Stöd till utsatta EU-medborgare

Frågor och svar om stöd till utsatta EU-medborgare och hemlösa i Sundsvall.

Hur många utsatta EU-medborgare finns det i Sundsvall?

I nuläget beräknas omkring ett 50-tal utsatta EU-medborgare försörja sig genom att tigga på gatorna och ha en mycket bristfällig bostadssituation.

Var kommer de ifrån?

Merparten är medborgare i Bulgarien och Rumänien och tillhör den etniska gruppen romer, en grupp som diskrimineras i sina hemländer och har mycket små möjligheter till inkomster. Att lämna hemlandet för att söka försörjning i annat EU-land ses som en utväg, en möjlighet att kunna ta hand om sin familj.

Hur länge kan de stanna?

Som EU-medborgare har man rätt att stanna i tre månader utan försörjning i andra EU-länder. Om EU-medborgare kan försörja sig i ett annat land och har en gällande sjukförsäkring får man uppehållsrätt och kan stanna i landet så länge man kan försörja sig själv. Men eftersom det råder passfrihet för EU-medborgare är det svårt att följa upp när någon reser in och hur länge den personen stannar.

Varför tigger de?

De flesta som kommer hit och tigger försöker ta sig från en ohållbar situation i sina hemländer. Att tigga är ett sätt att försörja sig själv och eventuella familjemedlemmar som är kvar i hemlandet. Det har tidigare varit ett storstadsfenomen men sprider sig alltmer runt om i Sverige.

Är det lagligt att tigga på offentliga platser?

I Sverige är det inte olagligt att tigga på offentliga platser. Det är först när ofredande eller misstänkt människohandel kommer in i bilden som polisen kopplas in.

Finns det tecken på brottsligt organiserat tiggeri eller människohandel?

Det finns inga tecken på att de som tigger i Sundsvall är brottsligt organiserade på något sätt. Däremot verkar tiggarna komma från samma plats och vara släkt och vänner och på så vis hjälpa varandra efter bästa förmåga.

Går det att hitta någon annan ”jobb”lösning än att tigga?

Även om en del utsatta EU-medborgarna uppger att de vill söka arbete finns svårigheter att möta arbetsmarknadens krav och etablera sig på arbetsmarknaden. Det leder ofta till att de i praktiken hänvisas till att tigga, vilket inte ger uppehållsrätt. Vistelsetiden begränsas därmed till tre månader.

Vilket ansvar har kommunen?

Uppehållsrätten är formulerad så att personerna inte ska vara en belastning för biståndssystemet. Var och en har ansvar för att planera sitt boende, sin arbetssituation och eventuella hemresa. I Kommunallagen sägs att kommuner eller landsting själva får ta hand om sådant som inte ska hanteras av staten, annan kommun, annat landsting eller myndighet. Det innebär att kommunen eller landstinget inte kan göra mer än vad som är stadgat i svensk lagstiftning, hur vällovligt syftet än kan tyckas. Det är till exempel förbjudet för en kommun att ge stöd till enskild om det inte finns lagstiftning som gör det möjligt.

Vad innebär socialtjänstlagen?

Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för alla som vistas i kommunen, oavsett om personen är svensk medborgare eller inte. Det handlar då om att i akuta situationer säkra att människor inte far illa.

Biståndsansvar för akuta nödinsatser
Kommunen har biståndsansvar när det gäller akuta nödinsatser och personen vänder sig till socialtjänsten. Sådan hjälp kan bestå av akuta boendelösningar, akut mathjälp eller i vissa fall hemresa om inte behovet kan tillgodoses på annat sätt.

Om en utsatt EU-medborgare ansöker om bistånd till hemresa, kan en första åtgärd vara att kontrollera med aktuell ambassad om ambassaden kan bistå sin medborgare med medel för hemresan. Om de kan det kan vistelsekommunen bekosta resan till ambassaden i Stockholm. Om inte kan vistelsekommunen bevilja bistånd för biljett till hemlandet.

Behov prövas individuellt
Alla beslut enligt socialtjänstlagen sker efter ansökan och individuell prövning av behov. Personer som vistas här men inte är bosatta i Sverige och inte har för avsikt att söka arbete har inte rätt till långvarigt stöd.

Har socialtjänsten något särskilt ansvar när det gäller barn?

Socialtjänsten har ett särskilt ansvar när det gäller barn och unga. Finns det barn med i bilden eller svåra problem med missbruk eller psykisk sjukdom kan det påverka socialtjänstens bedömning och göra situationen mer akut.

Även om en familj inte själva uppsöker socialtjänsten har socialtjänsten genom uppsökande verksamhet ansvar för att försäkra sig om att det inte finns barn som far illa. Om socialtjänsten påträffar eller får kännedom om att ett barn i kommunen far illa är de skyldiga att ingripa och inleda en utredning oavsett barnets nationalitet och hemvist.

Är du orolig för att ett barn far illa ska du göra en orosanmälan till kommunens socialtjänst.

Samordnar kommunen sina insatser med andra organisationer?

För närvarande har kommunen inga speciella hjälpinsatser eller samarbete med frivilligorganisationer. Härbärget Fläsian är avslutat sedan den sista mars i år och utvärdering av de insatser som gjordes i vintras pågår. Kommunen har bildat en arbetsgrupp för att ta fram förslag om hur vi kan bäst bemöta de EU-medborgare som behöver stöd av kommunen.

Föreningarna Street Aid och Ny Framtid fortsätter sitt volontärarbete under sommaren utan kommunens medverkan. De har fortfarande kontakt med många EU-medborgare som vistas tillfälligt i kommunen och man kan vända sig till dem om man vill hjälpa utsatta människor i Sundsvalls kommun på frivillig basis.

Man kan också vända sig till sin församling eller kontakta Slink In om man vill hjälpa människor i utsatta situationer.

Även andra frivilligorganisationer engagerar sig för utsatta EU-medborgare på olika sätt. Kyrkorna har sedan en tid tillbaka bildat nätverk för att hjälpa t.ex. fattiga människor i Rumänien och i andra EU-länder, till exempel genom ”Hjärta till hjärta” eller ”Hoppets stjärna”.

Kan utsatta EU-medborgare ta del av den svenska sjukvården?

Ingen kan nekas akutsjukvård då de vistas i Sverige. Vissa personer har det ?blå kortet? det vill säga EU-kortet som ger rätt till nödvändig vård vid sjukhus och läkarmottagningar som är anslutna till landets allmänna sjukvårdssystem.

Det är vårdgivaren som bedömer vad som anses som nödvändig vård. Den vårdsökande betalar de patientavgifter som landets egna invånare betalar.

Vad är tillåtet enligt allemansrätten?

Enligt allemansrätten får man tälta något enstaka dygn om man inte stör markägaren eller skadar naturen. Tältar man längre tid ska man alltid kontakta markägaren. Tältplatsen får inte ligga nära bostadshus.

Om man tältar i stora grupper med många tält måste man be markägaren om lov eftersom risken för markskador, nedskräpning och olägenheter är större. Ställer man upp en husvagn ska man kontakta markägaren.

De som bryter mot reglerna ovan gör sig skyldiga till egenmäktigt förfarande. Påföljden är böter eller fängelse i högst två år.

Vem tar hand om eventuell nedskräpning i naturen?

Den som skräpar ner på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till har också ansvaret att städa upp. Annars kan det leda till böter eller fängelse i högst ett år.

Är det okänt vem som skräpat ner kan miljö- och hälsoskyddsnämnden i vissa fall ställa krav på fastighetsägaren om denne accepterat verksamheten eller åtgärden som orsakat nedskräpningen.

Om ett sådant krav bedöms orimligt blir det kommunen som ansvarar för uppstädningen enligt särskilda lagbestämmelser om gaturenhållning och skyltning.

Kan kommunen avhysa personer från tillfälliga boplatser?

Vi vill inte behöva avhysa någon utan istället hjälpa utsatta EU-medborgare genom dels information och rådgivning dels genom att ge annat stöd som bidrar till att behovet av tillfälliga bosättningar minskar och att det inte bildas nya.

Temporära bosättningar i form av tältläger och liknande är inte långsiktigt hållbara lösningar för någon, varken för de utsatta EU-medborgare som bor i tältläger, för bofasta i närmiljön eller för näringsidkare och markägare.

Hur fungerar en avhysning?

För att en avhysning (vräkning) ska ske behövs en ansökan av fastighetsägaren, markägaren eller polisen. Det blir sedan ett kronofogdeärende, som då behöver ha in personuppgifter på var och en som ska avhysas för att kunna fatta ett individuellt beslut för varje person.

När det gäller utsatta EU-medborgarna som bor i exempelvis tält och husvagnar handlar det företrädesvis om ockupation av mark. Det finns heller inget sätt att garantera att lägret inte bara flyttar till en närliggande tomt eller att nya personer slår sig ner på samma plats.

Var vänder jag mig om jag har frågor eller vill hjälpa till?

Se under frågan ”Samordnar kommunen sina insatser med andra organisationer?” ovan.

Vill du veta mer?

Utsatta EU-medborgare, Sveriges Kommuner och Landsting

Street Aid

 

 

Var sidan till hjälp?

  • Det du skriver skickas direkt till den som uppdaterar sidan. Lämna din e-postadress så att vi kan återkoppla till dig.