Strategi för skötsel av skog

Innehållsförteckning

1. Sammanfattning
2. Bakgrund
3. Skogens skötsel ska vara hållbar
4. Skogens värde ska stärkas
4.1 En växande kommun
4.2 Upplevelser för medborgarna
4.3 Naturvärden ska stärkas
4.4 Brand- och stormsäkring
4.5 Skogens bidrag till klimatmålet
4.6 En attraktiv kommun
5. Zonering för anpassad skötsel
5.1 Zon 1 – Närskog
5.2 Zon 2 – Friluftsskog
5.3 Zon 3 – Ytterområden
6. Skogsstrategin ska vara känd
7. Målgrupp
8. Referenslista

1. Sammanfattning

Denna strategi ska vara vägledande för skötseln av det kommunala skogsinnehavet. Skogen är till för kommunens medborgare, och är en markreserv för att möjliggöra tillväxt. Förvaltningen ska vara modern, aktiv och medveten. Skötseln av skogen ska bidra till trivsel, vara anpassad till ett föränderligt klimat och främja den biologiska mångfalden. Kommunens skogsförvaltning ska också skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt. Skog är ett ”trögt” system och effekter av ändrade strategier för skogens brukande och skogsskötsel syns gradvis och oftast först på längre sikt. I planering av skogsskötsel finns därför olika tidshorisonter (se faktaruta), där denna strategi syftar till den långsiktiga planeringen.

Faktaruta Planeringsnivåer

• Strategisk planering (10–100 år)
  Den strategiska planeringen siktar mot skogens långsiktiga utveckling, och har ett
  tidsperspektiv på 10-100 år.
• Taktisk planering (3–10 år)
  I den taktiska planeringen omsätts strategisk planering till medelsiktiga åtgärder.
  Beslut fattas om planerade avverkningar och maskinresurser.
• Operativ planering (0–2 år)
  Den operativa planeringen är detaljerad och avgör var skötselåtgärder ska utföras den
  närmaste tiden, kopplat till årlig budget.

De kommunala naturreservaten omfattas ej av denna strategi, då de regleras genom skötselplaner. Strategin avser all övrig kommunalägd skog, inklusive planlagd skog.

Strategin implementeras genom framtagande av en handlingsplan för skötsel av kommunal skog. Skogsbruksplanen, skötselplaner och arbetsbeskrivningar anger det detaljerade utförandet.

2. Bakgrund

Sundsvall har en stark historia kopplad till skogen och dess resurser. Skogsinnehavet har historiskt fungerat som markreserv, för avkastning och sysselsättning. Två stormar (år 2011 och 2013) fällde stora delar av kommunens produktionsskog (SLU 2022) och merparten av det kommunala skogsinnehavet består idag av ungskog utan avverkningsvärden. Den produktionsskog som finns kvar är begränsad och utspridd, och kan inte finansiera
förvaltningen av den yngre skogen. Med denna Skogsstrategi tas därför avkastningskravet bort (Kommunstyrelsen 2022).

En skog med minskade förutsättningar för produktion innebär ökat fokus på upplevelse och naturvärden. Detta ger nya förutsättningar för skötseln, och denna strategi för skogens skötsel ersätter 2003 års skogspolicy. Den nya skogsförvaltningen leder också till ett mer robust och attraktivt Sundsvall (Kommunfullmäktige 2018).

3. Skogens skötsel ska vara hållbar

Sundsvalls kommun ska sköta och behålla ett skogsinnehav, för att säkra en kontinuerlig och hållbar tillväxt. En stor del av skogsinnehavet består av ung till medelålders skog, vilket ger upphov och möjlighet till att skapa ett nytt variationsrikt landskap. En mosaik av olika skogsmiljöer ger variation som skapar robusthet och stärker den biologiska mångfalden (Skogsstyrelsen 2024).

Värdefulla skogsbryn och kantzoner vid vattendrag ska skötas för att gynna den biologiska mångfalden, och skötseln ska motverka fragmentering av livsmiljöer. Körskador ska undvikas
genom att använda ris, stockmattor eller liknande skydd, för att skydda marken, liksom att planera åtgärder tidsmässigt till tjälad eller torr mark. Om markskador uppstår ska de återställas. Lövträd ska gynnas, och främmande trädslag samt monokulturer undvikas.

Sundsvalls kommuns skogar är FSC5 (FSC®, lic.nr. FSC-C017993)-certifierade. Skötseln ska främst bedrivas genom alternativa skötselmetoder liknande hyggesfritt skogsbruk. Trakthyggesbruk kan dock vara nödvändig i vissa fall för att ställa om fullvuxen granskog till klimatanpassad bland- eller lövskog. Gödsling eller bekämpning med kemiska preparat ska inte förekomma.

4. Skogens värde ska stärkas

Sundsvalls kommun har ett skogsinnehav som är cirka 4500 hektar stort. En stor del av skogen är tätortsnära, där Södra berget utgör den enskilt största skogsfastigheten med cirka 800 hektar. Den kommunala skogen är en värdefull tillgång för medborgarna ur många hänseenden. Denna skogsstrategi beskriver hur vi säkerställer att skogens värden på kommunal mark tillvaratas på bästa sätt.

Skogsstrategin kopplar mot de nationella miljömålen, främst Levande skogar och Ett rikt djur- och växtliv, men även en målen Begränsad klimatpåverkan, Myllrande våtmarker och God bebyggd miljö. Skogsstrategin bidrar även till Sveriges friluftsmål exempelvis Tillgänglig natur för alla, Tillgång till natur för friluftsliv och Attraktiv tätortsnära natur.

Skogsskötseln ska underlätta framtida bebyggelseutveckling samt skapa och bevara viktiga miljöer för människor, djur och växter. Den ska också minska risker kopplade till storm och brand, samt öka kolinlagringen. Denna skogsstrategi ska tala om hur skötseln ska bedrivas för att stärka skogens värden, och bevara dem både på kort och lång sikt. Värdena sammanfattas till dessa:

• En växande kommun
• Upplevelser för medborgarna
• Naturvärden ska stärkas
• Brand- och stormsäkring
• Skogens bidrag till klimatmålet
• En attraktiv kommun

Skogens värden beskrivs kortfattat under följande rubriker.

4.1 En växande kommun

Skogsinnehavet fungerar som markreserv för att kommunen ska kunna växa. För skog som är utpekad för ny bebyggelse i översiktsplanen ska skötseln anpassas efter detta.

Slutavverkning ska utföras i sent skede när det är beslutat var bebyggelse placeras. Detta maximerar skogens förmåga som kolsänka och skapar förutsättningar för att upplevelsemässiga värden ska kunna nyttjas i den kommande exploateringen, vilket kan vara kostnadseffektivare än att skapa nya grönytor. Exempelvis kan träd röjas fram för att stärka rötterna mot storm i framtiden, och områden med fina värden skötas så att de kan tillvaratas i den kommande bebyggelsen.

När skog ersätts med bebyggelse kan det finnas ett behov av att utöka det kommunala skogsinnehavet för att säkerställa skogens olika värden enligt denna strategi. Behov av detta utreds i samband med bebyggelsens planering.

4.2 Upplevelser för medborgarna

"Skogens sociala värden är de värden som skapas av upplevelser av skogen" (Skogsstyrelsen 2018).

De sociala värdena som skogen ger är många och nyanserade. Utöver att skapa förutsättningar för friluftsliv och rekreation bidrar skogen också till förbättrad folkhälsa (Naturvårdsverket, 2024, Tillgång till vardagsnära natur är bra för folkhälsan. Publikation. Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten, Skogsstyrelsen, Länsstyrelserna. ISBN 978-91-620-8916-0. Version 2024).

Skogen är en rik tillgång för barn i form av de naturliga lekmiljöer den utgör, och kan även vara en resurs i skolundervisningen. Att vistas i naturmark har visat sig ge positiv inverkan på människors psykiska hälsa såväl som den fysiska, och kan exempelvis vara till stöd vid återhämtning från utmattning och andra stressjukdomar (SLU 2015).

Hur skogen används och vilka preferenser människor har för olika skogsmiljöer varierar, men vissa aspekter är återkommande; framkomlighet och sikt – att kunna röra sig fritt och ha uppsikt runt omkring sig, variation i miljön - att omgivningen förändras när man rör sig mellan olika områden, samt att det finns utsikt, vattendrag, rastplatser eller liknande målpunkter (Skogsstyrelsen 2016).

4.3 Naturvärden ska stärkas

Skogens naturvärden innefattar framför allt biologisk mångfald - artrikedom och variation inom ett område. Den biologiska mångfalden spelar en viktig roll i att skapa en uthållig och variationsrik miljö som gynnar pollinerare och hotade arter, samt är motståndskraftig mot framtidens klimatförändringar (Europeiska kommissionen 2021). Det är viktigt att det finns sammanhängande skogar och grönstrukturer som möjliggör spridningskorridorer för växter och djur, så att arter bevaras och livsmiljöer inte isoleras (Länsstyrelsen Västernorrland 2020).

På Södra berget finns exempelvis en tjäderbiotop med unikt läge nära staden, beroende av ett antal olika naturtyper som finns på berget. Att anpassa skötseln efter platsspecifika biotoper eller att spara naturmiljö i detaljplanläggning är exempel på åtgärder som stärker och bevarar naturvärdena.

Skog och mark kan delas in i olika naturtyper, generellt beroende av platsens förutsättningar så som bördighet, markfukt, jordmån, topografi med mera. Exempel på värdefulla naturtyper i skog är artrik lövskog, hällmarkstallskog, sumpskog samt skogar inom sydväxtberg.

4.4 Brand- och stormsäkring

Att arbeta förebyggande med klimatanpassning för att minimera skador orsakade av brand och stormar i den kommunala skogen är viktigt ur ett brett samhällsperspektiv. Skadorna som kan uppstå är i många fall förödande både säkerhetsmässigt och ekonomiskt, särskilt i tätortsnära lägen (SLU 2022).

Det finns en mängd olika strategier och åtgärder som kan tillämpas för att förhindra detta, flertalet av dem pågår redan i kommunen i samarbete med räddningstjänsten. Exempel på åtgärder är att öka andelen lövträd och minska andelen täta granbestånd, då gran både ökar brandintensiteten och lätt faller omkull vid storm. Det är också viktigt att utgå från platsspecifika förutsättningar med exempelvis härskande vindriktningar. Även igenläggning av skogsdiken återskapar buffertar för höga flöden och torrperioder.

4.5 Skogens bidrag till klimatmålet

En skog på tillväxt är en effektiv kolsänka. Kommunens höga andel ungskog bidrar positivt till en ökad kolinlagring de kommande 50 åren. Över tid blir dock skogens kolförråd mättat och inbindningen av kol avtar. Bland- och lövskog, samt hyggesfri skötsel främjar kolinlagring även på lång sikt. Även återvätning av utdikade torvmarker är åtgärder för att binda kol i marken (Skogsstyrelsen 2022).

4.6 En attraktiv kommun

Närheten till skog och mark för friluftsliv och rekreation är en viktig del i marknadsföringen av Sundsvalls kommun, och även en av de viktigaste och mest uppskattade aspekterna av att bo här, enligt medborgarna själva. Staden Sundsvall har ett unikt läge mellan två berg och tillhandahåller stora, tätortsnära rekreationsområden som erbjuder både kultur- och friluftsliv. Denna höga koncentration av mark- och skogsinnehav är viktig att värna. Exempel på åtgärder som kan stärka attraktiviteten är att säkerställa att välanvända frilufts- och rekreationsstråk i skog och mark underhålls till en god nivå och att de anpassas till olika typer av aktiviteter.

5. Zonering för anpassad skötsel

Kommunens skogsbestånd delas in i tre zoner där skogens olika värden stärks beroende på platsens förutsättningar. Hänsyn tas till det geografiska läget, men anpassas också till markens beskaffenhet.

Skog som är utpekad för bebyggelseutveckling i översiktsplanen kan ingå i samtliga skötselzoner.

5.1 Zon 1 – Närskog

Närskog är skogen absolut närmast bostäder, här ingår även detaljplanelagd mark. I närskogen ska skötsel bedrivas med fokus på trygghet, trivsel, lekmiljöer och rekreation. Skogen ska också vara skyddad mot storm och fungera som en fördröjning av brand mot staden. Andelen ljusa trädslag såsom tall och lövträd är hög i zon 1. Extra hänsyn tas i kantzonen mot bebyggelse med tanke på storm och trygghet.

5.2 Zon 2 – Friluftsskog

Friluftsskog omfattar ca 80 procent av det kommunala skogsinnehavet, och står, tillsammans med närskog (zon 1), för den största andelen av den kommunägda skogen. Den tätortsnära friluftsskogen ligger cirka 300–500 meter från bostäder eller friluftsanläggningar. Skog som ligger lite längre ut från bebyggelse fungerar ofta som rekreationsskog för friluftsliv, men kravet på tillgänglighet och trygghet är lägre. Platsens förutsättningar avgör skötsel, och områden längre bort från stigar kan tillåtas vara mer otillgängliga och mer hänsyn kan tas till biologisk mångfald.

5.3 Zon 3 – Ytterområden

Skog som ligger längre bort från bebyggelse har värden i form av biologisk mångfald, kolinlagring och för produktion. Även om avkastningskravet slopats, så finns det skog som genom rätt skötsel även fortsatt kan ge avkastning, samtidigt som hänsyn tas till miljövärden.

6. Skogsstrategin ska vara känd

Information om hur skogen vårdats inför kommande exploateringar ska förmedlas till detaljplaneringen så att vinster med riktad skötsel inte går förlorad. Det vill säga god dokumentation av åtgärder, kopplat till den planering som gjorts och förmedling av densamma mellan olika berörda delar av kommunen (skogsansvarig, utförare, medarbetare på samhällsplaneringen etc) är avgörande för en långsiktighet och att de planer som lagts får de resultat som avses.

Inför planerade skogsskötselåtgärder ska kommunen informera och föra dialog med närboende. Insatser kan också vara att göra välbesökta områden mer tillgängliga genom skyltning och via andra informationskanaler.

7. Målgrupp

Den primära målgruppen för strategin är stadsbyggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och miljönämnden. Den sekundära målgruppen är övriga kommunala nämnder och bolag samt kommunens medborgare, skolor, förskolor och företag.

En kommunikationsplan för att informera om skogsstrategin ska upprättas.

8. Referenslista

Europeiska kommissionen (2021). Ny EU-skogsstrategi för 2030. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommitén samt Regionkommitén. Bryssel, 2021.

Länsstyrelsen Västernorrland (2020) Skogen som resurs för jobb, hållbar tillväxt, brukande samt bevarande i Västernorrland. Regionalt skogsprogram 2020-2030. Rapport 2020:8.

Kommunstyrelsen (2022). Klimatplan 2022-2024, Mot ett klimatneutralt Sundsvall 2030, Handlingsplan kopplad till Klimat- och energiplan. 2022-04-11, KS-2017- 00681.

Kommunfullmäktige (2018). Sundsvalls Natur- och friluftsplan, 2018-01-29, KS- 2017-00681.

Naturvårdsverket (2024) Tillgång till vardagsnära natur är bra för folkhälsan. Publikation. Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten, Skogsstyrelsen, Länsstyrelserna. ISBN 978-91-620-8916-0. Version 2024.

SLU (2022). Alternativa skötselstrategier i tätortsnära skog - en framtidsanalys för Sundsvalls kommun. Rapport Skog 2022:1.

SLU (2015). Rehabiliteringsskog och virkesproduktion -går de att kombinera?. Fakta skog nr 6-2015.

Skogsstyrelsen (2018). En analys av styrmedel för skogens sociala värden. Regeringsuppdrag. Rapport 2018/7.

Skogsstyrelsen (2024). Hyggesfritt skogsbruk och biologisk mångfald. Faktablad. Februari 2024.

Skogsstyrelsen (2016) Skogsskötsel för friluftsliv och rekreation. Skogskötselserien nr.15. Skogsstyrelsen, Skogsindustrierna, SLU, LRF.

Skogsstyrelsen (2022). Underlag för strategisk planering för ökad kolsänka. Regeringsuppdrag. Rapport 2022/14. Regeringsuppdrag.