Plats för lek - strategi och åtgärdsförslag för lekmiljöer
Utvecklingsplanen för Sundsvalls lekmiljöer tar avstamp i en utredning från 2023 som visade på stora underhållsbehov i kommunens lekplatser. Lekplatsplanen är uppdelad i en strategisk del och en åtgärdsplan. Den fokuserar på att skapa hållbara, varierade och värdefulla lekmiljöer genom utveckling, omvandling och nyanläggning. Målet är att genomföra åtgärder för 75,4 miljoner kronor fram till 2040 och säkerställa en långsiktig renoveringscykel.
Bakgrund
Sedan 1980-talet har synen på barns lekmiljöer förändrats, och fokus har skiftat från många likriktade lekplatser till färre, mer varierade och hållbara lekmiljöer med högre lekvärden.
I Sundsvalls kommun ansvarar parkavdelningen för cirka 80 lekmiljöer, men underhållet är ofta eftersatt och renoveringsbehoven stora. Nybyggnationer och renoveringar har hittills skett främst genom riktade projekt, ofta i konkurrens med andra åtgärder i större parker. Det har lett till ojämn fördelning i förhållande till befolkningsstrukturen. Många lekplatser har rivits eller tappat utrustning när resurser för renovering saknats, och en övergripande helhetssyn har tidigare saknats.
Strategin för lekmiljöer syftar till att ta fram en plan för framtida utveckling och förvaltning av
parkavdelningens lekmiljöer i kommunen. Den ska vara ett hjälpmedel i arbetet med att skapa och förvalta hållbara, varierade och värdefulla lekmiljöer, på lång sikt. Lekmiljöerna ska vara rättvist fördelade inom kommunen och kunna skötas till en god nivå.
Nulägesbeskrivning
Denna plan är en vidareutveckling av Utredning av lekmiljöer i Sundsvalls kommun som
genomfördes under våren 2023. Tre olika scenarion togs fram i utredningen och kommunfullmäktige beslutade att gå vidare med scenario 3, som besvarade följande frågeställning: Hur skulle fördelning av lekplatser och budget för dessa se ut om vi i största möjliga mån följer de riktlinjer som satts upp inom ramen för det grönytestrategiska arbetet?
Resultat från utredning och inventering
I utredningen genomfördes en omfattande inventering och efterföljande värdering av
befintligt skick och underhållsbehov av samtliga 82 lekplatser på allmän platsmark i kommunen.
Utredningen visade att:
- 54 lekplatser är i så pass dåligt skick att de behöver omfattande renovering inom en snar framtid,
- 14 lekplatser bedömds vara i bra skick och behöver endast mindre investering för utveckling,
- 14 lekplatser är i mycket bra skick och är bara är i behov av underhåll.
Lekplatsernas placering, i förhållande till närområdets struktur och i jämförelse med andra områden, sågs också över och möjliga platser för nyetablering av lekmiljöer pekades ut med utgångspunkt i grönytestrategin.
Specifikt studerades:
- lekplatsens storlek till yta och innehåll
- riktvärden för högsta avstånd från bostad och riktvärde för täthet.
Sammantaget presenterades ett behov av totalt antal lekplatser och ett förslag på utveckling, avveckling och nybyggnation av specifika lekplatser.
Efter anpassning till det grönytestrategiska arbetet visade resultatet att en ökning med ett par lekplatser skulle behöva göras. Kommunen ligger redan på en bra nivå idag i förhållande till antalet medborgare i jämförelse med likvärdiga kommuner. Utifrån detta scenario samt skicket på befintligt lekplatsbestånd beräknades behov av ny driftbudget, med start 2024.
Avslutningsvis pekade utredningen på behovet av fortsatt arbete med en utvecklingsplan samt tillhörande reinvesteringsplan utifrån det scenario som beslutats.
Avgränsning och metod för lekplatsplanen
Behovet av antal lekplatser bedömdes vara 84 stycken, vilket utgör planens utgångsläge.
Faktorer som behandlats inom ramen för arbetet med utvecklingsplanen
- För att säkerställa en långsiktigt rättvis fördelning av lekmiljöer, genomfördes en bredare analys som gick utanför grönytestrategin och berörde fler faktorer, exempelvis befolkningsstatistik och behovsanalys. En utökad inventering har också genomförts på vissa platser.
- Riktlinjer för innehåll och utformning av lekmiljöer har tagits fram. Utredningen beskriver att lekplatserna i Sundsvall kommun behöver ses över för att få ett mer modernt och hållbart användningsområde och att det finns en efterfrågan på nya och mer varierade funktioner, fler hållbara material och mer information.
- De förutsättningar som finns tydliggörs. Det finns regelverk och riktlinjer vi behöver förhålla oss till, planerade åtgärder måste stå i paritet med tillgängliga resurser och ställningstaganden har gjorts i frågor om exempelvis markägande.
- Slutligen har en åtgärdsplan som tydliggör hur arbetet ska bedrivas framåt tagits fram. Den innefattar principer för prioritering av åtgärder och tydliggör vilka resurser som behövs för att kunna uppnå satta mål.
Det finns mycket evidensbaserad forskning kring utformning av barns lekmiljöer och vad som ger upphov till höga lekvärden. Moviums analysverktyg för värdering och utveckling av lekplatskvalitet (ALM)1 är kanske det främst används i en svensk kontext för att beskriva värdefulla egenskaper i lekmiljöer på allmän plats. Där är egenskaperna indelade enligt följande:
- Platsens kvaliteter och påverkbarhet – innefattar att lekplatsen har en varierad topografi, ett högt innehåll av lekbar vegetation, till exempel lekbuskage eller klätterträd, samt att det finns tillgång till löst material såsom kottar, grenar eller träklossar.
- Inkludering – hur lekplatsen är integrerad i landskapet, till exempel att befintlig topografi används vid placering av lekredskap samt att tillräckligt med vegetation skuggar. Tillgänglighetaspekten kommer också in här, till exempel att hänsyn tas till olika funktionsvariationer och genusperspektiv, samt att det finns tillräckliga faciliteter såsom sittplatser, bord eller grillplats.
- Möjlighet till omvärldsförståelse – innefattar att lekplatsen och vad som finns att göra där förändras med årstiderna och vid olika väderlek, att det finns ett flertal ekosystemtjänster representerade samt att lekplatsen har ett innehåll av naturliga, giftfria material och kan till exempel ha platsbyggda inslag eller hög använding av återvunnet material.
- Karaktär – att lekplatsen erbjuder utrymme för rörelse i många riktningar och rörelsefylld lek, att det finns en varierad rumslighet med olika typer av platser att vara på samt att en variation av lekmiljöer finns på och mellan olika lekplatser och ger utmaningar för olika åldrar.
Örebro kommun har arbetat i framkant med frågan och skapat konceptet ”Lekotoper”. Lekotoper beskrivs som naturlika miljöer där lek och landskap är sammanflätade, och som erbjuder både höga lekvärden och ekosystemtjänster.
Traditionellt har fokus länge legat på fasta lekredskap för motorisk lek, som tydligt visar vad du ska leka och var - gunga på gungan, rutscha i kanan. Lekotopernas syfte är istället att försöka inkludera fler olika typer av lek och att skapa miljöer där barn har möjlighet att utforska och använda alla sina sinnen.
Vid kommande byggnationer finns en möjlighet att arbeta efter ett mer lekotopbaserat koncept i de fall där de naturliga förutsättningarna är rätt och det exempelvis redan finns uppvuxen vegetation och naturlig toppografi. Genom att utgå från platsens förutsättningar blir det på så vis en naturlig variation av lekplatstyper inom beståndet.
Det scenario som är utgångspunkten för utvecklingsplanen fastställer ett ungefärligt antal lekmiljöer som både ska kunna täcka de behov som finns i rimlig utsträckning samt kunna underhållas på lång sikt. Målet är att dessa ska placeras där behovet är som störst och att fördelningen över kommunen blir mer jämn än den är idag. De olika faktorer som presenteras nedan ligger sammantagna till grund för det utvecklingsförslag som presenteras i åtgärdsplanen.
Behov av anlagda lekmiljöer
Det finns några kriterier som främst styr behovet av anlagda lekmiljöer i ett område. Dessa är;
- Antal barn som bor i området
- Trafikmängd
- Möjlighet för barn att röra sig fritt i närmiljön
- Tillgång till naturmark.
Detta grundar sig i tanken på att barns lek pågår hela tiden, och att deras möjlighet att själva röra sig och leka fritt i närområdet är det som främst avgör vilka lekmöjligheter de har. Anlagda lekplatser ses på så vis som ett komplement till de närmiljöer som redan finns tillgängliga för barns lek. Just tillgång till natur blir därför en väldigt viktig faktor i detta, då en sådan miljö i sig själv redan erbjuder många av de mest eftersträvansvärda lekkvaliteterna i anlagda miljöer, t.ex. varierad rumslighet och topografi, tillgång till löst material, årstidsvariationer och lekbar vegetation.
Figur 1. Graf över behovsfaktorn i förhållandet mellan antalet barn och områdestyp (Bodelius, 2013, s.49).
Det finns fler faktorer som parkavdelningen bedömt som relevanta för situationen i Sundsvalls kommun och därför valt att också inkludera i den sammantagna värderingen.
- Om det finns övriga (ej kommunala) lekplatser att tillgå. Inte för att dessa fullt ut ersätter kommunens ansvar, men i områden där antalet övriga lekplatser är hög, förändrar det förutsättningarna mycket gentemot ett liknande område där inga lekplatser finns överhuvudtaget.
- Den anlagda lekmiljöns funktion som samlingsplats. Denna funktion har en lekplats givetvis oavsett hur den fysiska miljön ser ut, och den är viktig då den ger både barn och föräldrar möjlighet att naturligt mötas och träffa andra barnfamiljer. Detta kan vara ett skäl till att ha anlagda lekmiljöer t.ex. på mer avlägsna platser på landsbygden, trots få barn och bra lekmöjligheter i övrigt i närmiljön.
- En hög tillströmmning av barn som bor någon annanstans än i närområdet. Det gäller främst i centrum, eller om det finns större målpunkter som attraherar barnfamiljer från andra platser till området. Behovet på dessa platser inkluderar även en stor del andra barn utöver boende i närområdet. De har generellt sett också en högre grad av slitage och därmed en kortare beräknad livscykel.
Målet att erbjuda varierade och attraktiva lekmiljöer innefattar att ha ett bestånd med likvärdiga lekplatser av olika storlek och med olika typer av innehåll. För att säkerställa detta samt kunna göra rimliga kostnadsberäkningar för drift och investering, klassificeras lekmiljöerna enligt generella riktlinjer kring storlek, målgrupp och innehåll.
- Lekelement – enstaka, mindre tillägg i stads- eller parkmiljö som ger extra lekvärden åt en plats som i övrigt inte utformats specifikt för lek. Exempel är studsmatta i Asplunden och Ljudlek i Hedbergska parken.
- Naturlekmiljö – Tillgänglig naturmark i tätbebyggt område där den befintliga lekbarheten förstärks eller uppmärksammas med exempelvis iordninggjorda stigar, spänger, plantering av lekbuskage eller anläggning av kulle för pulkaåkning. Naturlekmijlön innehåller inga standardredskap, utan utgår från den specifika platsen och dess naturliga förutsättningar. Placerade i bebyggelseintegrerad naturmark.
- Områdeslek (Liten/Bostadsnära, Mellan/Kvarterslek, Stor/Stadsdelslek) – de absolut vanligaste lekmiljöer vi har. Områdesleken är den som finns i närområdet – den du kan promenera till med barnvagnen på föräldraledigheten, stanna vid på väg hem från skolan eller gå till en lördagförmiddag vid fint väder. Utformning och storlek varierar beroende på platsens förutsättningar men de innehåller generellt sett olika typer av lekstrukturer och vegetation, och är så långt det är möjligt intergrerade i den naturliga miljön. Placerade i kvartersparker, stadsdelsparker eller bostadsnära grönska.
- Utflykts/centrumlek– En större lekmiljö som kan fungera som utflyktsmål för alla åldrar från hela kommunen. De ska erbjuda någonting utöver det vanliga i form av lekmöjligheter och vara placerade med omsorg, gärna i anslutning till någon annan stor målpunkt. I utflyktslekparker bör ytterligare en nivå av faciliteter finnas tillgängliga, så som soptunnor, belysning, närhet till kollektivtrafikanslutning och parkeringsmöjligheter. Placerade i större naturområden eller i närhet av stora målpunkter.
I planering, anläggning och drift av lekmiljöer finns ett antal regelverk som behöver beaktas. Den kanske mest centrala är FN:s barnkonvention som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn och är svensk lag från och med januari 20204. Den utgår från fyra grundläggande principer som är viktiga att ta i beaktning i alla frågor som rör barn.
- Alla barn har samma rättigheter och lika värde. / (Artikel 2)
- Barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn. (Artikel 3)
- Alla barn har rätt till liv och utveckling. (Artikel 6)
- Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. (Artikel 12)
Lekplatsplanering berörs även av artikel 31 som beskriver att alla barn, 0–18 år, har rätt till lek, vila och fritid. Leken är en livsviktig del i barns utveckling och hjälper barnen att utvecklas både fysiskt, psykiskt, känslomässigt och socialt.
I övrigt handlar det främst om Plan och bygglagen, PBL, som säger att en tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas. Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas, samt Boverkets byggregler, BBR, som föreskriver regler om skydd mot olyckor vid fasta lekredskap.
Boverket har också föreskrifter om tillgänglighet på allmänna platser vid nyanläggning samt enkelt avhjälpta hinder som innehåller krav på att förbättra tillgängligheten på befintliga lekplatser. BBR hänvisar till ett allmänt råd till Europastandarderna för lekredskap och stötdämpande underlag.
Dessa är sedan 1999 en svensk standard som kopplar till europeiska standarder med vissa särskilda nationella bestämmelser. Standarden är frivillig att följa, men en näringsidkare som inte använder standarden måste själv kunna visa att produkten är säker. Det innebär att om man följer standarderna vet man att man uppfyller kraven i BBR men det kan även finnas andra sätt att uppfylla kraven på.
Säkerheten är en viktig del för en plats som är byggd för barn att leka på. Det ska vara säkert att leka samtidigt som barn behöver ständiga utmaningar för att utvecklas. Myndigheten för säkerhet och beredskap skriver: ” I leken utvecklas en stor del av hjärnans olika delar och vår förmåga att se möjligheter, göra val, värdera och se helheten. Leken är därför helt avgörande för utvecklingen av barns förmåga att förstå, förutse och hantera risker och därmed utveckla en egen kompetens att förhindra skador”.
Forskning kring barns utveckling står enade i att ett visst mått av risktagande i lek är en naturlig del av barns sätt att leka och upptäcka, och också en viktig del i deras utveckling. Att acceptera riskfylld lek innebär alltså inte att strunta i barns säkerhet, utan att öppna upp för ett mer nyanserat synsätt kring risker och de förtjänster som de också kan ge upphov till.
Det finns bra och dåliga risker – där bra risker är de som engagerar och utmanar barnen och på så vis bidrar till deras lärande och utveckling, medan dåliga risker är svåra eller omöjliga för barnen själva att bedöma och därmed inte är dem till någon nytta. Den senare typen benämns ofta i svenska sammanhang som dolda risker. Det kan vara exempelvis att en lekställning är rutten och plötsligt ger vika. Dessa risker ska undvikas till varje pris och kan på ett bra sätt kontrolleras enligt standard för lekredskap, både att produkten har en hållbar konstruktion redan när den köps in, och sedan vid regelbunden besiktning. Till de ’bra’ riskerna behövs andra mer nyanserade verktyg för riskbedömning. Idag arbetas det på många håll med så kallade kvalificerad riskbedömning, som innebär just detta.
För att en hållbar verksamhet ska kunna bedrivas måste hänsyn tas även till ett antal andra aspekter. En viktig del är tillgänglig mark. Parkavdelningen för avsikt att i första hand anlägga och sköta lekplatser på egen mark, det vill säga allmän platsmark planlagd som park- eller naturmark. I de fall där det finns behov av lekmiljö men ingen tillgänglig park- eller naturmark, behöver alternativa lösningar hittas. Exempel på det kan vara avtal för anläggning och drift på övrig kommunal mark, eller att driften överlåts till en lokal förening genom så kallad byskötselpeng.
Att kunna upprätthålla en översiktlig planering av utvecklingsåtgärder är också en nyckerfaktor för att kunna rationalisera verksamheten, exempelvis möjliggör det för att säkerställa att rätt åtgärder görs på rätt plats vid rätt tillfälle, att fördelningen blir jämlik runt om i kommunen samt att det blir enklare att planera för samåtgärder och återbruk av utrustning och annat material.
Lekplatsbeståndet behöver också anpassas efter de tillgängliga resurser som finns avsatta för drift, förvaltning och reinvestering. Att hålla beståndet i likvärdig skala är således en nödvändighet för att en hållbar förvaltning av lekplatserna ska kunna bedrivas över tid. Vid framtida utveckling av denna plan eller riktningsändring av arbetet måste även driftbudget och investeringsmedel ses över så att de ligger i fas med utvecklingen.
Åtgärdsplan för lekmiljöer i Sundsvall
Kartan visar de utvecklingsåtgärder som föreslås på respektive plats.
Förklaring av de olika åtgärderna för lekmiljöerna:
- Underhålls: Befintliga lekplatser som behålls och bedöms vara i bra eller mycket bra skick.
- Utvecklas: Befintliga lekplatser i dåligt skick som behöver totalrenoveras eller byggas om.
- Avvecklas: Befintliga lekplatser som tas bort (de som ligger precis intill en nybyggnation är generellt en flytt till ett bättre läge)
- Omvandlas: Befintlig lekplats görs om till naturlekmiljö (utan traditionell lekutrustning)
- Nyanläggs: Ny lekmiljö anläggs (placeringar är ungefärliga och behöver alltid utredas mer platsspecifikt innan byggnation)
- Behov av lekmiljö, tillgänglig mark ej löst: Finns behov av nyanläggning av lekmiljö i närområdet, men ingen lämplig
kommunal mark. Andra lösningar behöver hittas. - Lekelement: Har klassificerats som enstaka element och fungerar som komplement, ej fullstor lekmiljö
Utvecklingsförslag
- 28 lekmiljöer är i bra eller mycket bra skick och behöver undderhållas
- 23 lekmiljöer som är i dåligt skick beöver utvecklas
- 4 lekmiljöer som är i dåligt skick behöver omvandlas
- 22 lekmiljöer som är i dåligt skick behöver avveklas
- 29 lekmiljöer behöver nyanläggas
- 7 lekelement behövs
Slutscenario
Kartan nedan visar hur de totalt 85 lekmiljöerna i Sundsvall skulle se ut efter genomfört utvecklingsförslag. De olika lekmiljöerna är indelade i olika typer:
- Naturlekmiljö, 5 stycken: Tillgänglig naturmark i tätbebyggt område där möjligheten till lek förstärks. Innehåller inte standardredskap.
- Områdeslek, liten, 33 stycken: Bostadsnära områdeslek, placerad i mindre grönyta.
- Områdeslek, mellan, 35 stycken: Kvarterslek, ofta centralt placerad i ett område och/eller i en kvarterspark.
- Områdeslek, stor, 9 stycken: Stadsdelslek, placerad i stadsdelspark eller större naturområde.
- Utflyktslek/centrumlek, 3 stycken: Större lekmiljö som fungerar som utflyktsmål för alla åldrar från hela kommunen.
- Lekelement: Enstaka, mindre tillägg i stads- eller parkmiljö som ger extra lekvärden åt en plats som i övrigt inte utformats specifikt för lek.
Mina sidor och e-tjänster
Logga in för att följa upp dina ärenden och ta del av de e-tjänster som Sundsvalls kommun har att erbjuda. Du loggar in med e-legitimation i form av bank-id eller mobilt bank-id. Om du saknar e-legitimation kan du beställa det via din bank eller Skatteverket.
Om e-legitimation, Skatteverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
E-tjänster för Bygga, bo och miljö
- Anmäl misstänkt matförgiftning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Anmäla bostäder för registrering eller beställa utdrag från lägenhetsregistret Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Anmälan - Attefallsåtgärd Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Anmälan - eldstad/rökkanal Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Anmälan - installation eller ändring Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Anmälan av kontrollansvarig Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Anmälan kyltorn Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Anmälan om värmepump Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Anmälan till QGIS-utbildning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Ansök om vägbidrag Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Ansökan - förhandsbesked Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Ansökan - strandskyddsdispens Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Ansökan om egensotning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Ansökan om tillstånd för explosiv vara Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Ansökan/anmälan eget avlopp Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Beställa kartutdrag Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Beställa nybyggnadskarta Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Beställning av gränsvisning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Beställning av lantmäteriuppdrag Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Boka tid med en bygglovhandläggare Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Bygg- och exploateringskartan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Bygglov - komplementbyggnad Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Bygglov - ny byggnad eller anläggning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Bygglov - plank eller mur Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Bygglov - skylt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Bygglov - tillbyggnad (bygga ut en byggnad) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Bygglov - transformatorstation Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Bygglov - ändring av byggnad Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Bygglovguiden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Digitalt ritningsarkiv Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Flytta till Sundsvall Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Kom i kontakt med en bygglovhandläggare Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Kommunal mark - använda, köpa eller sälja mark till kommunen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Komplettering av ärende hos bygglovavdelningen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Livsmedelsverksamhet - lämna uppgifter för omklassning enligt ny riskklassningsmodell Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Lämna svar på grannehörande Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Marklov - markåtgärder inom detaljplanerat område Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Mitt Sundsvall Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Mobilitetsredogörelse Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Registrering av medelstor förbränningsanläggning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Rivning - rivningslov eller rivningsanmälan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Räddningstjänsten - Ansökan om tillstånd för brandfarlig vara Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Skicka delgivningskvitto Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
- Var med och utforska hur framtidens resande kan se ut i Sundsvall - vi söker testfamiljer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster