Enkäten för Sundsvallsborna var öppen under november och decemer 2023 och är nu stängd. 288 Sundsvallsbor svarade på den digitala enkäten samt att drygt 20 personer valde att fylla i enkäten analogt.

I enkäterna fanns möjlighet att svara med fritext vilket inneburit att personer inte begränsats på det sätt som fasta förslag kan medföra. Frågorna har dels utgått från Jan Gehls (arkitekt och professor) metodverktyg som består av ett protokoll med 12 kriterier för vad som karaktäriserar ett väl fungerande och inbjudande offentligt rum där människor vill vara. I enkäten utgick vi även från erfarenheter från tidigare dialoginsatser. Enkäten annonserades i tidningen Byggplats som skickas till samtliga hushåll i Sundsvall och Timrå kommuner, det annonserades på vitriner i stan, på kommunens webbplats, Facebook samt Instagram.

Sammanfattning

64 % av de svarande var kvinnor, 34% män. Åldersfördelningen var 0–20=15 %, 21–50=64 %, 51-70 20 % och 71 och uppåt 2 %. Största gruppen var kvinnor mellan 21–30 år. 12 % hade Stenstan som bostadsort, 38 % kom från annat område i Sundsvall och lejonparten har Sundsvalls tätort som bostadsort. Endast 5 % bodde utanför Sundsvall. 50 % av de svarande besöker centrala Sundsvall flera gånger i veckan, 32 % flera gånger i månaden, 18 % mindre ofta.

De som svarat att de besöker centrala Sundsvall mer sällan (3 %) fick en fråga om vad som skulle få dem att besöka centrum oftare. Det var; fler butiker och större utbud (44 %), fler och billigare parkeringar (32 %), Mer aktiviteter och torghandel/marknader (20 %), bättre kommunikation buss/bil (10 %), lekplatser och aktiviteter för barn (7 %), övrig (15 %)

Vilka mötesplatser besöker de svarande i dag i centrala Sundsvall?

• Naturliga och avkopplande platser: Bünsowska Tjärnen, Selångersån och Esplanaden.
• Sociala knutpunkter: Olof Palmes torg och Stora torget.
• Kulturella och fritidsmässiga platser: Kulturmagasinet, Stadshuset och Hedbergska parken.
• Restauranger och caféer.
• Kommersiella områden: "Centrum", butiker, köpcentrum och affärer "Jag handlar också via Rekoringen och besöker ofta utlämningen i inre hamnen."
• Aktivitetsbaserade mötesplatser: Vängåvan, hamnen, Himlabadet, Ja och Nej-parken, Hamnparken, Skejtparker och olika lekparker. Friluftsaktiviteter, såsom Södra berget, Sidsjön eller Norra berget

Vad saknas eller kan utvecklas på våra mötesplatser i centrala Sundsvall?

Sundsvallsborna önskar framför allt fler sittplatser (22 %) parker, planteringar och grönområden (22%), fler aktiviteter och evenemang (17%), lekplatser för barn (16 %), gärna i kombination av andra faciliteter som toaletter och fikaställen, mer torghandel och marknader av olika slag (15%), olika typer av byggnationer (14%) i form av scener, dansbana, en "pop-up multiarena", höghöjdsbana, värmestuga och vänthall. Sundsvallsborna önskar också fler
restauranger, kiosker och uteserveringar samt ett större utbud av butiker och shopping.

Sundsvallsbornas önskelista är lång men mer liv och rörelse i Sundsvall är en önskan från många. Fler evenemang och aktiviteter som ska locka folk till stan, aktiviteter för alla åldrar, och som helst ska vara gratis: utomhus-bio, skidlopp, dansevenemang, utställningar, mobila bibliotek, utlåning av idrottssaker (fritidsbanken), trubadur, bingo, quiz, konserter, boule och krocket, schackpjäser, öppen scen, allsång, yoga/träning, drakflygartävlingar, lokala
artistframträdanden och karaoketävlingar. En plats för tillfälliga utställningar där till exempel stadens historia och personligheter skulle kunna lyftas fram.

Möjlighet att ta del av evenemang och aktiviteter i centrala Sundsvall

Det som uppskattas av Sundsvallsborna är evenemang och aktiviteter som hålls i centrala Sundsvall och på Stora torget, som till exempel Lyslördag, motorveteranträffar, Sundsvall bjuder, allsång, konserter, marknader och mässor.

Det Sundsvallsborna tycker kan bli bättre är:

• Öka antalet evenemang och aktiviteter, mer regelbundna, mindre evenemang.
• Mer torghandel och marknader.
• Bättre information och marknadsföring av evenemang och aktiviteter i staden.
• Kulturella evenemang som konstutställningar, musikuppträdanden med mera.
• Olika typer av fritidsaktiviteter som utomhusspel som schack, boule med flera.
• Fler familjevänliga aktiviteter och evenemang som är anpassade för barn.
• Förbättrad åtkomst och tillgänglighet för personer med funktionsvariation, särskilt under större evenemang.
• Spela mer musik vid tillfällen och gör mer teman. Försök få hit restaurangbåtar till ån och satsa generellt på mer verksamhet nära vattnet.
• Fortsätt satsningarna på utomhus-bio på olika platser centralt som verkligen blev en höjdpunkt under sommaren 2023.
• Locka hit fler idrottsevenemang som "stadsorientering","beachvolleytävlingen på torget", "basket på torget eller vid planen vid ån" med mera.
• Låt handlare och föreningar ställa upp stånd gratis.
• Det vore ju härligt om torget hade fler mindre arrangemang och utställningar ibland.
• Sundsvall saknar också en saluhall/Hötorg. Kanske gamla taxi hade lämpat sig för det?

Möjlighet för lek och fysisk aktivitet i centrala Sundsvall och på Stora torget

Närmare hälften (43 %) tycker att det saknas lek och aktivitet i centrala Sundsvall och på Stora torget, särskilt för mindre barn. De som tycker att det finns nämner olika aktiviteter som cykling, löpning, skejtparken, vattenlek och aktiviteter som hålls på Stora torget. Uppskattade platser för lek och fysiskaktivitet är Skateparken (även om den anses ligga en bit utanför stan), drakarna, Hamnparken och Kulturmagasinet.

Vad saknas eller kan utvecklas gällande lek och fysisk aktivitet i centrala
Sundsvall och på Stora torget?

Det är framför allt lekplatser och områden för barn att aktivera sig på som saknas (38%), gärna i anslutning till toaletter och kafé. Man nämner att det är i just centrala Sundsvall det saknas lekplatser. Hamnparken, som man gärna vill ska utvecklas, uppskattas. Ja- och Nej-parken och Vängåvan skulle också kunna anpassas mer till barn eller att man byggde en lekplats längst Selångersån eller bakom Stadshuset. Gärna plats för de minsta (0–2 år), med
trätåg och gungställningar med mera. Fler önskar sig sport och aktivitetsområden (13 %) som basketplan, hinderbana, utegym, bättre förutsättningar för cykel, klättervägg och kajak. Vinteraktiviteter önskas (10 %) som exempelvis isbana på Stora torget, vinterpark och snöskulpturer. Utökade grönområden är också viktigt för fysiskaktivitet och lek. Mer små mindre inslag av lek utspritt lite här och där. Behöver inte vara några stora grejer.

Vad är det unika med Stora Torget?

Stora torget skapar känslor. Omgivande byggnaderna och historisk arkitektur gör torget unikt (40 %). Torgets storlek och den öppna ytan uppskattas (22 %) samt statyn över Gustaf den II Adolf (17%). Torget atmosfär som rofylld, vacker och pampig nämns på olika sätt (13 %). Vilket hänger samman med den historia som torget berättar. Stora torgets fördelaktiga läge centralt i Sundsvall gör det också unikt samt alla de aktiviteter som torget bjuder på. Endast en tiondel tycker att Stora torget inte bär på något unikt.

Hur används torget?

Stora torgets besöks främst i samband med aktiviteter och evenemang (34%), exempelvis; Lyslördag, julmarknad, konserter och musik, bil- och mc-möten, demonstrationer och liknande. Därefter Stora torget som en plats för mat och dryck (30%) där man ses för restaurangbesök, uteserveringar eller de som väljer att bara ta en glass i solen. Torghandel och marknader på torget lockar (22%). Torget upplevs även som en plats för att bara sitta en stund och titta på folk (21%). Det är dock 20% som uppger att Stora torget inte har någon funktion: Använder inte torget mer än som genomgång.

Vad tycker du saknas eller kan utvecklas på Stora torget?

Mer liv och rörelse, det saknas en känsla av liv. Mer och kontinuerlig torghandel och marknader på torget, fler sittplatser och ställen att ta igen sig på. Mer aktiviteter och event av olika slag. Grönska, träd och planteringar är också någonting som man vill se mer av på Stora torget. Flera önskemål om byggnationer av både större och mindre slag, exempelvis saluhall, scen, cykelparkering som skyddar mot väder och vind, fontän, tak över en del av torget, värmestuga, danspaviljong och gungor. Torget borde vara mer estetiskt tilltalande med mer konst, dekorationer, annan markbeläggning, snyggare fasader, flaggor och snygga till skräpiga platser kring torget. Flera anger dock att man inte vill förändra någonting på Stora torget utan bör behålla det som det är.

Att vistas på Stora torget oavsett väder och vind, oavsett årstid

Många Sundsvallsbor tycker att det "finns inget dåligt väder" och vill att man behåller Stora torget som det är (20 %). Nästan lika många (19 %) tycker dock att utomhusaktiviteter ska anpassas efter väder och årstider exempelvis julmarknader, öppna eldar, snöskulpturer, utställningar och konst efter årstid. Därefter nämns det byggnationer av skydd mot väder och vind, även sol: inglasade byggnader, tak/pergola över delar av torget samt nya uteserveringar
med tak och väggar och matställen.

Lyft och bevara Stora torgets historiska prägel

En fjärdedel av sundsvallsborna (26 %) tycker att man bäst bevarar Stora torgets historiska prägel genom att förändra så lite som möjligt där kungastatyn ska stå där den står. En femtedel (21 %) tycker dock att torget bör förändras och byggas om, ett schweizeri (1800-tals kafé), tivoli, flytta statyn, ta bort träd och uteserveringar, en mer tidsenlig stensättning, små stugor för barnen att leka i och sittplatser i gammal stil. En stor andel tycker också att man kan lyfta torgets historia genom information och berättelser, exempelvis genom digitala montrar, QR-koder, informationstavlor eller evenemang och teateruppsättning rörande viktiga historiska händelser i staden.

Stora torget upplevs som en trygg plats

De flesta känner sig trygga på torget (87 %). De som inte känner sig trygga (13 %) hänvisar till den mörka tiden på dygnet eller att det är människor som uppehåller sig på platsen som känns hotfulla. Ytterligare belysning på kväll/nattetid och övervakning i form av polis eller övervakningskameror skulle få torget att kännas som en tryggare plats, enligt dessa.

Tillgängligheten på Stora torget

De flesta svarande upplever Stora torget som tillgängligt, mycket tack vare torgets centrala läge, tillgänglig kommunikation och torget platta yta. Den lilla andel, 7%, som upplever hinder itillgängligheten påpekar höga trottoarkanter och sämre framkomlighet vid event (särskilda upphöjningar önskas). Tillgängligheten är inget brett problem, de förbättringssynpunkter som trots allt tas upp är önskemål om sandade och/eller uppvärmda trottoarer och gångbanor vintertid. Det finns även önskemål om handikappanpassade och fler närliggande parkeringar, tillgång till toaletter och skötbord som kontrolleras och städas. Det poängteras bland annat att Ja, det känns tillgängligt, men även hårt och kallt.

Digital enkät i pappersformat

Den digitala enkäten som togs fram skrevs även ut i pappersformat. Ett drygt 20-tal personer valde att fylla i pappersenkäten i baracken på torget. Resultatet har sammanställts i analysen av de digitala enkäterna.

En enkät togs fram till nyckelintressenter (arrangörer/torghandlare med flera). I den enkäten fokuserades på praktiska aspekter som logistik, kommunikation och långsiktig hållbarhet. Sju personer svarade på enkäten. Här var antalet svarande flest män 71 %. 43 % representerade arrangörer, 29 % hotell och restaurang samt 29 % handel. De flesta låg inom åldersintervallet 41–70 år.

Det unika med Stora Torget

För de som driver event och arrangerar är det tydligt att det är Stora torgets öppna yta och centrala läge som är det väsentliga och anses göra torget unikt. De som driver verksamheter runtom torget, handel och restaurang, uppskattar platsens historiska prägel och den vackra arkitekturen som lockar folk och turister. Den stora tomma ytan (minus för otymplig möblering) som öppnar upp för att enkelt kunna göra evenemang där. En väldigt fin ram i form av vackra stenhus. Oavsett verksamhet anser samtliga att det är gynnsamt med aktiviteter på torget. Därför bör det vara enkel för arrangörer att anordna event och aktiviteter. Det krävs enkel tillgång till vatten och el för den som tillfälligt eller regelbundet bedriver verksamhet på torget men även mobila lösningar som underlättar. Stora torget ska vara en samlingspunkt som drar folk, det behövs därför bekvämligheter som sittplatser både under och utanför event samt toaletter som ska kännas bra att använda oavsett om de är övervakade eller ej. Det är viktigt att torget hålls rent och snyggt. Det skulle vara bra med en scen och en dansbana samt ett aktivitetshus för stadens invånare och turister, ett servicecenter med turistinformation och toaletter eller ett aktivitetshus med kultur, öppen scen och kongresscenter.

Vad behövs logistiskt för att Stora torget samt centrala Sundsvall ska vara tillgängligt som fungerande mötesplatser?

Tillgängligheten för parkeringar är viktigt oavsett om du driver handel eller arrangerar event. Det föreslås av en person att kommunen ska erbjuda gratis parkering under sommarhalvåret för att locka människor från ytterområden eller utöka parkeringstiden i centrum så att kunder hinner med flera ärenden när de är i stan, det skulle gynna handlare och verksamheter. Som handlare drabbas du av större event på torget, då platsen stängs av i dagar för att torget ska göras i ordning. Vad gäller tillgänglighet anser en handlare att det är viktigt att se till att tillgänglighetsanpassa butiker runt om i Sundsvall. Värmeslingor som håller marken fri från snö och is skulle öka tillgängligheten. Återigen kommer frågan om bättre tillgänglighet till toaletter. Värmeslingor runt centrala delar i Sundsvall som till exempel i Umeå. Sparas både skottning, sand och benbrott. En person uttrycker att till exempel en torgfest sett ur ett logistiskt (och praktiskt) sätt är ett uruselt sätt att hantera ett torg. Hela torget avstängt under 8 dagar för ett 2-3dagars evenemang, där alla aktörer runt torget får lida hela vägen. Gäller speciellt under högsommar,då allt ska fungera.

Vad behövs kommunikativt för att Stora torget och centrala Sundsvall ska fungera som mötesplatser?

En samordnad eventkalender efterfrågas, gärna en digital lösning, så att besökare vet vart de ska vända sig för att få en översikt över event och arrangemang i Sundsvall. Arrangörer önskar en tydlig gemensam vision tillsammans med finansiering. Det är viktigt att Sundsvalls kommun främjar event och underlättar för de som arrangerar. Att det anordnas event på Stora torget gynnar samtliga näringsidkare i Sundsvall. Bättre kommunikation mellan Stora torget och Birsta är också efterfrågat. En fungerande hemsida Destination Sundsvall där alla kan gå in och enkelt hitta olika arrangemang. Där även alla vi företag kan stå med. Kommunens stöd i de aktiviteter som görs. Upplever att det första man får veta när man ska göra ett evenemang är vilka hinder som finns samt hur mycket det kommer att kosta.

Hur kan Stora torget och centrala Sundsvall utformas för att fungera olika årstider och hur skapas kontinuitet i event/arrangemang?

För att skapa event under vintern är mycket utelämnat till vädret, något som är nog så jobbigt för arrangörer under sommaren. Ett förslag är att tillåta att innegårdar och kvarter förses med glastak eller att låta uteserveringarna runt torget stå kvar året runt. Eventet Sundsvall bjuder tas av två personer upp som ett lyckat event som skulle kunna fungera även under vintern. Dock finns ett visst motstånd i att eventet är gratis, det bidrar till sämre betalningsvilja för andra event, som inte är gratis. För att skapa mer kontinuitet i arrangemang på Stora torget bör kommunen vara mer flexibel i upplåtande av mark för olika tillfälliga aktiviteter och att det blir enkelt för föreningar att använda sig av torget. Ha en långsiktig plan som får ta tid att bygga upp! Det som verkar vara mest populärt är Sundsvall Bjuder men då är det också gratis vilket tyvärr förstör för andra event. Mobila lösningar gällande allt!

Under vecka 48, 2023 kunde Sundsvallsborna prata med politiker om Stora torget, på Stora torget. Politiker fanns på plats varje lunch, måndag till fredag. Tjänstepersoner från kommunen bemannade baracken varje vardag 7.30-17 och genomförde också en platsanalys av torget som redovisas under rubriken Stadsrumsanalys.

För mig är det viktigast att Stora torget får…

På baracken som stod på plats under en vecka kunde förbipasserande sätta en klisterlapp på
vad de tyckte var viktigast på torget. 179 personer valde att sätta upp en klisterlapp på något
eller några av de fyra alternativen; mer aktiviteter mer grönska, fler hängvänliga ytor och
större matutbud. Så här fördelades resultaten:
• 45 % mer aktiviteter
• 26 % mer grönska
• 17 % mer hängvänliga ytor
• 12 % större matutbud

Företaget Metaverse Innovation Sweden tog fram en interaktiv visualisering där en digital tvilling av Stora torget gav en fiktiv framtidsbild. Besökare kunde ta del av Västermalmselevers idéer för Stora torget samt svara på en enkät. Närmare 1000 personer besökte den digitala tvillingen och 23 personer valde att svara på enkäten i verktyget.

Så här sammanfattades resultatet från enkäten:
• Grönska och natur: Önskan om fler träd och blomsterarrangemang.
• Familjevänliga utrymmen: Behov av lekplatser och familjeorienterade sittplatser och aktiviteter.
• Aktiviteter och Evenemang: Förslag på marknader, konserter, och interaktiva spel.
• Upplevelsebaserad Stadsplanering: Skateramp, schackspel och kreativa
konstinstallationer.
• Historisk Integration: Förslag på interaktiva sätt att integrera Sundsvalls historia
• Digital Integration: Laddstationer för mobil och dator, fritt wifi.

Vi har deltagit på möten med Brobyggarna 2023-10-20, funktionshinderrådet 2023-11-07, pensionärsrådet 2023-11-23. Grupperna uppmuntrades dels att svara på enkäten, några fyllde i papperskopior på enkäten som togs med i analysen av den digitala enkäten. Några valde att delta i aktiviteten Sundsvall i ett rum.

Fördjupade samtal med olika grupper

Möte med Föreningen Torget samt Sundsvalls Gille 2023-11-06, möte med fastighetsägare 2024-01-09. Föreningen Torget valde även att lämna in en skrivelse till Baracken v. 48 2023.

Möte med Föreningen För Torget

I deras stadgar framgår att de arbetar med stadsrummet som bildas av Torget, Esplanaden och Vängåvan. De avgränsar sitt yttrande till detta område.

Områdets förutsättningar och kvalitéer
Uppbyggnaden av stenstaden efter stadsbranden 1888 var en unik kraftsamling. Byggnaderna som ramar in Stora Torget är samtliga skyddade kulturminnen. De beskriver vad kapitalstarka personer med hjälp av de främsta arkitekterna i landet kunde åstadkomma. Stora Torget knöts ihop med Vängåvan till ett sammanhängande stadsrum. Det var ingen tillfällighet utan en bärande idé. På senare år har detta sammanhang brutits. Föreningen För Torget vill att det återupprättas.

Hus eller Torg
På senare år har Stora Torget utsatts för flera olika förslag till husbyggen. Förening bildades hösten 2016, då förslaget var att bygga ett 115 meter högt bostadshus. När detta förslag avvisats, dök andra privata intressenter upp med sina husidéer. Kommunen har genom tidsbegränsade bygglov bidragit till en olycklig utveckling, där Stora Torget begränsats i storlek och avskärmats från Esplanaden och Vängåvan. Föreningen vill att byggnaderna som skärmar av Stora Torget från Esplanaden och Vängåvan rivs.

Uteserveringar eller glasade uterum
Alla vill säkert att det ska vara lockande att vistas i området. På ett torg ska man kunna flanera runt, hälsa på bekanta och slå sig ned på allmänna sittplatser och uteserveringar. På senare år har kommunen låtit restauranger bygga inglasade uterum på torget. Dessa bidrar inte till liv och rörelse på torget, de stjäl utrymme från annat och hör inte hemma i denna miljö.

Plats för mindre scen
Den gamla scenen har gjort sitt och rivits bort. Föreningen tror att man vid upprustning av torget bör ha med en mindre scen i programmet. Den kan bli en plats för olika framträdanden. Scenen ska vara omsorgsfullt gestaltad i samarbete med såväl konstnär som företrädare för scenkonstbolaget. Ljud, ljus och annan teknisk utrustning måste kunna kopplas in. I Trondheim har man nyligen rustat upp sitt torg och där blev scenen med sina sittvänliga gradänger en populär mötesplats under regniga dagar.

Möte med fastighetsägare

Fastighetsägarna betonar flera prioriterade områden för utvecklingen av Stora torget. Först och främst framhäver de behovet av att förstärka befintliga strukturer runt torget för att skapa en mer sammanhängande och inbjudande miljö. De diskuterar även möjligheten till byggnation på platsen där kommunens byggnader finns och som nu innehar restaurangverksamhet.

Inspiration från andra platser, såsom Humlegården i Stockholm och idéer från Örebro, lyfts fram som förslag, exmeplvis en Food court på torget. En målgruppsinriktad strategi efterfrågas för att locka olika besökargrupper. Vikten av att analysera och främja naturliga rörelsemönster på torget lyfts för att öka dess användning och attraktionskraft, särskilt med tanke på torgets dubbla funktion som både evenemangsplats och gångstråk.

Restaurangers roll i att bidra till liv och rörelse på torget lyfts. Andra områden som tas upp inkluderar förbättrad marknadsföring och information om aktiviteter på torget, åtgärder för att hantera måsproblem, teknik och renhållning, nyttjandet av snö för lek för att locka barnfamiljer. I sammanhanget lyfts även möjligheten att skapa en större lekplats centralt. Önskemål om att definiera och fokusera på ett specifikt syfte för torget för att attrahera olika målgrupper samt att skapa en tydligare samverkan med restauranger för att öka aktiviteten på torget betonas. Slutsatsen är att skapa en attraktiv och funktionell plats som erbjuder möjligheter för olika aktiviteter och evenemang och som välkomnar olika besökargrupper.

Inspel kultur och fritidsförvaltningen

Scen och teknik: I dagsläget finns ingen scen och det är dyrt att bygga varje gång samt att teknik är dyrt att hyra. Utan fungerande el som är lätt att boka fungerar inget. En mobil scen samt viss teknik och bokningsbara tekniker, publikvärdar etcetera skulle kunna vara en idé.
Innehåll och levande torg: I New York finns ett kommunalt bibliotek med ett torg och en park utanför, väldigt centralt. Torget var helt tomt och i parken fanns hemlösa och missbrukare. Staden satsade på att rusta upp torget och parken och möblerade torget med stolar och bord. En kur finns för att låna olika aktiviteter och spel. Stadens föreningsliv bjöds in för att visa upp sig på helgerna. Vips befolkades platsen och blev mera levande. Stolar och bord och en permanent Fritidsbank på plats kanske?
Restaurang/kaféliv: Inspiration från Kungsträdgården och Lilla Torg i Malmö. I dessa finns flera inglasade serveringar över hela platsen. Fler lokaler och att tilllåta inglasade lösningar skulle kunna vara en möjlighet. I Italien finns en galleria med promenadstråk längs med torgets sidor som är inglasade så att en kan gå mellan affärer och restauranger under tak.
Torghandel: Gör det lättare/billigare att bedriva torghandel alla dagar i veckan så att det blir ett levande torg.
Organisation: En särskild torggrupp samt en app för bokning av torget skulle kunna underlätta nyttjandet av torget. Koordinatorer som bokar föreningar, konserter event, alltså en eller flera koordinatorer som har kontakt med flera arrangörer och som då får en helhetsbild över vad som bokas. Om förutsättningar finns så kan flera arrangörer boka aktiviteter på torget, året runt.

Sammanfattning från workshop med arrangörer och eventaktörer

Aktiviteter och evenemang: Det finns en stark önskan om att ha fler och mer varierade aktiviteter och evenemang på Stora torget. Detta inkluderar såväl idrott- som kulturella evenemang, barnaktiviteter, samt regelbunden torghandel och marknader. Det finns också ett behov av bättre och samlad information och marknadsföring för de evenemang som hålls.
Infrastruktur och anläggningar: För att stödja fler evenemang och göra Stora torget mer användbart och tillgängligt finns olika förslag om att förbättra infrastrukturen. Detta inkluderar att tillhandahålla mer sittplatser, bättre belysning, bättre el-lösningar, inte bara fler eluttag, utan också en enklare process att komma åt el, bättre lösning för toaletter och ett ökat antal platser för uteservering. Att torget hålls rent och snyggt.
Gröna ytor: Det framkommer en önskan om att ha mer grönska på torget för en mer naturlig och behaglig miljö. Fokus ligger på att inkludera mer träd, planteringar och andra gröna element. Men det ska vara mobila och flexibla lösningar.
Statyn på torget: Det finns olika åsikter om statyn. Vissa önskar att den ska flyttas för att ge utrymme för andra element, strukturer och event, medan andra tycker att den är en viktig del av torgets karaktär och bör förbli på sin plats.
Bevara och lyfta fram historia: Det nämns att man bör bevara och lyfta fram Stenstans historia, kanske genom användning av teknik som exempelvis QR-koder eller olika typer av skyltning.
Kommunens roll: Det finns en förväntan om att kommunen ska spela en aktiv roll i stöd för genomförande av evenemang, genom att tillhandahålla nödvändiga resurser och förbättrad kommunikation. En väg in samt fungerande jourlösningar.
Anordna regelbundna aktiviteter: Det finns en önskan om att se mer regelbundna aktiviteter på torget för att locka fler människor. Ha en affärsidé med tydliga målsättningar och en verksamhetsplan.
Etablera en servicecentral: På torget föreslås etableringen av något slags servicecenter eller servicekontor som en resurs för att stödja evenemang och aktiviteter som sker där.
Skapa "rum i rummet": Det talas om idén att skapa specifika, avskilda utrymmen inom det större torget för att främja en större bredd av evenemang och förbättra användbarheten av utrymmet. Berlin lyfts som ett exempel.
Flexibilitet och anpassningsförmåga: Torget ska kunna vara flexibelt och anpassningsbart. Detta skulle kunna innebära att man lätt kan omstrukturera eller modifiera utrymmet för att anpassa sig till olika typer av evenemang, aktiviteter och säsonger.
Tillgänglighet för personer med funktionsvariation: Mobil lösning för funktionshindrade vid stora evenemang.
Aktiviteter året runt: Teman kring evenemang, exempelvis säsongsbaserade och att kommunen efterfrågar event och är proaktiva.
Transportlösningar: Parkeringsbolag ska hållas underrättad när event sker, vanligt med böter vid avlastning av material. Det behöver finnas fungerande lösningar för torghandlare som har bilen som förråd.
Ta till vara synergieffekter: På något sätt fånga upp kommande initiativ så att fler kan involveras och växla upp evenemang.
Bidra till att fler vill genomföra evenemang: Prata direkt med unga, involvera ”Nätverket”, kommunens har en coachande roll. Utbildning av nya arrangörer

Sammanfattning från workshop med krögare och handlare

Sittplatser: Det saknas sittplatser och det är dyrt för verksamheter att hyra eller köpa in sittmöbler. Sittfunktionen runt statyn är bra men inte estetiskt tilltalande, det skulle kunna vara fler läktare.
Synpunkter om tillgång till parkeringar: vissa ser inte det som ett problem medan andra gör den bedömningen, det skiljer sig även åt gällande parkeringskostnader. P-skiva efterfrågas. Information om vad som gäller för de som har i och urlast vid evenemang behöver förbättras för både de som framför fordon samt för parkeringsvakter som bör få information om pågående event. Parkering upplevs som ett problem för torghandlarna när de ska hantera/packa upp sina varor, de är ofta ensamma och fordonet fungerar i flera fall som lager. Information om vad som får ställas ut i stadsrummet kan förbättras: det är svårt att veta vilka utrymmen som är tillgängliga och vad som får stå på olika platser.
Aktiviteter och evenemang: Det saknas träffpunkter centralt som inte innebär besök på restaurang eller annan inrättning. Det saknas sittplatser och möjlighet att aktivera sig. Gratis evenemang för barnfamiljer efterfrågas, kanske barnens dag på helger. Att stängsla in och bygga inför arrangemang upplevs besvärligt, även estetiskt och ljudmässigt för vissa närliggande verksamheter. Det finns förslag på att Stora torget kanske inte ska vara platsen för de största publika evenemangen, särskilt inte de som kostar entré och stänger av ytan. Boende har fört fram klagomål gällande ljudnivån hos verksamheter runt torget såsom evenemang och restauranger.
Torghandel: Fler verksamheter till stan behövs, men samarbetet med torghandlarna behöver förbättras. Det upplevs för krångligt och inte lönsamt.
Trygghet, säkerhet och underhåll: Det behövs bättre halkbekämpning på och vid torget för att minimera halkrisker och säkerställa tillgängligheten, bland annat en sandlåda till sandning av Stora torget och närliggande stråk. Torget upplevs skräpigt efter helger och evenemang. Bättre information om vem som ska hantera sopor/skräp behövs. Förbättra belysningen för att öka tryggheten. Öka närvaron av vakter eller polis vid behov.
Markvärme: Utred och implementera möjligheten att nyttja och distribuera restvärme från lokaler för att värma upp stadskärnan på ett energieffektivt sätt. Markvärme och andra hållbara energilösningar kan användas för att göra stadskärnan mer miljövänlig och energieffektiv.
En attraktiv och levande stadskärna: Testa projekt i stadskärnan och anpassa lösningar baserat på behov. Det behövs en mix av boende, handel, kultur och andra verksamheter för att locka invånare och besökare till stadskärnan. Utforma strategier för att locka olika typer av verksamheter. Utvärdera systematiskt genomförda åtgärder för och gör nödvändiga justeringar baserat på resultat och besökarnas åsikter. Främja samarbete och kommunikation mellan boende, företag och kulturinstitutioner för att gemensamt arbeta mot en attraktiv och levande stadskärna.
Kommunikation/information: Det krävs bättre marknadsföring av kommande evenemang gärna i form av årshjul. Ett förslag är en digital anslagstavla, QR kod och information på befintliga informationstavlor med mera.

Vi är många Sundsvallsbor och vi hinner inte träffa alla ansikte mot ansikte. Men för att få en så bred dialog som möjligt genomförde vi under hösten en aktivitet som kallades Sundsvall i ett rum. Deltagarna var representerade utifrån olika åldersgrupper, etisk tillhörighet, särskilda behov, yrkesroller, intressen, privat och offentligt, besökande och nyckelintressenter med mera. På så sätt delade vi bilden och kunde se på våra mötesplatser utifrån någon annans synvinkel.

Resultatet blev på det hela taget mycket lyckat. Vi fick syn på varandras olika perspektiv. Den som vill ta bort kungen från torget fick prata med den som ville att han ska stå kvar, den som vill ha en tom yta med plats för det stora evenemanget fick möta den som ville se barnteater i det lilla formatet och så vidare.

Resultat från aktiviteten Sundsvall i ett rum

Totalt sammanställdes 737 inlämnade synpunkter. När utfallet från Sundsvall i ett rum sammanställts känner vi igen många av de önskemål som finns på Stora torget från dialogresultat och samtal med nyckelintressenter.
Mer aktiviteter och event på torget av olika slag återkom i dialogen, och givet är att det önskas mer liv och rörelse. Och mer folk ska lockas in till centrum. Därefter kommer diverse förslag på större eller mindre byggnationer av olika slag. Det finns önskemål om att torget ska anpassas för vintern med aktiviteter för vintern som vinterparker och isbana. Fler och olika typer av sittplatser önskas, ett mer estetiskt tilltalande torg, lekytor, fler restauranger och caféer, mer grönska och mer och effektfull belysning. Många värnar också torgets öppna yta och tycker att vi måste tänka flexibilitet och mobilitet där det inte installeras fasta lösningar, vilket gäller både scen, sittplatser, lek och kiosker.

I arbetet har en analys gjorts av Stora torget utifrån 13 kriterier som bygger på Jan Gehls (arkitekt och professor) metodverktyg som består av ett protokoll med 12 kriterier för vad som karaktäriserar ett väl fungerande och inbjudande offentligt rum där människor vill vara. Men även på erfarenheter från verksamheterna i kommunen. Det som granskats är nuläge, kvalitéer och brister utifrån de 13 kriterierna:

1. Omgivning/kontext
   
2. Attraktivitet
   
3. Rumslighet
   
4. Flöden och målpunkter
   
5. Tillgänglighet
   
6. Trygghet och säkerhet
   
7. Belysning
   
8. Blågrön infrastruktur
   
9. Teknik, renhållning
   
10. Mobilitet
    
11. Flexibilitet
    
12. Evenemang, uteserveringar och torghandel
    
13. Umgänge och aktiviteter

Omgivning/kontext

Omgivning och kontext handlar om hur Stora Torget förhåller sig till kringliggande vägar, grönområden, bebyggelse, mötesplatser, verksamheter med mera. Stora torgets användning påverkas i hög grad av dess omgivning och hur angränsande mötesplatser planeras (Boverket, 2023).

Nuläge

Stora torget ligger i direkt anslutning till Storgatan och dess verksamheter. Den fungerar än idag som en kontrast till stadskärnans täta bebyggelse och förstärker den kontinentala storstadsatmosfären som de pampiga stenhusen skapar. I två av torgets hörn finns två kioskbyggnader placerade. På östra sidan om torget finns kommunens byggnader där Drakfastigheter är fastighetsförvaltare. Byggnaden inhyser restaurang Bloco som har tillfälligt bygglov till september 2028 samt soprum. I ena hörnet av torget finns även en offentlig toalettbyggnad.

Kvaliteter

• Vackra byggnader. De omgivande byggnaderna anses vackra och skapar en vacker fond till torget.
• Många känner också en stolthet över Stenstan och dess arkitektur.
• Stadens hjärta. Torget anses vara stadens hjärta och en naturlig mötesplats i staden.
• Tillgängligt. Många anser att tillgängligheten till fots eller med cykel är god samt att
  kollektivtrafiken finns i nära anslutning till torget.
  

Brister

• Passage. Torget har inga slutna hörn och upplevs delvis på grund av det som en passage.
• Oattraktiva byggnader. Kommunens byggnad som för tillfället rymmer restaurang Bloco
  anses oattraktiv och stänger flödet mellan Vängåvan och Stora torget. Kioskbyggnaderna
  anses även dom vara oattraktiva och behov av upprustning.

Attraktivitet

Stimulerande sinnesupplevelser som bidrar till en attraktiv mångfald kan skapas från kombinationer av vatten, ljud, ljus, olika material och färger (Gehl, 2010).

Nuläge

Statyn av Gustav II Adolf är utmärkande för torget, den dekorativa armaturen samt Millenium-plattorna på torget. I övrigt är det främst den omgivande arkitekturen som står för det konstnärliga
inslagen. Sommartid placeras blomsterkärl på torget och sittplatser i form av parkbänkar. Vintertid är torget i princip tom på möblering.

Kvaliteter

• Evenemang. Torget uppskattas som plats för evenemang, marknader och torghandel som
  anses skapa trivsel på torget.
  
• Uteserveringar. Många ger uttryck för att uteserveringarna är ett trevligt inslag och skapar liv
  och rörelse till torget.
  
• Statyn. Statyn är något av en vattendelare, men det är något fler som uttrycker uppskattning
  av statyn än de som inte gör det.
  

Brister

• Trappan runt statyn. Funktionen av trappan är bra, men många anser att den är ful och känns
  tillfällig.
  
• Sittplatser. Många anser att det saknas sittplatser och möjligheter till umgänge.
  
• Grönska och lummighet. Många uttrycker att grönska och lummighet saknas, men också att
  sikten förloras av de träd som finns i dagsläget.
  
• Skydd mot väder. Det finns önskemål om pergolas och annat som skyddar mot olika typer av
  väder på Stora torget.
  
• Enhetliga och attraktiva uteserveringar. Några av de uteserveringar som finns i anslutning
  till Stora torget anses oattraktiva och saknar enhetlighet.
  
• Sovande torg. Många ger uttryck för att torget är ”sovande” under en stor del av året.
  
• Konstnärliga inslag. Det finns synpunkter om att Stora torget saknar konstnärliga inslag.

Rumslighet

Relationen mellan människa och miljö är en viktig komponent för att påverka människors
välbefinnande och upplevelser i stadsmiljöer. Upplevelsen och känslorna som rummet framkallar är
rumslighet och kan påverkas både i olika detaljeringsgrad och skalor.

Nuläge

Torget saknar slutna hörn och öppningarna vid hörnen fungerar som entréer till passager tvärs över
torget. Torget är omgärdat av historiskt intressanta och attraktiva sekelskiftesbyggnader.

Kvaliteter

• Tydlig rumslighet. Stora torget anses ha en tydlig rumslighet där omgivande byggnader fyller
  en inramande funktion. Fasaderna uppskattas också och ger torget en vacker fond.
  

Brister

• Ödsligt och saknar ”rum i rummet”. När det inte förekommer några aktiviteter på torget
  upplevs torget av de flesta som ödsligt och mer som en passage än en mötesplats.

Flöden och målpunkter

När det handlar om att utvärdera och planera för flöden och målpunkter i samband med ett torg i en stad finns det flera viktiga kriterier att överväga. Det handlar om att skapa tillgänglighet, bekvämlighet och en positiv upplevelse för stadens invånare och besökare.

Nuläge

Torget genomskärs i norr av gågatan Storgatan, i öster av Esplanaden, i söder av Kyrkogatan och i väster av Torggatan. Rakt över torget i nord-sydlig riktning skär Centralgatan. Torgets centrala läge med statyn över Gustav den II Adolf i mitten av torget gör den till en naturlig mötesplats.

Kvaliteter

• Nära kollektivtrafik. Stora torget anses ligga nära en kollektivtrafiknod, vilket gör att det är enkelt att ta sig dit med kollektivtrafik.
  
• Cykel- och gångstråk. Många anser att det är enkelt att ta sig till Stora torget via gång- och cykelstråk.
  
• Närhet till handel. Handel, restauranger och annan verksamhet finns nära, vilket anses positivt.
  

Brister

• Saknas målpunkter. Utöver sommarperiodens parksoffor saknas målpunkter som får invånarna att vilja stanna upp.
  
• Passage. Många upplever Stora torget mer som en passage än en mötesplats när det inte pågår aktiviteter på torget

Tillgänglighet

Alla människor, oavsett rörelse- eller orienteringsförmåga, ska kunna vistas på en plats med samma villkor.

Nuläge

Stora torget har ett centralt läge och närhet till kringliggande verksamheter, kollektivtrafiklösningar, gång- och cykelstråk.

Kvaliteter

• Öppen yta. Den öppna ytan gör att det går att gena i olika riktningar över torget.
  
• Bänkar sommartid. Bänkar gör det möjligt att stanna till och vila.
  
• Plant. Platsen är i princip plan, vilket anses göra det enkelt att ta sig fram för personer utan funktionsvariation.
  

Brister

• Hinder i framkomlighet. Personer med funktionsvariation har påpekat att de lätt fastnar i fogar vid vissa stensättningar på torget samt att ytan på torget lutar, vilket gör framkomligheten besvärlig. Höga trottoarkanter, lösa plattor, avsaknad av ledstråk samt sämre framkomlighet vid event nämns också.
  
• Det saknas sittlösningar. Det påtalas att det saknas sittlösningar för umgänge för personer i exempelvis rullstol.
  
• Saknas skyltning och information. Det finns inga skyltar som visar riktning vid torget, exempelvis till kollektivtrafik eller liknande målpunkter. Taktila informationsskyltar samt information på olika språk saknas också.
  
• Bristfällig tillgänglighet till toaletter och skötbord. Tillgänglighet till toaletter och skötbord anses bristfällig eftersom missbrukare uppehåller sig där under större tiden av dygnet.
  
• Parkeringsmöjligheter. Bristen på parkeringsmöjligheter i nära anslutning till torget ses som ett problem både för personer med och utan funktionsvariationer.

Trygghet och säkerhet

Genom att skapa mötesplatser där alla vill vara kommer kriminella element att dra sig undan. Trygghet är en viktig komponent i att bygga stadens platsvarumärke tillsammans med bland annat arkitektur, puls och lättillgängliga gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik.

Nuläge

Torget är en öppen plats som är upplyst kvällstid. Torget är omgivet av byggnader som inhyser både boende och verksamheter. Många människor passerar torget, antingen via närliggande gator eller över torgytan.

Kvaliteter

• Trygghet. Många upplever att torget är tryggt att vistas på.
  

Brister

• Otillgängliga toaletter. De offentliga toaletterna är ofta upptagna av personer med missbruksproblematik.
  
• Otillräcklig belysning. Flera har gett uttryck för att kunde vara mer belysning under kvälls- och nattetid.
  
• Missbruk. Förekomsten av missbruk, särskilt kring de offentliga toaletterna, gör att torget under vissa tider på dygnet upplevs som en otrygg plats.

Belysning

Belysning spelar en avgörande roll för att göra staden användbar och attraktiv, dag som natt. Det handlar om att skapa en balans mellan säkerhet, funktionalitet, estetik och miljömedvetenhet.

Nuläge

Ett 20-tal belysningsstolpar finns på torget. Från och med lyslördagen som inträffar i mitten av november tänds torget och innerstaden upp. Fastighetsägarna kring Stora torget belyser fasader dekorativt, vilket lyfter torget under den mörka årstiden.

Kvaliteter

• Dekorativ belysning. Från och med Lyslördag upplevs belysningen som dekorativ av många.
  
• Belysningsstolpar. Belysningsstolparna upplevs av flera som att de harmoniserar med kringliggande byggnader.
  

Brister

• Trasig belysning. Armaturerna på torget är ibland trasiga och stolpar lutar, vilket ger ett stökigt och otryggt intryck.
  
• Inte mysigt. Belysningen på Stora torget upplevs inte som mysig.
  
• Alternativ belysning. Det saknas alternativ- och dekorativ belysning av olika slag.
  
• Belysningsstolpar i vägen. Belysningsstolparna är i vägen vid större evenemang och det är krångligt att ta ned dem.

Blågrön infrastruktur

Växtlighet och tillgången till träd och grönska spelar en viktig roll, eftersom det främjar fysisk aktivitet och social interaktion som i sin tur motverkar både fysisk och psykisk ohälsa. Strategiskt utformade och placerade grönstrukturer bidrar till ekosystemtjänster som bland annat kan lindra effekterna av extremväder, förbättra luftkvalitet, främja den biologiska mångfalden och bidra till människors välbefinnande.

Nuläge

Längs kvarteret Måttan finns ett antal större träd. Längs Hischska huset finns även där ett antal träd. Sommartid placeras blomsterkärl vid torget. I övrigt finns ingen grönska på torget. Det finns inga vattenelement på torget.

Kvaliteter

• Skuggning. De träd som finns på torget bidrar till skugga och trivsel.
  
• Blomsterarrangemang. De blomsterarrangemang som placeras på torget, främst sommartid, uppskattas av många.
  

Brister

• Växter i dåligt skick. Den växtlighet, i form av träd och blomsterinstallationer, som finns på torget anses vara i dåligt skick eller otillräcklig.
  
• Mer växtlighet. Många efterfrågar mer grönska och växtlighet.
  
• Saknas vattenelement. Olika typer av vattenelement efterfrågas.
• ”Stenöken”. Många ger uttryck för att torget är en ”stenöken”.

Teknik, renhållning

Teknik och renhållning handlar om att skapa en stad som är ren, tekniskt avancerad och hållbar. Det handlar om att använda teknik för att förbättra stadsmiljön och stödja invånarnas välbefinnande, samtidigt som stadens naturliga miljö och säkerhet bevaras. Detta kriterium främjar en holistisk syn på
stadsplanering som integrerar teknik och renhållning i skapandet av en mer levande och hållbar stadsmiljö.

Nuläge

I dagsläget finns el vid belysningsstolpar som hanteras av kommunen. Vid större evenemang räcker inte befintlig elförsörjning, då krävs ofta bygg-el. Arrangörerna får i dessa fall ordna med elförsörjningen på egen hand. De som har evenemang eller torghandel kan få tillgång till passagekort till soprum och toaletter. Torghandelsplatserna är placerade längs med Storgatan. Sopkärl finns placerade på och vid torget. Gator och torg snöröjs vintertid och sopas och spolas sommartid. Soprum finns placerat i de kommunala byggnaderna på östra sidan av torget.

Kvaliteter

• God kapacitet för evenemang. Stora torget har god kapacitet att erbjuda en variation av både kommunala och privata event.
  
• Placering av torghandel. Torghandelsplatsernas placering uppskattas av vissa torghandlare.
  

Brister

• Sophantering. Det upplevs att sophantering på torgytans östra sida hindrar torgets utveckling.
  
• Wifi. Fri tillgång till nätverk är en önskan.
• El- och vatten. El och vatten bör enligt många vara enkelt att tillgå, vilket har brister i nuläget.
  
• Fler offentliga toaletter. Offentliga toaletter finns placerad i ett av hörnen på torget, dock önskas det att det fanns fler både vid event och under vanliga dagar. Dessutom upplevs de som obehagliga för att de tas över av missbrukare.
  
• Skräpigt. I samband med evenemang och marknader upplevs torget som skräpigt.
  
• Fler sittplatser. Det behövs fler sittplatser både under och utanför event.
  
• Scen. Vid event som kräver scen ansvarar arrangörer för denna, vilket anses negativt.

Mobilitet

Mobilitet handlar om att skapa en stad där människor kan röra sig smidigt, säkert och hållbart. Det handlar om att minska trängseln, främja kollektivtrafik och alternativa transportmedel, och skapa en trafikmiljö som är tillgänglig för alla.

Nuläge

Torget ligger centralt nära stadsbusstrafik, gång- och cykelstråk samt nära parkeringsmöjligheter. Alla sidor på torget är åtkomligt med fordon eller till fots.

Kvaliteter

• Tillgängligt för olika fordon. Torget anses tillgängligt för blåljusverksamhet, större fordon och för i- och urlastning vid evenemang.
  
• Tillgängligt för hållbart resande. Det anses enkelt att ta sig till Stora torget med buss, cykel och för gående.
  

Brister

• Brist på parkering. Det uttrycks brister kring parkeringsmöjligheter i anslutning till Stora torget.
  
• Höga parkeringsavgifter. Många anser att parkeringsavgifterna är för höga och att det finns för få parkeringsplatser.
  
• Bristfälliga cykelparkeringar. Den cykelparkering som erbjuds anses bristfällig.

Flexibilitet

Flexibilitet handlar om att skapa mångsidiga utrymmen som kan användas på olika sätt och som förändras för att möta invånarnas behov och intressen över året. Det gäller både flexibilitet över årets årstider och under dygnet alla timmar, samt att skapa flerfunktionella utrymmen och anpassningsbara och omvandlingsbara ytor.

Nuläge

Torget erbjuder en stor och öppen yta. De fasta element som finns är statyn mitt på torget samt belysningsstolpar och flaggstänger. Under sommarhalvåret finns fasta bänkar och blomsterarrangemang, men som går att flytta inför evenemang. Byggnaderna som är fasta vid torget är två kiosker samt byggnaderna på kvarteret Måttan som har tillfälligt bygglov för en restaurangutbyggnad. Uteserveringarna får tillfälliga bygglov och tas bort när säsongen är avslutad.

Kvaliteter

• Mångfald av möjligheter. Den stora öppna ytan möjliggör för olika användningsområden.
  
• Isbana uppskattas. Isbanan är ett uppskatta inslag under vintern på Stora torget.
  

Brister

• Statyn, belysning och flaggstänger är i vägen. Många arrangörer anser att statyn, belysningsstolpar och flaggstänger är i vägen vid evenemang.
  
• Saknas flexibla bord och sittmöjligheter. Många anser att det finns inte tillräckligt med sittmöjligheter och många efterlyser sittplatser som också bjuder in till umgänge. Exempelvis bord och soffor som går att flytta.
  
• Säsongsbaserade aktiviteter. Det efterfrågas mer säsongsbaserade aktiviteter och evenemang.
  
• Torghandel vintertid. Många ger uttryck för att det saknas torghandel även vintertid.
  
• Uppmärksamma högtider. Många unga anser att fler högtider borde uppmärksammas på Stora torget.

Evenemang, uteserveringar och torghandel

Genom ett levande centrum kan en stad attrahera såväl invånare som besökare och företagare – som alla är viktiga för stadens utveckling.

Nuläge

Stora torgets plats mitt i hjärtat av Stenstan är tillgängligt och erbjuder stora ytor för olika typer av evenemang. Det finns i dag fasta torghandelsplatser längs med Storgatan. Den fasta scenen är borta sedan länge men det finns plats för olika typer av mobila scener i olika storlekar. Det genomförs även många olika evenemang på torget. Men mellan evenemang och marknader är ytan ofta obefolkad.

Kvaliteter

Rymligt. Stora torget är rymligt och det finns gott om plats för att kunna fylla torget med en stor publik, men även avgränsa delar av torget för mindre evenemang.

Brister

• Regelbunden torghandel och marknader. Det önskas mer kontinuitet i evenemang, stora som små, konst och kultur.
  
• Fler evenemang och aktiviteter. Fler evenemang och aktiviteter, stora som små, för både barn och vuxna önskas.
  
• Saknas utrustning. Sittplatser och bord för att kunna äta medhavt fika önskas samt en scen för såväl spontana som planerade uppträdanden.
  
• Bristfällig marknadsföring. Många utrycker svårigheter i att hitta information om kommande aktiviteter och evenemang.
  
• Böter för arrangörer. Arrangörer upplever att de ofta får parkeringsböter vid i- och urlastning vid evenemang och torghandel.

Umgänge och aktiviteter

För att skapa en levande och engagerad urban miljö behöver social interaktion och mångfald av aktiviteter främjas i staden.

Nuläge

I dag finns parksoffor på plats på Stora torget under sommarhalvåret och under vissa vintrar har det spolats isbana på torget. Ibland genomförs olika aktiviteter på torget som bidrar till umgänge och aktivitet, däremot finns inte någon lekutrustning eller möbler som skapar förutsättningar för medhavda picknickkorgar eller spontanlek.

Kvaliteter

• Plats för vila och socialt umgänge. Stora torget anses vara en plats för både vila och socialt umgänge. På Stora torget går det att vila, äta en glass i solen, möta upp vänner och besöka uteserveringar.
  
• Drakar uppmuntrar till lek. Drakarna på torget är uppskattade av många och uppmuntrar till lek och aktivitet.
  
• Skridskobanan är uppskattad. Skridskobanan som funnits på Stora torget under några vintrar återkommer som en uppskattad aktivitet av befolkningen.
  
• Trappan runt statyn. Trappan runt statyn uppskattas som sittplats och bjuder in till umgänge.
  
• Uppskattad plats under sommaren. Under sommaren upplevs torget som en härlig plats att betrakta folkvimlet på.
  

Brister

• Saknas sittplatser. Det saknas tillräckligt antal sittplatser och för olika ändamål. Sittplatsen runt statyn anses också som ful och tillfällig.
  
• Central lekplats saknas. Många uttrycker att det saknas en stor och central lekplats i stan.
  
• Bjuder inte in till lek och aktivitet. Många uttrycker att Stora torget inte bjuder in till spontan lek och aktivitet, vilket också bidrar till att barnfamiljer saknar anledning att ta sig till centrala Sundsvall.

Utifrån dialogresultat, både tidigare som de senare dialogerna, forskningsresultat, utredningar och stadsrumsanalys har förslag på 12 utgångspunkter för Stora torget tagits fram tillsammans med ett antal åtgärdsinriktningar. Förslagen kommer sedan att tas med i planeringen för upprustningen av Stora torget.

Stora torget - är en plats för evenemang och aktiviteter

Det som tydligt framgår av dialogresultat oavsett ålder eller andra parametrar hos respondenterna är att de evenemang och aktiviteter som genomförs på torget är mycket uppskattade och det efterfrågas fler. Enligt Mötes- och evenemangsstrategi för Sundsvalls kommunkoncern framgår också att evenemang bidrar till att skapa tillväxt, stolthet och nya upplevelser för både besökare och invånare. Det är också en av flera pusselbitar för att nå målet med 5 000 nya jobb fram till 2030. För att Sundsvall ska vara en levande och attraktiv plats, särskilt för unga, behöver det skapas förutsättningar för olika typer av evenemang. I dialogresultatet framgår också att torgets öppna yta uppskattas och medför att olika typer av aktiviteter och evenemang kan ta plats. Därför blir detta en av de viktigaste utgångspunkterna för utvecklingen av torget. Det finns personer som upplever att det är störande med de aktiviteter som genomförs på torget. Men de flesta Sundsvallsborna vill ha fler aktiviteter och evenemang samt att Stora torget är till för alla är det en viktig del av torgets funktion.

Stora torget - erbjuder sittytor med plats för umgänge

Ytterligare ett önskemål som blivit tydligt i dialogresultatet är behovet av fler sittplatser. Men det som eftersöks av många är inte bara sittplatser som sådana, det ska vara platser som ger förutsättningar för umgänge. Det går inte att fastställa med säkerhet till vilken grad den fysiska gestaltningen kan bestämma användningen, eftersom den fysiska planeringen enbart kan möjliggöra för användning av offentliga rum, inte styra den. Enligt Forskning från SLU, landskapsarkitektur och miljöpsykologi finns flera kvaliteter som bidrar till stimulans och positiva intryck i miljön och som bidrar till sociala möjligheter. Det kan vara att det på dessa platser finns stimulerande element eller aktiviteter att samtala kring samt att det finns sittmöjligheter som gör det enkelt att mötas och umgås utomhus (bygger på forskning om människors generella behov och önskningar i relation till utemiljö, Stoltz & Grahn, 2021,
hämtat från Boverket). Flera eventaktörer har gett uttryck för att sittplatserna är i vägen vid större evenemang. Av den anledningen kommer det att behöva beaktas vid en upprustning av torget.

Stora torget - erbjuder mer grönska

Grönska av olika slag efterfrågas i vår dialog med Sundsvallsborna som av svenskar över lag. I rapporten Den hållbara staden som bygger på en statistisk säkerställd Novus-undersökning om svenska folkets åsikter, beteende och preferenser i den byggda miljön visar det sig att grönska är det flest personer i Sverige vill se mer av i stadskärnan. Framför allt har många unga Sundsvallsbor haft det som en huvudprioritering. Enligt Sveriges miljökvalitetsmål ska en majoritet av landets kommuner senast år 2025 ta tillvara och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer vid planering, byggande och förvaltning i städer och tätorter. Men önskan om att bevara torgets öppna yta för att kunna erbjuda mångsidigt nyttjade av platsen är även det uppskattat och ligger i linje med såväl riksintresse som översiktsplan. Även om de flesta är överens om önskan om mer grönska, finns även en delad bild av att det gröna inte får vara i vägen för större evenemang. Det blir en balansgång att försöka tillfredsställa de olika önskemålen i upprustningen av torget.

Stora torget - erbjuder varierad belysning

Mer men framför allt varierad belysning har lyfts i såväl digitala enkäter som i möten med olika grupper och nyckelintressenter. Den belysning som finns på torget i dag får både ris och ros. Många tycker att den passar in i Stenstansmiljön medan andra tycker att det behövs fler och kanske modernare belysningspunkter. Oavsett behöver belysningsstolpar kunna tas ned och sättas upp på ett enkelt sätt i samband med större evenemang. En eventuellt utökad och utvecklad fasadbelysning behöver göras i samråd med fastighetsägare och boende. Den fasadbelysning som tänds från och med Lyslördag och vidare vintertid uppskattas av många.

På Stora torget - skapas förutsättningar för lek- och aktivitetsytor året runt

Oavsett när dialoger genomförts mellan 2013 och 2024 återkommer önskan om plats för lek och aktiviteter i centrala Sundsvall. Återigen konkurrerar fasta installationer med det behov som finns för att kunna genomföra större evenemang vilket är ett av de prioriterade önskemålen med torget. Det kommer av den anledningen inte heller att bli aktuellt med lekplats på torget. Däremot kan vi skapa förutsättningar för att mobila aktiviteter ska kunna genomföras oavsett om det är en vinterlekpark som tinar bort under vårens solstrålar eller plats för mobil lekutrusning från exempelvis Fritidsbanken eller liknande lösning. Naturligtvis kan förutsättningar för fasta lek- och aktivitetsytor med fördel anordnas på andra mötesplatser i stenstan.

På Stora torget - skapas förutsättningar för en trevlig och trygg serviceinrättning

Behovet av trygga och trivsamma toaletter återkommer ständigt i dialogen. Det finns även önskemål om amningsrum. Ytterligare finns det behov av toalett, sophantering och el kopplat till evenemang och torghandel. I dag hanteras sopor och toalett för torghandlare och andra som genomför aktiviteter på torget i en del av de kommunala byggnaderna på torget. Här finns även en transformatorstation. De offentliga toaletterna finns i en fristående byggnad där
bevakningsföretag har som uppgift att se till toaletterna. Något som många ger uttryck för inte fungerar. Toaletterna blir i flera fall uppehållsrum för droghandel eller värmestuga. Detta blir en viktig fråga att utreda vid upprustningen av Stora torget.

Stora torget - bidrar till tillgänglighet, trygghet och mobilitet

Det flesta känner sig trygga på Stora torget i Sundsvall. Några upplever att det behövs mer belysning under dygnets mörka timmar. Det har det framkommit önskemål om förbättrad tillgänglighet för personer med någon form av funktionsvariation. Dessutom efterfrågas cykelparkering och handikapparkering nära torget. Ytterligare frågor som rör tillgänglighet är möjligheten att ta sig till Stora torget från ytterområdena vid större evenemang. Det framkommer klagomål på bristande information vid markarbeten i centrala Sundsvall samt att många frågar efter låne- eller hyrcyklar. Ytterligare synpunkter som framkommit i dialogen är önskan att verksamheter ska kunna ”flytta ut” i stadsrummet vid behov, något som påverkas av befintliga möbleringszoner och tillståndsfrågor. Markvärme och vindskydd är ytterligare aspekter som lyfts i dialogen med Sundsvallsborna. Detta kommer att beaktas i upprustningen av torget.

Stora torget - är en mötes- och handelsplats

Torghandel ligger även det högt på Sundsvallsbornas önskelista, det har det alltid gjort. Problemet är kanske inte att det inte finns utrymme. Det är snarare andra aspekter som påverkar närvaron av torghandlare. Dels handlar det om samma behov som eventaktörer ger uttryck för, behovet av el och vatten. Det måste fungera helt enkelt. Något som också återkommer i samtalen är möjligheterna att lasta i och ur varor för dem som driver handel på torget. Det är för komplicerat i dag. Men det vi också förstått i samtalen är att det är för få som faktiskt handlar av de som säljer något på torget. Detta är något där flera aktörer behöver se över hur vi ska verka för mer torghandel på torget i framtiden.

På Stora torget - skapas förutsättningar för mer färg och konst

Många har gett uttryck för att torget är omgärdat av vacker arkitektur i kringliggande byggnader men att själva torget som sådant är grått och trist. Statyn av Gustav II Adolf är lite av en vattendelare men de flesta vill dock att statyn ska ha sin plats på torget. Millenium-plattorna på torget är också något där åsikterna går isär där många vill att de ska vara kvar medan andra ger som förslag att det ska tas bort och flyttas till exempelvis muséet. Önskemål om konst, estetiskt tilltalande element, färg och form återkommer också i dialogen. Framför allt har de yngsta barnen gett uttryck för en önskan om ett mer färgglatt torg. Vi vet av erfarenhet från såväl dialoginsatser som utredningar att konst och kultur bidrar till en levande stadskärna. Kommunens Kulturpolitiska strategi, projektet Konst i stadsutveckling samt forskning visar på vikten av att ta tillvara människors kreativa kraft och att ge plats för tillåtande miljöer i stadsrummet. Det är även en mänsklig rättighet att få ta del av konst. FN framhåller i artikel 27 i sin deklaration om de mänskliga rättigheterna att ”Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner.” Forskningsprojektet Den kreativa hjärnan vid Karolinska Institutets Centrum för kultur, kognition och hälsa, har påvisat konstens och kulturens påverkan på människors såväl psykiska som fysiska välmående (Statens konstråd). Av den anledningen behöver detta beaktas vid utvecklingen av Stora torget.

På Stora torget - synliggörs Stenstans historiska vingslag

Det finns en stolthet hos Sundsvallsborna för Stenstan. Många har gett uttryck för en önskan om att på olika sätt låta Sundsvalls och Stenstans historia ta plats i centrala Sundsvall på olika sätt. Förslag på informationstavlor, historiska vandringar, guider med mera har lyfts. Även detta kommer att beaktas vid utvecklingen av torget, men även på andra platser i centrala Sundsvall.

Stora torget - skapar rumslighet

I dialogen har det getts uttryck för att torget borde vara mysigare att vistas på och att torget många gånger upplevs som en tom och kall plats när det inte förekommer handel eller arrangemang. Det är vid dessa tillfällen, framför allt vintertid, en passage och inte en plats att uppehålla sig på. Många har i dialogen lämnat förslag på olika typer av byggnationer och möbleringar. De uteserveringar som tar plats på torget under den varmare säsongen samt marknadsstånd är mycket uppskattat och många vill ha mer av detta. Men det har även poängterats att ett besök på en restaurang eller café också innebär konsumtion. Det som eftersöks många gånger är möjligheten att umgås på torget spontant och utan att det ska kosta något. Det önskas scener för spontana spelningar, dansbanor, lekutrustning, sittplatser med vindskydd och så vidare. Men framför allt önskas en känsla av trivsel och rumslighet. Oavsett om det handlar om stadsrum eller andra områden, får rumsförhållanden och storlek avgörande betydelse för människors upplevelse av en plats och lusten att befinna sig där (Gehl, Städer för människor, 2019). Den mänskliga dimensionen måste beaktas vid utformningen av en plats. Vi behöver ta hänsyn till detta i relation till att torget ska fortsätta vara en öppen yta med plats för aktiviteter. Det bör finnas en plan för platsen mellan aktiviteter och handel.

På Stora torget - tas hänsyn till framtida stadsutveckling och hantering av befintliga byggnader

De två kommunala byggnaderna på östra delen av torget nyttjas i dag för restaurangverksamhet. Drakfastigheter förvaltar fastigheterna och restaurangrörelsen har ett tillfälligt bygglov som löper fram till september 2028. Delar av byggnaderna fungerar även som serviceinrättning för exempelvis torghandel med sophantering och toalett. Här finns även en transformatorstation. I dialogen är det många som upplever att byggnaderna inte håller samma standard som de vackra byggnaderna som gränsar till torget. Det lyfts även att byggnaderna stänger av den yta som ursprungligen var tänkt som en helhet med Vängåvan, Esplanaden och Stora torget. Men däremot är det många som uttrycker sig desto mer positivt om den verksamhet som finns i byggnaderna. Det bidrar till att det blir liv och rörelse på torget. Vissa tycker också att det är attraktivt med något som bryter av och ger kontraster. Det finns även två kiosker på torget som ägs av privata aktörer som har markavtal med kommunen. Kioskerna uppskattas av många. Vi behöver ta hänsyn till byggnaderna på torget.

Alla Sundsvallsbor har haft möjlighet att delta i dialogen genom att svara på en enkät. Enkäten var öppen november och december 2023.

Resultatet tas om hand av de som äger frågorna. Vissa saker kan vara enklare att genomföra, andra kanske kommer att ta några år. Dialogresultatet blir underlag för upprustningen av Stora torget men också en viktig del av revideringen av Stadsvision Sundsvall och i arbetet med att skapa en attraktiv stadskärna.

Innan upprustningen av Stora torget kan starta kommer ett planeringsarbete att påbörjas. Utifrån detta arbete ges förslag på åtgärder som beslutas av stadsbyggnadsnämnden. Efter det läggs det upp en plan för investeringsprojektet, en entreprenör upphandlas och och själva upprustningen beräknas starta 2025.

De idéer och synpunkter som vi får ta del av om mötesplatser i centrala Sundsvall kommer att tas om hand av olika verksamheter beroende på vem som ansvarar för en viss fråga. Det kommer även att bli en del i revideringen av Stadsvision Sundsvall som ska visa hur vi vill utveckla centrala Sundsvall under många år framåt.

Ett av delmålen under inriktningsmålet 5000 nya jobb är Centrumlyftet. Sundsvall ska kunna erbjuda en livskvalité som kombinerar den urbana miljön med Sveriges vackraste stadskärna bland annat genom att göra vår stadskärna ännu mer attraktiv. Av den anledningen investeras 20 miljoner till en upprustning av allas vårt Stora torg. Men för att åstadkomma ett så bra resultat som möjligt har en dialog genomförts med Sundsvallsborna. Arbetet framåt ska vara långsiktigt och präglas av samverkan. Fastighetsägare och handel tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och avdelningen för näringsliv och tillväxt har drivit dialogprojektet gemensamt. Genom att göra saker tillsammans med andra samhällsaktörer så nyttjar vi resurserna på bästa sätt. Vi får samtidigt med oss kunskaper och insikter som ökar kvalitén på våra insatser.