Tivoliverket är bjässen i berget – byggt för att klara reningen för 85 000 invånare

Tivoliverket är ett av Sundsvalls största byggnadsverk – insprängt i Norra berget.

Marcus Andersson och Malin Tuvesson, På Mittsverige Vatten & Avfall ser till att Sundsvallsbornas avloppsvatten renas

Marcus Andersson och Malin Tuvesson, På Mittsverige Vatten & Avfall ser till att Sundsvallsbornas avloppsvatten renas. Foto: Therése Ny

Det finns bara ett fåtal reningsverk i Sverige som likt Tivoliverket är bergrumsanläggningar och två av dem är riktigt stora anläggningar i Stockholmsområdet, säger Malin Tuvesson, process- och utvecklingsansvarig på Mittsverige Vatten & Avfall, MSVA.

Från ingången nära de båda rötkamrarna vid gamla E4:an blir vi guidade inåt berget. Den är bara en kort promenad till anläggningens delar och reningsbassänger i olika steg och med olika funktion.

En bjässe under berg. Tivoliverket är byggt för att klara reningen för 85 000 invånare. I nuläget tar anläggningen avloppsvatten från 56 000 Sundsvallsbor i främst de centrala delarna av stan.

Reningsverken i Fillan och Essvik kommer därefter i storlek och totalt ansvarar MSVA för 41 reningsanläggningar i Sundsvall, Timrå och Nordanstig.

Förmodligen är det minnen från skolårens studiebesök på det lilla, lokala reningsverket som gör reportageteamet förberett på både syn- och luktintryck.

Men i en stor anläggning som Tivoliverket märks knappt någonting av detta när vi omges av ett dovt ljud från ventilation och reningsprocess och når de första gångarna av stålgaller som leder runt bassängerna.

Biogas utvinns

I den mekaniska reningen sker grovrensning innan första bassängen – den 85 meter långa försedimenteringsbassängen.

Marcus Andersson, driftstekniker på MSVA

Marcus Andersson, driftstekniker på MSVA. Foto: Therése Ny

– Den kemiska reningen bygger på att vi får fosforföroreningarna att klumpa ihop sig och bli tyngre för att sjunka ner till botten. Slammet som bildas är energirikt och går till rötkamrarna för att bli biogas, säger Malin Tuvesson.

Redan i detta första skede renas vattnet från fosfor till 80 procent och hälften av det organiska materialet. I hela processen nås en reningsgrad på 95 procent.

Biologisk rening

Det är i den mellersta av tre bassängsteg som kommunens ”specialhusdjur” används. Den biologiska reningen i två övertäckta luftningsbassänger bygger på att mikroorganismer äter upp de organiska föroreningarna.

Arkimedes skruv fungerar för att hjälpa avrinning ut i Sundsvallsfjärden

Arkimedes skruv fungerar för att hjälpa avrinning ut i Sundsvallsfjärden. Foto: Therése Ny

Sedan sker slutrening i fyra mindre eftersedimenteringsbassänger. Det är då den gamle greken träder in. Arkimedes skruv må vara en över 2 000 år gammal uppfinning men fungerar väl med sin roterande rörelse för att skyffla det renade vattnet nästa två meter uppåt som hjälp för att kunna rinna ut i Sundsvallsfjärden.

– Utloppsledningen håller på att få en ny sträckning eftersom den nuvarande går under mark där ska byggas bostäder på Norra Kajen. Men den mynnar ut i fjärden på samma ställe som tidigare, säger Malin Tuvesson.

Olämpligt bland bostadshus

På vägen tillbaka får vi maka på oss för biltrafik på väg in mot berget, ett tecken på Tivoliverkets svaghet. Anläggningen är inte anpassad för moderna, större arbetsfordon och det försvårar ibland underhållsåtgärder.

Ett annat problem är att slamhanteringen – som ligger ovan jord – är svår att bedriva nära bebyggelse.

Så trots att Tivoliverket har kapacitet nog för att ta emot betydligt större volymer avloppsvatten, är dess status som störst i stan osäker.

– Det finns ett flertal alternativ som vi tittar på, om ett par år ska dessa vara färdigutredda. Om det blir aktuellt med en ny huvudanläggning har en placering i Kubikenborg förordats som lämpligt alternativ, säger Malin Tuvesson.

Hon berättar att MSVA även tittar på lösningar för att bygga upp läkemedelsrening.

– Vi har fått projektmedel från Naturvårdsverket för att undersöka hur det kan göras på bästa sätt.

Marcus Andersson, driftstekniker på MSVA, tipsar om hur Sundsvallsborna kan bidra till en smidig avloppsrening:
En enkel regel är att bara det som kommer från kroppen som kiss och bajs samt toalettpapper får spolas ner i avloppet.
Allt annat papper nystar ihop sig och ett problem som blivit större är att folk slänger våtservetter i toaletten.
Även hår är ett problem som man kan tänka på att undvika att spola ner. Sen är vi väldigt tacksamma om folk använder fettrattar för att undvika proppar och sådana trattar delar vi ut gratis i vår reception. Men enklaste tipset är nog att försöka hålla sig till det man får spola ner.

 

Text: Fredrik Mårtenson

Denna artikel är en del av Skopet som är en personaltidning för medarbetare inom Sundsvalls kommun.
Ansvarig utgivare: Jenny Persson, jenny.persson@sundsvall.se, 070-191 61 78
Redaktör: Olof Axelsson, olof.axelsson@ekonomedia.se, 070-648 06 26
Samordnare: Conny Pedersén, conny.pedersen@sundsvall.se, 072-085 72 11
Adress: Skopet, Sundsvalls kommun, 851 85 Sundsvall, skopet@sundsvall.se
Hemsida: sundsvall.se/skopet

Var sidan till hjälp?

  • Om du lämnar personuppgifter här kommer vi att behandla dessa enligt dataskyddsförordningen GDPR. Läs mer på sundsvall.se/personuppgifter. Det du skriver skickas direkt till den som uppdaterar sidan.