Byggnadsvård pågår!

Det händer grejer på Norra! Nu bygger vi ny gärdesgård runt vår fårhage på Norra Berget. De som bygger är företaget Jämtgärsgård AB.

-Den typ vi bygger på Norra Berget kallas för långgärdesgård, berättar hantverkaren från Jämtgärsgård. Det är en äldre modell som förr ofta byggdes runt kohagar. Den har cirka 100 cm mellan varje störpar och slanorna går över 7-8 störpar. Slanorna ligger omlott med rotändan upp och den andra slanan ligger med rotändan nedåt, där de avsmalnande topparna möts på mitten och ligger lite omlott. Gärdesgården tillverkas av senvuxet virke från jämtländska skogar.

Vad är en gärdesgård?

Ordet gärdesgård uttalas ofta som gärsgård. En gärdesgård är ett slags staket eller stängsel som under lång tid har använts för att både hålla djur inne, men också för att stänga djur ute. Känslig jordbruksmark behövde skyddas från trampande och betande djur. Gärdesgårdar av trä har används i Norden, Estland, i delar av Ryssland och USA, men även i andra områden med god tillgång på lämpligt byggmaterial.

Gärdesgårdar kan se väldigt olika ut beroende på var i Sverige de är byggda. Ibland är de byggda av sten. Människor tog förr det byggnadsmaterial som fanns runt omkring. Ett klokt sätt att tänka även idag tycker vi.

gärsgård modell

Foto: Jämtlands gärsgård

Olika typer av trägärdesgårdar

Utformningen kunde se olika ut beroende på den lokala virkestillgången och tillgängliga träslag. Därför har mer eller mindre regionala modeller skapats genom åren. De äldsta var så kallade flätverksgärdesgårdar som började tas i bruk redan under järnåldern. Den användes sedan genom hela medeltiden i städerna. Under början av 1000-talet började hankgärdesgården att byggas på landsbygden i Norden. Den har sedan dess varit den grundtyp som varit vanligast.

Några regionala modeller av hankgärdesgården är långärdesgård, Jämtgärdesgård, Leksandsgärdesgård och Roslagsgärdesgård. De vanligaste träslagen att bygga med i norra barrskogsbältet har vanligtvis varit gran och en.

Trägärdesgårdarnas historia

Att stängsla in och skydda sin odlingsyta har människor gjort under lång tid. Gårdens djur kunde annars trampa sönder känslig odlingsmark och dessutom äta upp det som växte. De äldsta spåren av gärdesgårdar i Sverige är från tidig medeltid. Någon gång under 1000-talet byggdes det en hankgärdesgård i Leksand, Dalarna som arkeologerna i modern tid hittat spår efter och kunnat datera.

Förr i tiden vandrade och betade djuren ofta fritt ute i skogen. Ibland vaktades eller vallades de av ”vallhjon”, en person som såg efter djuren. Så kallade fägator byggdes för att leda djuren ut i skogen, utan att de kom åt åkrar och ängar. Dessa var ofta långa gärdesgårdar byggda parallellt på var sida om en enkel väg.

En tradition som går i arv

Till en början var det åkerns ägare som var skyldig att stängsla in känsliga ytor, men 1858 ändrades lagen och det blev djurägaren som ansvarade för inhägnad. På vissa håll i landet byggdes det så mycket gärdesgårdar av trä att det började bli brist på vissa trädslag. Under 1700-talet ville staten därför att folk skulle bygga stengärdesgårdar istället. Trots det så fortsatte byggandet av trägärdesgårdar.

Kulturhistoriskt värde

Ända fram till 1930-talet var gärdesgårdar de vanligaste hägnaderna på landsbygden. Men från mitten av 1900-talet ersattes de ofta av ståltrådsstängsel, som var snabbare, lättare och mindre arbetsamma att bygga. Från slutet av 1900-talet och framåt har intresset för gärdesgårdar ökat. Dels för deras kulturhistoriska värde, men också för att de är vackra. Dessutom är en välbyggd gärdesgård hållbar i minst 30-40 år.

Vill du veta mer om gärdesgårdar?

Mer information på Jämtgarsgård

Mer information på Skansens hemsida

Var sidan till hjälp?

  • Om du lämnar personuppgifter här kommer vi att behandla dessa enligt dataskyddsförordningen GDPR. Läs mer på sundsvall.se/personuppgifter. Det du skriver skickas direkt till den som uppdaterar sidan.