Så fick Norrbackaskolan ett efterlängtat lyft

Från Haga till Nacksta, från två plan till ett, från 900 till 2 000 kvadratmeter. Och äntligen med en förskoleavdelning.

Ett ljust rum med avslappnad miljö med form av belysning som kan ändra färg och en myshörna på golvet

Foto: Therése Ny

Norrbacka grundsärskola har fått ett rejält lyft i höst.
– Vi är så himla glada över det här!

Gunilla Colldén, rektor för Norrbacka grundsärskola, står och blickar ut över entréhallen, där rullstolar står och laddar.

– Det ser stort ut, men vår verksamhet kräver stora ytor, eftersom nästan alla elever har rullstolar och andra hjälpmedel.

Det var när höstterminen startade som Norrbacka grundsärskola slog upp dörrarna på sin nya adress, mittemot Kristinelunds äldreboende i Nacksta. Vi hade en coronaanpassad invigning, med röd matta vid entrén, ballonger och så, säger Gunilla Colldén.

Nu är det mörk seneftermiddag och slut på skoldagen – för att minimera smittrisken vill skolan inte släppa in oss utomstående på dagtid. Men Gunilla Colldén och specialpedagogen, tillika försteläraren, Anki Sjöström ger oss en guidad visning i de nya lokalerna.

Det doftar fortfarande nytt där vi går längs de breda och långa korridorerna som här och var bryts av med små nischer för laddstationer, men också för ställen där det går att stanna upp och titta, lyssna, känna. En del av dem är fasta installationer med olika teman, andra tillfälliga, som en med jultema.

– Såna allmänna lärmiljöer fick inte plats på förra stället, säger Anki Sjöström och berättar att dessa små ”stationer” utformats av personalen.

Väcka nyfikenhet

Två kvinnor står i ett klassrum i en lugn miljö.

Grunden är en dämpad färgskala som återfinns i alla rum för att skapa en enhetlig, lugn och trygg miljö. Foto: Therése Ny

Samma sak gäller inredningen i klassrum och lektionssalar. Utöver hjälp- och läromedel och anpassade möbler består den av punktbelysningar, ljusslingor, tyger och utsmyckningar i regnbågens alla färger och ofta glittriga.

– Lärmiljöerna ska väcka förväntan och nyfikenhet hos eleverna och locka dem att bli aktiva deltagare, säger Gunilla Colldén.

Här och var står också äldre möbler.

– Vi tycker det ger mer själ till inredningen, säger Gunilla Colldén.

Personalen har också varit delaktig i den övergripande planeringen av lokalerna. Redan förra läsåret delades alla i personalen upp i grupper med ansvar för var sin lärmiljö.

– Och Drakfastigheter har verkligen lyssnat på oss, ända ner på detaljnivå, säger Gunilla Colldén.

Utöver klassrum med tillhörande grupprum, förskolelokal, fritids, matsal, skötrum och två innergårdar finns här ateljé, musiksal, hemkunskapskök. Vi får också se ett rum för spa/vattenlek, ”sinnesrum” och ett hundrum där eleverna endera kan träffa terapihundar eller titta på dem genom en glasvägg.

Det finns också några mindre rum med digitala verktyg, som en dator med bilder som går att styra med ögonen och ett rum där en dator gör golvet interaktivt – minsta rörelse på det gör att mönstret på det ändras och musik hörs.

Ny förskoleavdelning

En nyhet är alltså också förskoleavdelningen. Än så länge går där två barn.

Pyssel i regnbågens alla färger pryder hyllor längs en vägg

Foto: Therése Ny

– Tidigare var de barnen hänvisade till att vara hemma eller gå i vanlig förskola. Men det är svårt för dessa barn att vara i en stor förskolegrupp. Dessutom är oftast inte lokalerna anpassade och det saknas specialkompetens hos personalen utifrån dessa barns behov, säger Gunilla Colldén.

Flertalet av eleverna här saknar verbalt språk. Därför jobbar personalen med ett verktyg som kallas Podd (pragmatiskt organiserad dynamisk display). Det är ett bildkommunikationssystem i form av en spiralbunden bok med symbolbilder. Alla i personalen bär en sådan på magen och vissa sidor ur den finns utplacerade här och var i lokalerna. Metoden är skapad av en australiensisk logoped som förenklar kommunikationen mellan elever och personal.

– Det har kittat ihop oss som personal och gjort oss bättre som pedagoger, säger Anki Sjöström och berättar att eleverna utvecklat sin förmåga att kommunicera sedan skolan började använda Poddverktyget.

Hon berättar att skolan har tre viktiga mål när det gäller elevernas kommunikationsförmåga:att kunna säga eller visa ja/nej, initiera kommunikation och göra val.

En riktig nystart

Podd och andra kommunikationsverktyg har hon och hennes kolleger alltså jobbat med länge. Ändå kändes det som en riktig nystart när de fick tillgång till de nya lokalerna, konstaterar Anki Sjöström.

– Det här är första gången vi arbetar i lokaler som är helt anpassade för den här elevgruppen. Jag tror vi har Sveriges finaste grundsärskola!

Text: Ingela Hofsten

FAKTA: Norrbacka grundsärskola

På Norrbacka grundsärskola går barn som inte kan gå i den ordinarie grundskolan. Alla utom två är rullstolsburna och samtliga har grava mentala funktionsnedsättningar.

  • 20 elever uppdelade i fyra klasser med elever mellan 6 och 16 år.
  • 2 förskoleelever (kommer successivt utökas).

Personal: lärare och specialpedagoger, elevassistenter, sjukgymnast, speciallärare, musikhandledare, lärare i fritidshem, måltidsbiträde. ”Vi är många, men det är nödvändigt då alla alla eleverna är partnerberoende.”

 

Denna artikel är en del av Skopet som är en personaltidning för medarbetare inom Sundsvalls kommun.
Ansvarig utgivare: Jenny Persson, jenny.persson@sundsvall.se, 070-191 61 78
Redaktör: Olof Axelsson, olof.axelsson@ekonomedia.se, 070-648 06 26
Samordnare: Conny Pedersén, conny.pedersen@sundsvall.se, 072-085 72 11
Adress: Skopet, Sundsvalls kommun, 851 85 Sundsvall, skopet@sundsvall.se
Hemsida: sundsvall.se/skopet

Var sidan till hjälp?

  • Om du lämnar personuppgifter här kommer vi att behandla dessa enligt dataskyddsförordningen GDPR. Läs mer på sundsvall.se/personuppgifter. Det du skriver skickas direkt till den som uppdaterar sidan.