsnittet ”Var trygg och säker”.
- Fånga de möjligheter som kommer med en omställning av stärkt beredskap och stärkt försvar. Att ställa om och stärka Sveriges beredskap och försvar innebär även möjligheter för samhällsutveckling, ekonomisk tillväxt och teknologisk innovation.
- Kommunen behöver inte fler styrdokument utan snarare minska antalet genom att samla sakområden i ett systemtänk.
Öka företagsamheten
Företagare och entreprenörer är individer som driver ekonomisk tillväxt, innovation och förändring i företag och organisationer. I Sundsvall finns många företag, men förhållandevis få företagare. Det vill säga företagare som är bosatta i Sundsvall och har sitt företag registrerat i Sundsvall. Många företag har sitt huvudkontor på annan ort, vilket innebär att beslut och utveckling sker på annan ort.
Att arbeta med entreprenörskap, företagsinkubation, förenkla processerna, minska hinder kring att starta, driva eller utveckla ett befintligt företag är viktigt. Inte minst för utlandsfödda, då det är en viktig väg att på riktigt kunna integreras i samhället.
Branschanalys
Enligt branschanalys av Sundsvalls näringslivsutveckling 2008 till 2023 ligger flera branscher med en hög specialiseringskvot som Stål och metall, Papper- och kemiindustri i en fas där sysselsättningen i branschen minskar. En specialiseringskvot över 1 är fler anställda i branschen än riket i genomsnitt.
Specialiseringskvot och branschtillväxt 2023 och 2008
Specialiseringskvot och branschtillväxt 2008 och 2023. Diagram: Sweco.
Pilarna visar en förflyttning från 2008 (ljusgrön boll) till 2023 (mörkgrön boll). Branscherna Försäkring och pensioner och Finansiella tjänster har haft en ökad specialisering och är i en fas med sysselsättningstillväxt. Önskvärt är att fler branscher rör sig till höger och uppåt i grafen, vilket skulle innebära en högre specialisering än riket och befinna sig i en bransch med sysselsättningstillväxt.
Tekniksektorn växer
Ny teknik som AI och digitalisering ligger inbäddade i många branscher i bilden ovan och kräver sin egen analys. Techsektorn som säljer produkter och tjänster drivna av AI, cybersäkerhet, molntjänster och industriella 5G-lösningar har växt under lågkonjunkturen.
Antalet IT-relaterade jobb och företag har ökat i länet mellan 2020–2024. Bron Innovations medlemsenkät 2025 (www.broninnovation.se) indikerar även att företag planerar att växa under 2026. Det är den offentliga sektorn som driver jobbtillväxten och nya etableringar. Den privata IT-sektorn utvecklas svagt i länet i förhållande till övriga Sverige.
Infrastruktur
Sundsvalls kommuns anläggningar för vatten, avfall, energiförsörjning, vägar, hamnar, flygplatser, järnvägar och digital kommunikation är avgörande framgångsfaktorer för tillväxt, trygghet och hållbar utveckling. Omställning, säkerhet och internationell konkurrens ställer ökade krav på tillgänglighet, robusthet och kapacitet i såväl fysisk som digital infrastruktur.
Arbetet med att förbättra möjligheterna att resa till och från Sundsvall och möjligheterna att underlätta godsflöden till företagens marknader kan förbättras. Stor del av arbetet handlar om påverkansarbete där tjänstemannaorganisationen behöver
Stöd av politiken för att:
- Dubbelspår byggs på Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall.
- Sundsvall Timrå Airport blir statligt ägd eller ges ökad statlig finansiering.
- Mittstråket, såväl väg som järnväg, erhåller investeringsmedel för kortare restider och ökad kapacitet.
- Utveckling av det undre luftutrymmet för drönare behöver beaktas.
Energiförsörjning
Energimarknaden i Sverige och Europa genomgår en omfattande omställning. Att kunna erbjuda hög kapacitet och grön energi utmanas av strukturella förändringar i säkerhet, elhandel och effektbalans.
För etableringar och attraktivitet kommer energiförsörjning att vara en av flera avgörande faktorer för Sundsvalls framtid. Förutsättningar för samverkan med andra energiintensiva aktörer är goda, men behöver utredas vidare. Sundsvalls kommun har också goda förutsättningar att energiplanera då Sundsvalls energi och Sundsvall elnät finns i kommunkoncernen.
En satsning på elinfrastrukturen med ökad kapacitet och snabbare anslutningar gör det möjligt att attrahera och expandera elintensiv industri, elektrifiera transporter och attrahera energikrävande etableringar.
Energiområdet behöver också samordnas utifrån systemsyn och finansieras med koncernnytta i fokus. Det är önskvärt att hitta en balans mellan risker och möjligheter samt utforska strategiska vägval till nytta för Sundsvalls kommuns invånare, företag och investerare.
Internationell kompetensförsörjning
Näringslivsutveckling handlar om strategiska insatser för att skapa förutsättningar för nya företag, stärka befintliga och locka etableringar för hållbar tillväxt. Internationell kompetensförsörjning är en avgörande framtidsfråga. Minskad nativitet och brist på såväl arbetskraft som kompetens hämmar utvecklingen.
Det internationella perspektivet behöver lyftas in både på nationell och regional nivå, där regelverk, system och inte minst synen på Norrland, vårt universitet och arbetsmarknad behöver förnyas både hos oss själva och andra. Sundsvalls kommun har rådighet att bygga internationella relationer för att stärka den lokala utvecklingen och dess synlighet.
Befolkning och demografi
Svensk välfärd och ekonomi är känslig för befolknings- och demografiförändringar. Socialdepartementet har gjort en utredning ”Den tysta krisen” 2025:1, se www.framtidmedbarn.se, som visar att en krympande och åldrande befolkning stressar hela den ekonomiska politiken.
Teknologiska framsteg kan mildra effekterna, men kan sannolikt inte fullt ut kompensera för en krympande befolkning och minskad arbetskraft. Med en global befolkningsminskning är det inte självklart att Sverige kommer att lyckas attrahera immigranter.
Sveriges befolkning från 1860 till år 2025 och framskrivningar fram till år 2100
Bild från presentation av Den tysta krisen, Regeringskansliet.
Fler barn och unga avgörande
Hur kan vi upprätthålla en välfärd genom hela livet när befolkningen krymper och åldras? En krympande befolkning med lägre ekonomisk tillväxt och minskad produktionskapacitet blir en utmaning för hela den ekonomiska politiken. För långsiktig ekonomisk tillväxt är fler barn och unga avgörande.
- Familjen – Att undanröja hinder för familjebildning och ge goda uppväxtvillkor bör prioriteras. Utgifter för barn och unga bör ses som investeringar för framtiden.
- Offentlig sektor – En fortsatt åldrande och krympande befolkning innebär att allt färre ska försörja allt fler. Välfärden utmanas med omfattande samhälls- och politikanpassning. Välfärden som vi känner den kommer att förändras och samhällskontraktet kommer att ifrågasättas.
- Marknaden – Krympande befolkning påverkar alla marknader och sektorer. Risk för finansiell instabilitet med anpassning till lägre efterfrågan på lån samt ökad risk i företagssektorn. Negativa effekter kan förväntas på det ekonomiska utrymmet, finans- och penningpolitiken och BNP.
Investera i barn och unga.
Investera i barn och unga
Sundsvalls kommun har rådighet att utifrån bästa förmåga undanröja hinder för familjebildning och ge goda uppväxtvillkor. Väl avvägda insatser för barn och unga bör ses som investeringar för att konkurrera om framtida arbetskraft och kompetens.
Barnomsorg och grundskola
Effekter av minskade barnkullar innebär att antalet förskole- och grundskoleplatser ska anpassas till nya nivåer på ett klokt sätt. Det brådskar att långsiktigt utreda hur tillgängliga resurser kommer barnens hälsa och utbildning bäst till godo, samt hur vi ska skapa långsiktig beredskap för olika scenarier så att verksamheter är väl förberedda på att genomföra förändringar.
Att vänta med anpassning är att missa möjligheter till omställning som stärker barns uppväxtvillkor. Genom att agera proaktivt undviks panikåtgärder till förmån för väl avvägda reformer, förankrade med Sundsvalls invånare.
Gymnasiet och Vuxenutbildningen
Målet är att fler går ut gymnasiet med godkända betyg och att fler väljer utbildning som efterfrågas av arbetsmarknaden då det råder arbetskraftsbrist inom flera områden, vilket i sig är ett betydande tillväxthinder hos företagen.
Möjligheten att anpassa arbetskraftens kompetens under hela livet kommer mot bakgrund av minskad nativitet och åldrande befolkning att vara helt avgörande för fungerande kompetensförsörjning. Därmed blir vuxenutbildningens flexibilitet och stora förmåga att snabbt ställa om och ställa på utbildningsutbud och individer central för Sundsvallsregionens utveckling. Likaså kommer det att vara helt avgörande att tillvarata all kompetens, även hos personer som idag står långt ifrån arbetsmarknaden. Detta gör Vuxenutbildningens nuvarande koppling till arbete och försörjning inom individ- och arbetsmarknadsnämnden strategiskt viktig att stärka och bevara.
Samordningsvinster finns att göra i att fortsätta utveckla samarbetet mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Här är kompetensmodellen viktig, liksom för utvecklat samarbete med branscher och arbetsgivare.
Barnfamiljen
Möjligheten att attrahera befolkning i arbetsför ålder sker i huvudsak vid livshändelserna flytt till jobb eller studier, samt vid bildande av familj.
Många ser behovet av att flytta närmare sina föräldrar och sociala nätverk då det är dags för familjebildning och det är primärt kvinnan som påverkar plats för familjens bosättning. Man pratar om ”Mormorseffekten” för stöd och trygghet och i de fall man haft en god uppväxt vill man också ge sina barn samma positiva upplevelse.
Sundsvalls kommun erbjuder många bra kvaliteter som kan tydliggöras och förstärkas genom en målmedveten samhällsplanering och marknadsföring utifrån barnfamiljens perspektiv. Exempel är utbud inom idrott, kultur och fritid, tillgång till bra barnomsorg och skola, en hållbar utveckling inom såväl miljö som hälsa är områden som kvinnor lyft fram i analys om ”Faktorer som stärker platsens attraktivitet” gjord av Mittuniversitetet.
Ungas ohälsa
Ungas ohälsa, särskilt psykisk ohälsa och övervikt, är ett stort problem i Västernorrland och i Sundsvall. Det är framför allt förekomst av oro, ångest och stress som resulterat i en ökad användning av läkemedel. Vi behandlar symtomen men har brist på resurser och sammanhållet stöd till individer för återhämtning och tillfrisknande. Detta påverkar skolresultat, framtida arbetskraft och driver samhällskostnader.
Ohälsans orsaker diskuteras utifrån olika faktorer som skolstress, sociala medier, sömnbrist och minskad fysisk aktivitet. Oavsett faktor är det en investering att så tidigt som möjligt möta upp behov av insatser och genomföra förändringar så snart som möjligt för att vända trenden.
Det behövs en koordinerande förmåga i syfte att mer effektivt kunna möta upp behov av psykisk och fysisk ohälsa hos unga på systemnivå. Det innebär att arbeta gränsöverskridande och med nya arbetssätt mellan kommunens förvaltningar, Region Västernorrland och andra samhällsaktörer som Mittuniversitetet, idrotts-, kultur- och fritidsföreningar. Det är en omställning som följer ny socialtjänstlag 2025, att införa förebyggande arbete innan problem förvärras.
Må bra
Det är så klart inte bara unga som behöver må bra. Det gäller alla Sundsvalls invånare, men med begränsade resurser behöver insatser variera mellan ständigt förbättrande utvecklingsarbete och större förändringsprocesser.
Ny socialtjänstlag bidrar till att sätta ljuset på förändrade arbetssätt och kulturförflyttning inom en rad olika områden. Det är också därför utveckling av effektiva interna processer och systemsyn återkommer flera gånger i framtidsanalysen.
Sundsvall som regional motor
En "regional motor" är en metafor för en plats som driver ekonomisk tillväxt, sysselsättning och innovation inom en region. Sundsvall behöver stärka sin roll och attraktivitet som motor med strategiska partners som Mittuniversitetet, kommungrannar och näringsliv för att hela arbetsmarknadsregionen ska kunna växa och utvecklas. En viktig insikt är att Sundsvall stad behöver växa som ett regionalt centrum för att effekter ska kunna spilla över på kringliggande omland.
I analys inför revidering av Stadsvision 2041 har en omfattande dialog förts med olika målgrupper. Sundsvall stad har idag förhållandevis få invånare, men i de centralt planlagda bostadsområdena finns möjlighet att öka från dagens 8 000 till 17 000 invånare. En högre densitet av människor i staden skapar förutsättningar för att vara en attraktiv motor för hela regionen, stad och landsbygd.
I genomförd stadsvisionsdialog har följande tre faktorer ansetts haft högst effekt för att ge staden ”mer liv och rörelse”:
- Utveckla universitetsstadens potential.
- Utveckla evenemang och upplevelser.
- Aktivera områden kring Sundsvallsfjärden och Årummet med fasta och flexibla lösningar för ökad hälsa och social infrastruktur som spontanidrott, lekplatser och andra aktiviteter för en ökad rörelse, möten och hälsa.
Även Sundsvalls grannkommuner har i Stadsvisionsdialogen förväntningar på att Sundsvall är den regionala motorn och att effekter spiller över till kringliggande kommuner. Satsningar på kulturella- och kreativa branscher, ett konsert- och kongresshus och en utvecklad besöksnäring för kusten är exempel där Sundsvall kan vara en katalysator för näringsliv, besöksnäring och kulturell tillväxt för hela regionen.
Universitetsstaden
Sundsvall ska gå från att vara en stad med universitet till en universitetsstad. Genom ett långsiktigt strategiskt arbete ska universitetsstadens attraktivitet och förutsättningar att växa utvecklas och stärkas.
Mittuniversitetet är en central tillväxtfaktor med potential för hela regionens utveckling och kompetensförsörjning. Riktningen är fler campusutbildningar, fler forskare, fler studenter, ökad kommersialisering av forskning som ger nya kunskapsintensiva företag, samt forskning som stödjer näringslivets utveckling, exempelvis vid etableringar. Det behövs fler studenter på campus för att skapa en attraktiv studentmiljö och en universitetskultur till förmån för hela stadens och regionens utveckling. Det internationella perspektivet är genomgående viktigt.
Exempel på strategiska samarbeten med Mittuniversitetet är:
- Forskningssamarbeten på lokal till EU-nivå med utökad uppväxling av befintlig finansiering.
- Samverkan inom ramen för BizMaker AB för ökad kommersialisering.
- Utvecklat samarbete mellan Östersund och Sundsvall campus för ökad vinn-vinn mellan campusorterna och fler campusstudenter i en internationellt attraktiv kontext.
- Utvecklat samarbete mellan Mittuniversitetet, kommunen, näringsliv och branschsamverkan.
”Sverige är inte i krig, men det råder inte heller fred”, sa statsminister Ulf Kristersson på konferensen Folk och Försvars rikskonferens i januari 2025. Ett år senare är det säkerhetspolitiska läget fortsatt allvarligt och i snabb förändring.
Myndigheten för civilt försvar, MCF, före detta MSB, har publicerat ”Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030”, se www.mcf.se. Detta utgör grunden för Sveriges planering och utveckling av totalförsvaret.
Alla kommuner behöver förbereda sig för att Sverige ska kunna möta ett väpnat angrepp, cyberhot eller andra allvarliga säkerhetshot. Alla kommuner är viktiga aktörer i totalförsvaret och det betonas att arbetet behöver gå snabbare för att Sverige ska vara redo om det värsta inträffar.
Övergripande budskap från Myndigheten för civilt försvar (MCF) till kommunerna:
Planera nu – inte senare
- Utgå från de sju typsituationerna.
- Bygg robusthet i fredstid.
- Samverka med andra aktörer.
- Förbered er på att ställa om snabbt.
Kommunen är ansvarig för att ge invånarna tydlig och korrekt information och bidra till att invånarna kan ta ansvar för sin egen beredskap. Kommunen ska kommunicera risker, åtgärder och stödresurser och kommunens medarbetare måste kunna arbeta även vid störningar. MCF betonar vikten av att gå till jobbet även i kris.
Säkerhetspolitik, tillväxt och klimatkris
Geopolitik och säkerhetspolitik är starkt sammanlänkade med klimatkrisen. Makt över naturresurser, strategiska platser och transportleder blir allt viktigare. Jordens uppvärmning innebär att tillgången på naturens resurser och allt levandes livsutrymme minskar.
Målet om att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader passerades 2024. Globala försök till frivilliga åtaganden för att minska utsläppen och ge solidariskt stöd till länder som drabbas hårdast, genom FN:s klimatkonferens, har tappat momentum.
EU:s gröna giv är en tillväxtstrategi
EU:s gröna giv med mål om klimatneutral 2050 är en tillväxtstrategi. Målet är att skapa en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi som stärker Europas robusthet och säkerhet genom att minska beroendet av olja och gas.
Sveriges nationella mål om nollutsläpp 2045 ser inte ut att nås utifrån nuvarande styrmedel. Sundsvalls kommuns ambition om klimatneutral 2030 avser omställning i kommunkoncernens verksamheter. Högt ställda ambitioner är bra och driver arbetet framåt, men är i praktiken orimligt svåra att nå till 2030. Det är framför allt utsläppen från avfallsförbränningen i Korstaverket som är svår att åtgärda innan 2030.
Utgivning av utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem förväntas upphöra runt år 2039, vilket i praktiken innebär ett stopp för fossila utsläpp. Utmaningen är att skapa förutsättningar att lösa Sundsvalls klimatmål utan att belasta kommunens invånare med ytterligare risker och stora investeringar.
Industriell symbios
Industriell symbios innebär att företag eller andra organisationer samarbetar och använder varandras flöden, till exempel energi, vatten eller material, som resurser. Det minskar klimatpåverkan, stärker cirkulariteten, ökar motståndskraften och gör organisationerna mer konkurrenskraftiga.
Lösningar i form av industriell symbios är ett löpande utvecklingsarbete och bygger på långsiktiga samarbeten mellan oberoende aktörer, vilket kommer att ta tid.
Landsbygden löser kriser
Landsbygden är avgörande för Sveriges beredskap genom att garantera tillgång till livsmedel, energi, drivmedel och råvaror. Ett robust lantbruk och en levande landsbygd säkrar produktion vid kriser. Lokala nätverk och kunskap stärker motståndskraften. Satsningar på livsmedelsproduktion och ökad självförsörjning är centrala för att hantera störningar.
Därför behövs nya ögon på infrastruktur, service och tillgänglighet på landsbygden. Även nya perspektiv på markanvändning, tillväxt och entreprenörskap i landsbygden behöver inkluderas i den övergripande samhällsbyggnadsprocessen.
Kemikalier i mark och vatten frigörs
När klimatet blir varmare förändras de fysikaliska och kemiska processerna i mark och vatten. Det leder till att föroreningar som tidigare varit bundna i jord, sediment eller organiskt material blir mer rörliga och därmed lättare sprids i ekosystemen. Mycket små skillnader i temperatur kan ha stor effekt på vattenkvaliteten.
Många ämnen kan lakas ut till vattenmiljöer, särskilt i förorenade områden. Sundsvalls kommun har stora utmaningar med förorenade områden redan idag. Arbetet kan förstärkas och tydligare kopplas samman med beredskap för kris och krig för tillgång till rent vatten.
Biologisk mångfald
Den biologiska mångfalden är en förutsättning för fungerande ekosystem och livsmedelsförsörjning. Fungerande ekosystem ger oss rent vatten, råvaror och mat. Om biologisk mångfald hotas via klimatförändringar eller spridning av gifter så påverkar det människors välfärd, hälsa och tillgång på resurser. Att öka den egna kommunens självförsörjning av mat är ett exempel på område som kopplar samman säkerhets- och klimatpolitiken.
Klimatanpassning
Klimatanpassning bör ingå som perspektiv i all samhällsplanering, krishantering och investeringsprioriteringar för att minska riskerna för såväl samhällets funktioner som för Sundsvallsborna. Se exempelvis SMHI:s rapport Klimatunderlag för klimat- och sårbarhetsanalyser 2025.
Grön omställning och grön industrialisering
Vi har i framtidsanalysens inledning etablerat att en grön omställning verkar för en utveckling mot ett önskat scenario ”Mot ljusare tider”. Men vad innebär grön omställning och grön industrialisering?
Den gröna omställningen utgår från EU:s tillväxtstrategi ”den gröna given” och handlar om en bred samhällsförändring mot en mer hållbar, koldioxidneutral ekonomi som minskar miljöpåverkan genom övergång till ren energi, cirkulära flöden och hållbar resursanvändning. Det råder en kapplöpning om grön teknologi och handelsrelaterade utmaningar med bland annat Kina och USA.
Omställning tar tid och det finns många utmaningar. Bland annat att möta behovet av mineraler och intressekonflikter kring säker markanvändning. Här står Sundsvalls kommun inför ett vägval att utifrån rådande risker och möjligheter prioritera etableringar och investeringar som på kort och lång sikt stärker kommunens hållbara utveckling, såväl ekonomiskt, socialt och ekologiskt.
Brottsförebyggande arbete
Varje kommun har ett lagstadgat ansvar att förebygga brott inom sitt geografiska område genom att identifiera problem och vidta åtgärder. En funktion ska hålla ihop arbetet och driva det framåt. Arbetet kräver samarbete på lokal, regional och nationell nivå. På lokal nivå främst med polis, näringsliv och lokala aktörer.
Det brottsförebyggande arbetet ställer ökade krav på samordning på alla nivåer, och det behöver därför säkerställas att samordnare har tillräckliga förutsättningar för att möta de nya uppdragen och de ökade förväntningarna.
För att effektivisera det brottsförebyggande arbetet behöver roller och ansvar tydliggöras och det samlade arbetet i kommunen koordineras.
Att förebygga brott behöver ske i alla förvaltningar och bolag, men med tydligare ansvarsfördelning underlättas både det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet samt förutsättningar att motverka påverkan, korruption och infiltration.
Brottsförebyggande arbete riktat mot barn och unga
Socialstyrelsens kartläggning av Sundsvalls kommuns förebyggande arbete riktat mot barn och unga, publicerad 2025, visar att det pågår mycket bra arbete som rör trygghetsskapande, förebyggande och brottsförebyggande arbete i kommunen, men att det är otydligt hur olika verksamheter och aktiviteter förhåller sig till varandra.
I ny socialtjänstlag 2025 ges socialtjänsten ansvar att aktivt förebygga och motverka brottslighet, särskilt bland barn och unga.
Vill du veta mer?
Handlingar kopplade till framtidsanalysen är offentliga och registrerade i kommunens diarium. Hör av dig till kommunstyrelsens myndighetspostlåda så hjälper vi dig att ta fram rätt material.