Varför finskt och samiskt förvaltningsområde?

Sundsvall är ett förvaltningsområde för finska och samiska språken.

Kommuner med en stark koppling av hävd till de nationella minoriteter som sverigefinnar och tornedalingar samt urfolket samer har möjlighet att frivilligt ansluta sig till ett förvaltningsområde för respektive språk (finska, meänkieli och samiska). De får därmed statsbidrag utifrån befolkningsmängden för att implementera Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (förstärkt skydd för kulturen och språken).

Lagen är en rättighetslag och en del av kommunens arbete med mänskliga rättigheter.

Regeringen beviljade Sundsvalls kommuns ansökan för finska språket år 2014 och samiska språket 2018. Det innebär att kommunen åtar sig vissa skyldigheter för att skydda dessa språk och den sverigefinska och samiska kulturen.

I praktiken handlar det om vissa prioriterade verksamhetsområden såsom äldreomsorg, förskola, kultur och språk. Kommunen är skyldig att erbjuda äldreomsorg och förskoleverksamhet på finska och samiska om minoriteten så önskar. Barns kultur är en viktig del av det arbetet.

Kommunen ska också kunna erbjuda service på finska och samiska samt informera dessa minoriteter om minoritetslagens rättigheter. Därför har bland annat kommunen översatt hemsidans vissa delar till finska. En viktig del av lagen är minoritetens rätt till samråd när frågor som berör dem beslutas i kommunen. Kartläggning av minoritetens behov ska göras kontinuerligt av berörda förvaltningar.

Kommunen har anställt en samordnare för nationella minoriteter vars uppgift bland annat är att ha kontakt med nationella minoriteter i kommunen, även de som inte omfattas av förstärkt skydd det vill säga romer och judar och se till att deras röst blir hörd enligt lagens mening.

Minoritetsarbetet följs upp av myndigheten Sametinget (2018) och det beviljade statsbidraget ska årligen rapporteras till uppföljningsmyndigheten.

Laake nasjonelle unnebelåhkoe jïh unnebelåhkoegïeli bïjre edtja Sveerjen nasjonelle unnebelåhkojde vaarjelidh.

Dïhte edtja aaj nasjonelle unnebelåhkoej nuepieh jïh reaktah nænnoestidh ihke tsevtsedh jïh evtiedidh unnebelåhkoegïelide såevmiengïele, saemiengïele, meängïele, jiddische jïh romani chibe. Laake mij reerenassen unnebelåhkoepolitihken strategijeste bigkien, lea numhtie juktie tjïelte dïedtem åtna jïh reaktah almetjidie mah unnebelåhkoedåehkine leah.

Akte orre laake tsïengelen 1:s biejjien 2019 sjïdti mij buerebe goerkele, vuesiehtimmien gaavhtan, reaktam aarhskuvlese jïh voereshoksese unnebelåhkoegïeline.

Unnebelåhkoegïelide eah edtjh tjåanghkan pleentedh ammes gïeligujmie jïh integrasjovnebarkoejgujmie gosse nasjonelle unnebelåhkoej bïjre lea, dïhte bïedteme. Nasjonelle unnebelåhkoej kultuvrh lea biehkie sveerjen kultuvreaerpeste.

Datne iktesth reaktah åtna såevmiengïele, meängïele jïh saemiengïelem nuhtjedh gosse tjaaleldh gaskesadtemem åtna Rïjhkebiejjien saadthalmetjigujmie, Dïedtelgimmiesaadth-almetjinie (DO), Justitiekanslerinie (JK), Tjirkemekaassine (FK), Skaehtievierhkine jïh Barkoedorjehtimmine, ieriejgujmie datne meatan lea.

Laake lea naemhtie juktie Sjädtavaellien tjïelte edtja:

  • bïevnesh unnebelåhkojde vedtedh laaken bïjre jïh ulmie jïh stuvremetjaatsegh politihkeregievlesne utnedh.
  • tsevtsemem vedtedh jïh digkiedidh  saadthalmetjigujmie unnebelåhkojde jïh saemien aalkoealmetjidie.
  • vaarjelidh jïh evtiedidh gaajhkh unnebelåhkoej gïelh jïh kultuvrh, sjïere maanide.
  • hoksem vedtedh jïh byjjesfaamoegaskesem faaledh såevmiengïelesne jïh saemiengielesne, njaalmeldh jïh tjaaleldh gaskesadtemisnie.
  • maana- jïh voereshoksem faaledh abpe jallh biehkiem såevmiengïelesne jallh saemiengïelesne jis gihtjieh.
  • nuhtjemem staatedåarjegijstie fïerhten jaepien buerkiestidh jïh ulmie jïh stuvremetjaatsegidie Saemiedigkien byjjesfaamose laehpedh jis dan mietie gihtjieh.

Datne jienebh bïevnesh daesnie gaavnh minoritet.se.

Reeremedajve

Sjädtavaellie lea såevmien reeremedajve goevten 1:s biejjeste 2014 jïh saemien reeremedajve goevten 1:s biejjeste 2018. Naemhtie juktie almetjh mah identifieerh goh nasjonelle unnebelåhkoe, sveerjensåevmie jallh saemien aalkoealmetje reaktah utnieh såevmiengïele jïh saemiengïele nuhtjedh, njaalmeldh jallh tjaaleldh gaskesem  tjïeltine .

Tjïelte edtja maanide faaledh, gosse åelieh vaejtieh, sijjiem aarhskuvlesne jallh jeatjah pedagogihke hoksesne gusnie abpe jallh biehkie gïehtelimmeste lea såevmiengïelesne jallh saemiengïelesne. Tjïelte edtja aaj faaledh dïsse gie vaajta abpe jallh biehkiem hoksehtimmeste jïh såjhtoste mah voereshoksesne faalen barkijijstie mah maehtieh såevmiengïele jallh saemiengïele.

Datne jienebh bïevnesh daesnie gaavnh Socialstyrelsens hemsida om nationella minoriteter, socialstyrelsen.se

Almetjh mah såevmiengïele jïh saemiengïele soptsestieh reaktam utnieh bïevnesh jïh kultuvrem altese gïeline åadtjodh jïh aaj nuepieh meatan årrodh ektieraeresne tsevtsedh. Tjïelten barkoe lea juktie ovmessie vuekine dåarjoeh barkosne vedtedh. Akte tjïelte jallh regijovne åådtje staatedåarjoe jienebh maaksojde implenteringese laakeste, tjïelten/regionaale gïehtelimmesne.

Saemien reeremedajve

Sjädtavaellien tjïelte lea reeremedajve saemiengïelese. Naemhtie juktie saemien aalkoealmetji reaktah lea seamma reaktah goh såevmiengïelese guktie laakesne nasjonelle unnebelåhkoe jïh unnebelåhkoegïelide tjåådtje. Sjädtavaellesne jïh Medelpadesne histovrije vuesehte ahte gellieh ovmessie saemien sïjhth orreme jïh leene lea meatan dajvesne gusnie åarjelsaemiengïelem soptsestamme. Åarjelsaemiengïele lea aalkeme gaatodh, dan gaavhtan eah dan gellieh mah gïelem soptsestieh. Dan gaavhtan lea gïelen revitaliseeringe barkoe vihkeles, gïelem bååstede vaeltedh ihke jienebh aelkieh gïelem soptsestidh. Sjädtavaellie akte saemien siebrie åtna, Västernorrlands sameförening Noerhtenaestie, noerhtenaestie.com.

Gåessie Sjädtavaellien tjïelte akte saemien reeremedajve sjïdti dellie fïerhten jaapetji ekonomijen buerkiestimmie Saemiedægkan sedtien Sametinget, sametinget.se  Saemiedigkie lea dïhte byjjesfaamoe mij dåarjoe jïh viehkiem vadta ovmessie gïele jïh kultuvre gyhtjelassi bïjre jïh aaj barkojde dåerede mah tjïeltine öörnieh.

Reerenassen nænnoestimmie reeremedajvi bïjre såevmiengïelese jïh saemiengïelese lea naemhtie ahte Regijovne Västernorrland lea aaj reeremedajve gïelide sjïdteme jïh iktesth ektieraeriem åtna leenen gaajhkide unnebelåhkoeorganisasjovnigujmie. Leenesne gååvnese göökte saemien siebrieh, dïhte mubpie gååvnese Orrestaaresne, mij aaj lea reeremedajve såevmiengïelese jïh saemiengïelese.

Iktedæjja

Sjädtavaellesne Pirjo Linna gååvnese mij nasjonelle unnebelåhkoej iktedæjja lea. Iktedæjjan barkoe lea dovne vuejnedh ihke gaajhkide nasjonelle unnebelåhkoej reaktah, numhtie guktie unnebelåhkoelaakesne tjåådtje, tjïelteste dåerede. Såevmiengïele jïh saemiengïele sjïere vaarjelimmiem utnieh mijjen reeremedajvesne jïh romani chibe, jiddische jïh meängïele vaarjelimmiem maadthvaarjelimmeste utnieh. Datne maahtah Pirjom tjïeltegåetesne gaavnedidh, vïjhtede laptesne jïh dïhte maahta aaj dijjen gåajkoe båetedh jïh bïevnesh laaken bïjre tjïelten reeremisnie vedtedh.

Datne maahtah gaskesadtemem Pirjone daaroengïelesne jïh såevmiengïelesne vaeltedh, 070-180 55 60, e-påaste: pirjo.linna@sundsvall.se

Gaskesebïevnesh Regijovne Västernorrlaanten unnebelåhkoeiktedæjjese Antonia Bergström, telefovne 070-260 12 75, e-påaste: antonia.bergstrom@rvn.se

 

Kontakt

Pirjo Linna Samordnare för nationella minoriteter

060-19 12 51, 070-180 55 60

Var sidan till hjälp?

  • Om du lämnar personuppgifter här kommer vi att behandla dessa enligt dataskyddsförordningen GDPR. Läs mer på sundsvall.se/personuppgifter. Det du skriver skickas direkt till den som uppdaterar sidan.